Erik Forsell och Andreas Svensson är två duktiga nyblivna psykologer för Linköpings universitet som precis försvarat sin examensuppsats “Att skilja prokrastinerare från andra, och från varandra: en psykometrisk utvärdering av ett screening-batteri för prokrastinering och klusteranalys av ett svenskt sample med kliniska prokrastinerare”. Jag var en av de stolta handledarna.
Uppsatsen är en utvärdering av tre nyligen översatta självskattningsskalor (se länkar nedan) för att mäta prokrastinering. Dessa är fria att använda helt utan kostnad.
Sammanfattningen från uppsatsen: Prokrastinering definieras som att medvetet skjuta upp uppgifter eller åtaganden trots förväntan av negativa konsekvenser för individen eller dess omgivning. I dagsläget finns dock inte normerade instrument eller någon diagnos för att definiera kliniska nivåer av prokrastinering. Denna uppsats undersökte hur man, i frånvaro av detta, kan förstå och bedöma klinisk prokrastinering i en hjälpsökande population. Därför genomfördes en psykometrisk utvärdering av de svenska översättningarna av formulären Irrational Procrastination Scale, Pure Procrastination Scale och Susceptibility to Temptation Scale (IPS, PPS och STS). Vidare genomfördes klusteranalys för att skapa en typologi över meningsfulla undergrupper bland hjälpsökande prokrastinerare. Data (n=710) hämtades ur projektet Prokrastinera som utvärderar en internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) för prokrastinering. IPS, PPS och STS uppvisade hög reliabilitet (Cronbach’s α .76, .78, .87) och bedömdes ha god (IPS), acceptabel (PPS), respektive utmärkt faktorvaliditet (STS). Test-retest-reliabilitet för IPS var god (ICC=.83) och minsta statistiskt säkerställda förändring beräknades till ~4,5 poäng. Wards och K-means klusteranalys utifrån z-transformerade nivåer av prokrastinering, ångest, depression och livskvalitet uppvisade fem stabila kluster: Dessa benämndes Genomsnittlig, Svår Problematik, Välmående Prokrastinerare, Lätt Problematik och Primärt Deprimerade. Klustrens profiler indikerar till viss del olika orsak och tyngdpunkt i individernas problematik. Teoretiska och kliniska implikationer diskuteras.
Tre svenska självskattningsformulär som mäter olika aspekter av prokrastinering:
- Irrational Procrastination Scale (IPS). Skala för att mäta så kallad ”irrationell förhalning”, eller som boken kallar det ”pseudoarbete”.
- Susceptibility to Temptation Scale (STS). Skala för att mäta benägenhet att ge efter för frestelser
- Pure Procrastination Scale (PPS). Skala för att mäta förhalning.
Bonus! Kul animerad 90-sekundersvideo om prokrastinering: