Behandlingsallians med virtuell terapeut – nytt mätinstrument

VR-exponering är en form av psykologisk behandling där man använder sig av VR-teknik för att behandla ångest och rädsla. Patienten har en sorts glasögon eller hjälm med bildskärmar för ögonen där en datoranimerad video visas i 360 grader runtom patienten, synkroniserat med huvudrörelserna, så att illusionen av att befinna sig i en virtuell verklighet skapas. … Läs mer

Metaanalys: hur stor andel svarar INTE på internetbehandling?

Negativa effekter av psykologisk behandling har tills nyligen varit ett ganska outforskat område, men har på senare tid uppmärksammats mer. Systematiska översikter av randomiserade kontrollerade studier har visat att 5–10 % av patienter med depressions- och ångestdiagnoser försämras under studiens gång. Däremot försämras fler av deltagarna som är på väntelista och inte mottar behandling, något … Läs mer

Ingen effekt av insättningsgränser vid spelproblem

Problemspelande, alltså att ägna sig åt spel om pengar på ett sätt som ger en negativa konsekvenser, förekommer  i alla delar av världen och beräknas drabba 0,12-5,8 % av befolkningen. På många håll, exempelvis i Sverige, anses det vara ett folkhälsoproblem. På senare år har onlinecasinon och spel på nätet ökat tillgängligheten till spel om … Läs mer

Ren beteendeterapi och ren kognitiv terapi ger lika god effekt vid sömnsvårigheter

Insomni, alltså problem med att somna på kvällarna, att vakna på natten och inte kunna somna om och/eller att vakna för tidigt på mornarna, är något som beräknas drabba 6-10 % av oss. Förutom sömnsvårigheterna nattetid medför insomni även att man påverkas negativt dagtid. Trots att man vet att det är kopplat till stort lidande … Läs mer

Behandling av social fobi i Norge: 2 av 3 blir bra visar ny studie

Social ångest (eller social fobi) är en ångestdiagnos som drabbar många. Globalt beräknas 4 % drabbas någon gång under sin livstid, och i höginkomstländer är siffran ännu högre. Det är dessutom stor risk att problemen kvarstår över tid om man inte får behandling. Eftersom tillgången till effektiv behandling är begränsad kan IKBT (internetbaserad kognitiv beteendeterapi) med … Läs mer

Mobilapp för social ångest kan öka effekten av självhjälpsprogram

Diagnosen social ångest (tidigare kallat social fobi) drabbar många och kan för den som drabbas leda till stora svårigheter i vardagen och stort lidande. KBT har sedan tidigare visat sig vara en effektiv behandling för detta och att erbjuda internetbaserad KBT till denna patientgrupp medför, förutom att behandlingen blir mer lättillgänglig även andra fördelar, då … Läs mer

Metaanalys tyder på goda långsiktiga effekter av KBT på nätet

IKBT med terapeutstöd, alltså kognitiv beteendeterapi som patienten tar del av via internet, samtidigt som hen får stöd av en terapeut via telefon eller mejl, har i forskningen visat sig vara effektivt för många typer av problem. Generellt sett har studierna dock bedömt relativt kortsiktiga effekter. Vad gäller hur effekterna står sig vid så kallade … Läs mer

Äldre får hjälp med både ångest och depression via internet

Ångestproblematik är vanligt hos äldre – studier visar att 5–10 % i åldern över 65 år uppfyller kriterierna på en ångestdiagnos. Depression är minst lika vanligt i den här gruppen, 10–15 % beräknas vara drabbade. Många av dem som lider av depression, 48 % enligt en studie, har dessutom samtidigt ångestproblematik. Denna grupp med blandade … Läs mer

SSRI-behandling vid social ångest – halverad effekt genom påverkan av patienternas förväntningar

SSRI-läkemedel är ett av de läkemedel som förskrivs mest mot psykisk ohälsa, vid såväl ångest- som depressionsproblematik. På senare tid har effekten av denna typ av läkemedel dock ifrågasatts. I flera metaanalyser har SSRI inte visat sig bättre än placebo, även om det också finns studier där man sett signifikant effekt, exempelvis vid svår depression. … Läs mer

Jonsson-Abbott Scale – nytt formulär mäter viktiga dimensioner kopplade till utveckling av problemspelande

Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer