Nytt formulär: Negativa effekter av psykologisk behandling

Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning som ger stöd åt psykologisk behandling vid en rad psykiatriska och somatiska besvär. Fokus har dock nästan uteslutande legat på de positiva effekterna. Det är naturligt att de flesta kliniska studier som görs tar fasta på respektive behandlings positiva resultat, men tyvärr ignorerar majoriteten av behandlingsforskningen det faktum att vissa patienter (ungefär 5-10%) faktiskt kan uppleva en försämring i sitt mående [referens 1, 2, 3]. Eventuella negativa effekter av psykologisk behandling tycks vara bortglömt. I en nyligen publicerad review-artikel framkom det att det endast i en femtedel av ett stort antal artiklar om randomiserade kontrollerade studier av psykologisk behandling nämndes något om negativa effekter. Negativa effekter handlar inte enbart om en försämring av ursprungsproblematiken. Hadley och Strupp var bland de första att identifiera ett antal oönskade effekter i samband med psykologisk behandling, till exempel stigma och terapeutberoende, men även nya symtom som patienter tidigare inte besvärats av. En komplicerande faktor, i jämförelse med exempelvis medicinska biverkningsundersökningar, är att vissa negativa psykologiska effekter kan uppstå parallellt med psykoterapin, men det behöver inte vara behandlingen i sig som är orsaken. Därför är det viktigt att skilja ut oönskade effekter av psykologisk behandling från övriga livshändelser. Det räcker heller inte med att bara konstatera att en negativ effekt upplevts utan lika avgörande är det hur långvarig den blev samt hur negativt påverkad man blivit.

Det har gjorts flera försök att ta fram användbara instrument för att mäta de negativa effekter som psykologisk behandling kan ha men då dessa i regel har haft en del brister har vår forskargrupp utvecklat ett nytt instrument, the Negative Effects Questionnaire (NEQ). Utgångspunkten var att det skulle vara lätt att besvara och självklart gratis att använda.

Vi genomförde först en konsensusundersökning med ett flertal erfarna behandlingsforskare (se den publicerade artikeln här). Därefter gjordes en gedigen litteraturgenomgång och slutligen – genom kvalitativa analyser av patienters egna berättelser samt frågor till verksamma kliniker – valdes 60 fasta frågor ut till den första versionen av enkäten. Det fanns även möjlighet att skriftligen beskriva eventuella ytterligare negativa effekter som behandlingen medfört men som inte fanns med bland frågorna.

I en färsk svensk studie som nyligen publicerades i PLOS ONE testade vi det nya formuläret (NEQ) på en grupp med 653 deltagare (kvinnor=76,6%) där den vanligaste orsaken till att psykologisk behandling sökts var ångestsyndrom (48,4%). Andra orsaker var blandad ångest- och depressionsproblematik, egentlig depression och andra psykiatriska problem. Data samlades in via internet och därefter gjordes en explorativ faktoranalys. Syftet med studien var att reducera antalet initiala frågor från 60 stycken till ett mer hanterbart antal.

Analysen resulterade i en 6-faktor-lösning med 32 frågor som tillsammans stod för 58% av variansen. De sex faktorerna var: symtom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet, och misslyckande. Mer än en tredjedel av deltagarna bejakade frågor förknippade med obehagliga minnen, stress och ångest. En ökning av symtom, eller helt nya symtom, liksom bristande kvalitet i behandlingen och i den terapeutiska relationen stod för den högsta självrapporterade negativa effekten.

Den aktuella studien visar att det förekommer negativa effekter av psykologisk behandling och att NEQ kan vara ett användbart instrument för att utvärdera dessa.

NEQ bygger på såväl teoretiska överväganden som empiriska observationer och är designat för att vara lättbegripligt för patienten. Formuläret (som i sitt färdiga utförande endast har 32 items) får fritt användas och finns för gratis nedladdning på 11 olika språk via hemsidan: http://neqscale.com
 

[ Sammanfattat av Katarina Tamm ]

Läs artikeln i sin helhet (open access):
Rozental, A., Kottorp, A., Boettcher, J., Andersson, G., & Carlbring, P. (2016). Negative Effects of Psychological Treatments: An Exploratory Factor Analysis of the Negative Effects Questionnaire for Monitoring and Reporting Adverse and Unwanted Events. PLoS ONE, 11(6), e0157503. doi: 10.1371/journal.pone.0157503