Beskrivning #
NORFUNK är det svenska namnet på Norsk Funksjonsskjema, på engelska Norwegian Function Assessment Scale (NFAS). Det är ett självskattningsformulär om aktivitetsförmåga, tänkt som underlag när arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov ska bedömas. Formuläret togs fram år 2000 av en expertgrupp inom den norska socialförsäkringen, med deltagare från Rikstrygdeverket och fylkestrygdekontoren, och prövades på sjukskrivna i en studie som leddes av Søren Brage (Brage et al., 2004). Frågorna utgår från delen om aktivitet och delaktighet i WHO:s klassifikation ICF. Gruppen gick igenom kategorierna där, tog bort dem som saknade betydelse för arbetslivet och skrev om resten till frågor (Østerås et al., 2007).
Formuläret frågar inte efter symtom utan efter vad personen klarar att göra. Den som har ont i ryggen får alltså inte skatta smärtan. Frågorna gäller i stället sådant som att bära matkassar, gå i trappor eller sitta som passagerare i en bil, och på den psykiska sidan att hålla koncentrationen, arbeta i grupp eller ta emot kritik. Bilden av vad som fungerar och vad som inte gör det kan sedan ställas mot kraven i arbetet.
I Sverige används formuläret kliniskt och administrativt, bland annat av Region Jönköpings län, Region Värmland och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), som listar det bland formulär för kartläggning av rehabiliteringsbehov vid sjukskrivning. Region Värmlands instruktion beskriver det som ett underlag inför läkarens dialog med patienten, där resultatet måste värderas i en klinisk helhetsbedömning. Någon svensk psykometrisk studie har inte gått att hitta, se Svenska normer.
Antal items #
Den version som studerats i Norge och Tyskland har 39 frågor. Det har också den första svenska översättningen, som Gert Lindenger gjorde hösten 2006 (se Nedladdningar). Formuläret som Region Jönköpings län, Region Värmland och SKR sprider i dag är identiskt hos alla tre och har 38. Frågan som saknas hör till området kommunikation och gäller att delta i samtal med flera personer. Søren Brage minns att initiativet att stryka en fråga kom från svensk sida (personlig kommunikation, 18 september 2026). Lindenger strök ingen fråga i sin översättning (personlig kommunikation, 25 september 2026). Vem som tog bort den, och när, vet vi inte.
Originalet hade från början 40 frågor. En fråga om kontroll över blåsa och tarm togs bort eftersom den korrelerade mycket lågt med de övriga och handläggarna tyckte att den saknade relevans (Brage et al., 2004).
Svarsalternativ #
Regionernas formulär har fyra svarsalternativ: Inga problem, En del problem, Stora problem och Omöjligt att göra. Lindengers översättning har också fyra: Inga problem, Lite problem, Mycket problem och Kan inte. Båda motsvarar den norska originalversionen med fyra steg, kodade 1 till 4, där 1 står för inga svårigheter.
Senare togs en version med fem steg fram för att stämma bättre med ICF:s bedömningsskala (inga, lätta, måttliga och stora svårigheter samt kan inte). I en randomiserad jämförelse med 3 325 personer hade den färre obesvarade frågor och högre intern konsistens, och författarna rekommenderar den för framtida bruk (Østerås et al., 2008). De svenska formulären använder ändå fyra steg. Poäng från de två versionerna går inte att jämföra rakt av, eftersom femstegsversionen ger högre medelvärden i samma befolkning.
Delskalor #
Frågorna är ordnade i sju områden. Fyra är fysiska: gå och stå (7 frågor), använda händerna, i originalet hålla och plocka (8), lyfta och bära (6) samt sitta (3). Tre är psykiska: klara av (7), kommunicera, i originalet samspel och kommunikation (6 frågor, 5 i regionernas formulär) samt se och höra (2).
Indelningen bygger på en faktoranalys av svaren från 386 sjukskrivna, där en lösning med sju faktorer förklarade 65 % av variansen (Brage et al., 2004). Senare studier har behållit indelningen utan att pröva den på nytt, och författarna skriver själva att en analys av befolkningsdata sannolikt skulle ge ett något annat resultat (Østerås et al., 2007). Någon konfirmatorisk faktoranalys finns inte i de artiklar som lästs.
Regionernas formulär börjar med de psykiska områdena och tar de fysiska sist. Originalet och Lindengers översättning gör tvärtom.
Scoring #
De svenska formulären har ingen poängsättning. De trycker varken siffror, delskalepoäng eller totalpoäng, och svaren är tänkta att läsas fråga för fråga i samtalet med patienten.
