Forskning på studenters lärande har visat att stress kan påverka både koncentrations- och problemlösningsförmågan negativt (Uehara et al., 2010). Såväl sociala som personliga och akademiska krav kan vara källor till stress. Det kan handla om akademiska utmaningar, att hitta nya vänner, förändringar i mat- och sovvanor eller att anpassa sig till nya pedagogiska miljöer. Om inga insatser görs riskerar universitetsstudenter som upplever höga krav på sig själva att drabbas av psykisk och/eller fysisk ohälsa (Ahern and Norris, 2011). En studie av Iqbal och medarbetare (2015) rapporterade att psykiska problem så som depression och/eller ångest till följd av studierelaterad stress är vanligt bland studenter (över 50%).
Universitetsstudenter utgör således en riskgrupp för psykisk ohälsa. Visserligen är stressupplevelsen samt problemlösnings- och copingförmågan i hög grad individuell. Dock har ett flertal studier visat att en ineffektiv problemlösningsförmåga är förknippad med en upplevelse av stress medan effektiv problemlösningsförmåga har ett samband med god emotionell medvetenhet och psykiskt välmående (Heppner et al., 2004).
I en ny studie, som i dagarna publicerades i Journal of Health Psychology, undersökte Carlbrings forskargrupp sambanden mellan problemlösningsförmåga, “härdighet” (eng. hardiness; de copingstrategier, attityder och föreställningar som individer har/använder sig av i stressande situationer). Syftet var även att utforska den modererande roll härdighet utgör i förhållandet mellan problemlösningsförmåga och upplevd stress. I studien deltog 500 studenter i åldern 18 till 24 varav 52% var kvinnor. Samtliga deltagare studerade på kandidatnivå vid två olika statliga universitet Malaysia. Utfallet mättes med Perceived Stress Scale, Personal Views Survey samt Problem-solving inventory.
Resultatet från analyserna visade kortfattat att studenter med en ineffektiv problemlösningsförmåga var mer benägna att rapportera upplevd stress jämfört med studenter med en effektiv problemlösningsförmåga. Det visade sig även att det fanns en viss könsskillnad; de manliga deltagarna rapporterade en i genomsnitt högre grad av härdighet än de kvinnliga deltagarna. Den genomsnittliga stressupplevelsen rapporterades högst hos de kvinnliga deltagarna.
Det fanns ett signifikant samband mellan problemlösningsförmåga och upplevd stress hos studenter med låg grad av härdighet medan sambandet mellan problemlösningsförmåga och upplevd stress hos studenter med hög grad av härdighet inte var signifikant vilket pekar på att härdighet kan ha en modererande funktion i förhållandet problemlösningsförmåga och upplevd stress.
[ Sammanfattat av Katarina Tamm ]
Läs artikeln i sin helhet:
- Abdollahi, A., Abu Talib, M., Carlbring, P., Harvey, R., Yaacob, S. N., & Ismail, Z. (2018). Problem-solving skills and perceived stress among undergraduate students: The moderating role of hardiness. Journal of Health Psychology, 23(10), 1321-1331. doi:10.1177/1359105316653265
Övriga referenser:
- Ahern NR & Norris AE (2011) Examining factors that increase and decrease stress in adolescent community college students. Journal of Pediatric Nursing 26(6): 530–540.
- Iqbal S, Gupta S and Venkatarao E (2015) Stress, anxiety & depression among medical under- graduate students & their socio-demographic correlates. Indian Journal of Medical Research 141(3): 354–357.
- Heppner MJ, Lee D, Paul Heppner P, et al. (2004) The role of problem-solving appraisal in the process and outcome of career counseling. Journal of Vocational Behavior 65(2): 217–238.
- Uehara T, Takeuchi K, Kubota F, et al. (2010) Annual transition of major depressive episode in university students using a structured self- rating questionnaire. Asia-Pacific Psychiatry 2(2): 99–104.