Insomni, alltså problem med att somna på kvällarna, att vakna på natten och inte kunna somna om och/eller att vakna för tidigt på mornarna, är något som beräknas drabba 6-10 % av oss. Förutom sömnsvårigheterna nattetid medför insomni även att man påverkas negativt dagtid. Trots att man vet att det är kopplat till stort lidande och andra negativa effekter är det få som får behandling. Därför är det viktigt med mer forskning på området! Tidigare studier har befäst att KBT är effektivt vid insomni, även via nätet. Men KBT är ju ett paket som består av två delar: beteendeterapi (BT) och kognitiv terapi (KT). I BT fokuserar man på att med beteendetekniker reglera kroppens biologiska system för att möjliggöra bättre sömn. I KT arbetar man med kognitiva tekniker för att bryta den negativa spiralen av oro och stress kopplat till sömnen som vidmakthåller sömnsvårigheterna. I den här studien ville vi titta närmare på vilka effekter de här olika delarna av KBT ger vid insomni och om de finns några skillnader.
Totalt deltog 219 personer med insomni och de delades slumpmässigt in i tre grupper: BT, KT eller väntelista. De två terapierna gavs båda i ett självhjälpsupplägg över nätet med tio moduler tänkta att genomföras under totalt tio veckor. Varje modul bestod av ett infokapitel i pdf-format (som kunde skrivas ut) samt olika övningar som registrerades på onlineplattformen. Alla deltagare, även de som var i väntelistgruppen, fyllde även kontinuerligt i en sömndagbok. Både BT- och KT-gruppen fick varje vecka 15 minuters terapeutstöd per telefon, där veckans modul och uppgifter följdes upp och deltagarna kunde få hjälp att problemlösa kring eventuella svårigheter. Terapeuterna i studien var legitimerade psykologer och studenter från psykologprogrammets senare terminer. Deltagarna i väntelistgruppen fyllde i sömndagbok och skattningsformulär under tio veckor, och fick sedan BT eller KT.
Resultaten visade att båda terapierna snabbt gav god effekt jämfört med väntelistan. Vi kunde inte se någon signifikant skillnad mellan BT eller KT – båda grupperna förbättrades ungefär lika mycket av behandlingarna. Vid uppföljning sex månader senare kunde vi dessutom se att förbättringen överlag bibehölls. Det var inte heller någon signifikant skillnad vad gällde hur många som slutförde terapin eller hur svårt deltagarna tyckte det vara att genomföra den. Deltagarna i KT-gruppen uppgav däremot att de la ner mer tid per vecka än BT-gruppen. BT-deltagarna skattade dock att de la ner mer arbete på övningarna.
Sammanfattningsvis ger denna studie stöd för att både KT och BT ger god effekt var för sig och är effektiva behandlingar vid insomni. Det man skulle behöva undersöka närmare nu är att titta ännu mer på detaljnivå och se vilka effekter de olika komponenterna i behandlingarna har – och hur man skulle kunna kombinera dem för att skräddarsy behandlingsupplägg för olika patienter.
Text: Hedvig Nettelblad
Foto: pexels + Deepdreamgenerator
Läs artikeln i sin helhet (open access):
Sunnhed, R., Hesser, H., Andersson, G., Carlbring, P., Morin, C. M., Harvey, A. G., & Jansson-Fröjmark, M. (2019). Comparing internet-delivered cognitive therapy and behavior therapy with telephone support for insomnia disorder: a randomized controlled trial. Sleep, 43(2). doi:10.1093/sleep/zsz245