Idag accepterades och publicerades studieprotokollet till en kommande studie. Titeln är “Group versus Internet-based cognitive-behavioral therapy for procrastination: Study protocol for a randomized controlled trial“.
Prokrastinering kännetecknas av att medvetet förhala påbörjandet eller slutförandet av en uppgift trots vetskap om att det kan rendera i negativa konsekvenser. Till skillnad från andra närbesläktade problemområden, däribland bristande självhävdelse och svårigheter att prioritera, utgör prokrastinering ofta ett långvarigt beteendemönster som genomsyrar större delen av individens liv och kan orsaka ett påtagligt lidande. Undersökningar visar att en femtedel av den vuxna befolkningen har stora och återkommande besvär av prokrastinering, samt att ungefär hälften av alla universitetsstudenter upplever sig drabbade. Förutom de direkta följderna för uppgiftens genomförande orsakar prokrastinering även ett flertal psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska bekymmer. Individer som regelbundet skjuter upp sina åtaganden utvecklar ofta stressrelaterad ohälsa, ångestsymtom, depression, försämrad livskvalitet, relationssvårigheter, finansiella problem, och ägnar sig även i mindre utsträckning åt hälsobefrämjande beteenden.
Bland gruppen universitetsstudenter är prokrastinering även förknippat med sämre förutsättningar att fullfölja sina studier, och i förlängningen begränsade karriär- och framtidsmöjligheter. På grund av hög förekomst och långsiktiga negativa konsekvenser av prokrastinering är behovet av ett fungerande behandlingsalternativ angeläget. Tidigare forskning på gruppbehandling samt enskilda samtalskontakter indikerar att kognitiv beteendeterapi är tillämpbart för personer med denna typ av problem. En utvärdering av en internetbaserad psykologisk behandling har även visat sig ha viss effekt när det gäller att minska de svårigheter som orsakas av prokrastinering. Ytterligare forskning är dock nödvändig för att kunna bedöma vilken behandlingsform som fungerar för vilka individer, liksom vilka bakomliggande faktorer som kan tänkas bidra till ett positivt utfall, exempelvis ålder, kön och komorbida tillstånd. Kognitiv beteendeterapi innehåller många av de interventioner som har funnits betydelsefulla för att kunna åstadkomma en förändring hos de personer som lider av prokrastinering. Detta innefattar stimuluskontroll i syfte att minska antalet distraktioner, träning i realistisk målsättning, kunskap om sömnhygien och optimal dygnsrytm, beteendeaktivering med gradvis närmande av uppgifter, samt att undersöka och omvärdera tidigare uppfattning om sig själv och upplevelse av egen prestationsförmåga. Ett fungerande behandlingsalternativ blir framförallt viktigt för de universitetsstudenter som är särskilt drabbade av prokrastinering, och hos vilka beteendet riskerar att få allvarligast följder.
Utan hjälp är sannolikheten stor att många individer inom denna grupp utsätts för ett stort lidande under sin studietid, samtidigt som möjligheten att klara av en pågående utbildning blir begränsad. Tidiga insatser skulle därmed kunna vända en negativ utveckling och resultera i såväl minskade psykiska besvär som ökade förutsättningar att fullfölja sina studier. En behandling baserad på kognitiv beteendeterapi, såväl gruppbehandling som internetbaserad självhjälpsbehandling, bedöms innehålla många lämpliga interventioner för att motverka prokrastinering utifrån den tidigare forskning som förekommer på området. Dessa utgör båda enkla och kostnadseffektiva sätt att nå ut till så många personer som möjligt. Internetbaserad självhjälpsbehandling skulle även kunna underlätta för individer att söka hjälp för sina svårigheter genom ökad tillgänglighet. På samma gång kan det finnas andra fördelar med en behandling i gruppformat som möjligen kan gynna de individer som söker hjälp, exempelvis ett större utbyte av erfarenheter mellan personer med samma typ av problematik, samt en ökad följsamhet att fullfölja sin behandling. I nuläget förekommer gruppbehandlingar som ett vanligt förekommande inslag på flertalet av Sveriges studenthälsor. Studenthälsan arbetar i enlighet med Högskoleförordningen och Arbetsmiljölagen med hälsofrämjande och förebyggande insatser samt behandlar studierelaterade svårigheter. Detta inkluderar sömn- och stressbesvär, samt studie- och presentationsteknik. En stor del av dessa baseras redan idag på kognitiv beteendeterapi, varför kunskap om denna behandlingsform är utbredd. Däremot saknas det ett fungerande behandlingsalternativ som är specifikt inriktat mot prokrastinering. Att utföra en utvärdering av kognitiv beteendeterapeutisk gruppbehandling för universitetsstudenter med denna typ av svårigheter bedöms därför vara viktig eftersom det skulle kunna öka möjligheten för dessa individer att få hjälp för sina besvär. Det finns dessutom goda förutsättningar att undersöka andra psykosociala och ekonomiska vinster med att tillgodose universitetsstudenter med ett fungerande behandlingsalternativ, inte minst potentialen att öka genomströmningen på de kurser som ges, färre studieavbrott samt avhopp från utbildningar, liksom fler avklarade högskolepoäng, något som ligger både i deras eget och högskolans intresse.
Aktuellt forskningsprojekt syftar samtidigt till att järnfora en tidigare internetbaserad självhjälpsbehandling för prokrastinering mot en gruppbehandling för att undersöka om båda behandlingsformer är likvärdiga, eller om det kan föreligga någon skillnad i effekt. Detta kommer att genomföras inom ramen för befintlig verksamhet vid Studenthälsan på Karolinska institutet för att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna de behandlingar som ges, och därmed behandlarnas egen kliniska verkligenhet. Detta innebär att ingen manipulation av rutiner eller genomförande kommer att göras, förutom en slumpmässig indelning av deltagare till två olika behandlingsformer, så kallat randomisering. De individer som efter självskattningsformulär och klinisk intervju bedöms passa för aktuellt forskningsprojekt kommer således inte att själva kunna välja sin behandling, men ges tillgång till en av två aktiva insatser. För att kunna undersöka effekten av behandlingen tillämpas mätningar i form av självskattningsformulär före, under och efter genomförd behandling. Aktuellt forskningsprojekt beräknas att pågå under tre terminer, höstterminen 2014 – höstterminen 2015, med ett löpande intag av individer. Gruppbehandlingen bygger på ett manualiserat upplägg som tidigare har prövats via internet, anpassat till ett gruppformat på fyra sessioner på ungefär två och en halv timme åt gången, vilken löper under totalt åtta veckor. lnternetbehandlingen består av åtta kapitel som utförs under samma period. Resultatet anses bidra med betydande kunskap kring vilket behandlingsalternativ som kan hjälpa personer med problem av prokrastinering, liksom en ökad förståelse för vilka bakgrundsfaktorer som har ett samband med ett positivt behandlingsutfall.
Läs artikeln i fulltext:
Rozental, A., Forsström, D., Nilsson, S., Rizzo, A., & Carlbring, P. (2014). Group versus Internet-based cognitive-behavioral therapy for procrastination: Study protocol for a randomized controlled trial. Internet Interventions, 1, 84-89.