I forskningen räknas poängen som ett medelvärde. Svaren i ett område summeras och delas med antalet besvarade frågor, och totalpoängen räknas på samma sätt över alla frågor (Østerås et al., 2007). Poängen hamnar därför mellan 1 och 4 i versionen med fyra steg, och låg poäng betyder god funktion. I den tyska studien krävdes att minst hälften av frågorna i ett område var besvarade (Jankowiak et al., 2018).
Det finns inga publicerade gränsvärden. Originalartikeln ger i stället en enkel tolkningsregel: funktionen räknas som nedsatt inom ett område när personen svarat med något av de två sämsta alternativen på minst en fråga där (Brage et al., 2004). I den studien hade 78 % av de sjukskrivna svarat så på minst en fråga.
Två saker är inte undersökta. Originalartikeln prövade inte om svaren förutsäger fortsatt sjukfrånvaro, och ingen av studierna har mätt hur känsligt formuläret är för förändring över tid.
Tidsintervall #
Den senaste veckan. Författarna valde en vecka för att slippa variationer från dag till dag (Brage et al., 2004).
Administrationstid #
Ungefär tio minuter enligt Østerås et al. (2007).
Instruktion #
Personen fyller i formuläret själv. I regionernas formulär lyder frågan “Har du haft problem med att göra någon av dessa saker under senaste veckan?” och i Lindengers översättning “Har du haft några problem att utföra någon av följande aktiviteter under den sista veckan”. Det norska formuläret frågar efter svårigheter av hälsoskäl, en avgränsning som saknas i båda de svenska lydelserna. Den ursprungliga vägledningen bad dessutom den sjukskrivne att jämföra med vad som är normalt för ålder och kön (Brage et al., 2004), och inte heller det står i de svenska formulären.
Formuläret saknar alternativet “inte aktuellt”. I det norska formuläret uppmanas den som till exempel aldrig kör bil att stryka över frågan. Frågorna om att köra bil, arbeta i grupp och handleda andra var de som oftast lämnades obesvarade i befolkningsstudien (Østerås et al., 2007).
Respondentålder #
Vuxna i arbetsför ålder. Den norska befolkningsstudien omfattade personer mellan 24 och 86 år, men författarna avråder från att använda normvärdena utanför arbetsför ålder, eftersom de äldsta grupperna var små och oftare lämnade frågor obesvarade (Østerås et al., 2007).
Test-retest reliabilitet #
Undersökt med två veckors mellanrum hos 101 personer ur den norska befolkningsstudien, med versionen med fyra steg. ICC låg mellan 0,79 och 0,88 för de sju områdena, och vägd kappa mellan 0,57 (klara av) och 0,68. För enskilda frågor varierade vägd kappa mer, från 0,38 till 0,83. Andelen som svarade exakt likadant båda gångerna låg mellan 0,68 och 0,97 (Østerås et al., 2007). Personer som svarat “inga svårigheter” på alla frågor bjöds inte in till den andra mätningen.
Artikelns abstract anger ICC 0,79 till 0,83. Resultatavsnittet och Tabell 2 anger 0,79 till 0,88, och det är de siffrorna som används här.
Uppgifterna gäller den norska versionen med 39 frågor. Ingen av de svenska versionerna är undersökt.
Cronbachs alfa #
Hos 386 norska sjukskrivna låg alfa mellan 0,76 och 0,89 för de sju områdena (Brage et al., 2004). I den norska befolkningsstudien (n = 1 620) var alfa 0,95 för totalpoängen och mellan 0,67 (sitta) och 0,91 (gå och stå) för områdena (Østerås et al., 2007).
I jämförelsen mellan versionerna var alfa med fyra steg 0,66 för sitta och 0,69 för se och höra, alltså under 0,70, medan övriga områden låg mellan 0,81 och 0,91. Med fem steg blev alfa högre i sex av sju områden, mellan 0,74 och 0,93, men se och höra låg kvar på 0,69. Totalpoängen hade 0,95 respektive 0,96 (Østerås et al., 2008).
Uppgifterna gäller versionen med 39 frågor. Ingen av de svenska versionerna är undersökt.
Svenska normer #
Inga svenska normdata eller psykometriska studier har hittats. Sökningar i Scopus, Europe PMC och Crossref i september 2026 gav norska och tyska studier men ingen svensk. Gert Lindenger översatte formuläret i oktober och november 2006, när han arbetade på Försäkringskassans huvudkontor, som fram till året innan hette Riksförsäkringsverket. Eftersom frågorna bygger på ICF var formuläret enligt honom lätt att översätta, och han gjorde också en version med kodade ICF-termer (personlig kommunikation, 25 september 2026). Søren Brage beskriver arbetet som ett samarbete med Lindenger (personlig kommunikation, 18 september 2026).
Regionernas formulär är inte Lindengers text. Av de 38 frågor som finns i båda har 9 samma lydelse och 29 en annan. Svarsalternativen skiljer sig också, liksom namnen på tre av områdena och ordningen mellan dem. Vem som bearbetade översättningen vet vi inte. Båda lydelserna avviker från originalet på två punkter: svarsalternativen talar om problem i stället för svårigheter, och avgränsningen till hälsoskäl saknas. Frågan som i originalet gäller att utföra vardagliga uppgifter på egen hand heter hos Lindenger “Utföra vanliga uppgifter ensam” men i regionernas formulär “Utföra enklare arbetsuppgifter”.
Formuläret finns inte i SKR:s nationella formulärsamling på patientenkat.se.
Svenska rättigheter #
Formuläret utvecklades vid norska Rikstrygdeverket. Enligt Søren Brage var avsikten aldrig att registrera eller patentera det. Tanken var att det skulle användas utan kostnad som hjälpmedel i den kliniska hanteringen av personer med nedsatt arbetsförmåga, och samma besked fick utländska kollegor som ville pröva det (personlig kommunikation, 18 september 2026). Några skrivna användningsvillkor finns inte i de källor vi läst.
Region Jönköpings läns och SKR:s formulär bär raden “framtaget av Søren Brage, Norge” men ingen upphovsrättsuppgift. Region Värmlands formulär har ingen sådan rad alls, och inte heller Lindengers översättning har någon upphovsrättsuppgift. Lindenger skickade den till FBanken när vi frågade honom om den svenska versionen (personlig kommunikation, 25 september 2026), och den finns under Nedladdningar. Regionernas och SKR:s filer finns under Webblänk.
Utländska normer #
Norsk allmänbefolkning, fyra steg: 1 620 personer mellan 24 och 86 år i Ullensaker kommun 2004, svarsfrekvens 54 %. Totalpoängen var i medel 1,20 (SD 0,31), för män 1,13 och för kvinnor 1,24. En tredjedel (33,1 %) uppgav inga svårigheter på någon fråga. Kvinnor, äldre och personer med kortare utbildning rapporterade mer svårigheter. Bland områdena låg gå och stå samt klara av högst (1,25) och se och höra lägst (1,05) (Østerås et al., 2007).
Norska sjukskrivna, fyra steg: 386 personer som varit sjukskrivna i sex veckor, svarsfrekvens 48 %. Totalpoängen var i medel 1,52, högst för lyfta och bära (1,85). Sjukskrivna med muskel- och skelettsjukdom hade svårast att lyfta och bära (2,12), medan sjukskrivna med psykisk sjukdom hade god fysisk funktion men svårare att klara av (2,13) (Brage et al., 2004).
Kända grupper: personer med norsk förtidspension eller i rehabilitering hade 1,49 mot 1,15 för övriga, och de som varit sjukskrivna det senaste året 1,20 mot 1,08 (fyra steg; Østerås et al., 2008). Totalpoängen korrelerade 0,69 med självskattad allmän hälsa (COOP/WONCA), 0,56 med GHQ-20 och 0,56 med självskattad arbetsförmåga.
Norsk allmänbefolkning, fem steg: 1 705 personer, totalpoäng i medel 1,31 (Østerås et al., 2008).
Tyska förvärvsarbetande, fem steg: 3 937 anställda mellan 31 och 60 år i ett representativt urval, totalpoäng 1,17. Drygt en tredjedel (35 %) hade bästa möjliga poäng. Studien redovisar normvärden men varken alfa eller test-retest (Jankowiak et al., 2018).
Utländska rättigheter #
Ingen av de lästa artiklarna och inget av formulären anger vem som äger rättigheterna eller vilka villkor som gäller. Formuläret utvecklades inom norska Rikstrygdeverket, och enligt Søren Brage fick utländska kollegor som ville pröva det beskedet att det fick användas utan kostnad (se Svenska rättigheter). När den tyska översättningen gjordes granskades den av Søren Brage och Nina Østerås (Jankowiak et al., 2018). Den som vill översätta eller ändra i formuläret bör vända sig till upphovspersonerna, som i artiklarna anges vid Universitetet i Oslo.
Abstract originalartikel #
Abstract ur Østerås et al. (2007), huvudkällan för normdata och reliabilitet. Originalartikeln (Brage et al., 2004) är skriven på norska. Observera att abstractets uppgift om ICC (0.79 to 0.83) inte stämmer med artikelns Tabell 2, se Test-retest reliabilitet.
Background: The increasing focus on functional ability assessments in relation to sickness absence necessitates the measurement of population functional levels. This study assessed the reliability of the Norwegian Function Assessment Scale (NFAS) and presents normative population data.
Methods: All inhabitants in seven birth cohorts in Ullensaker municipality in 2004 were approached by means of a postal questionnaire. The NFAS was included as part of The Ullensaker Study 2004. The instrument comprises 39 items derived from the activities/participation component in the International Classification for Functioning, Disabilities and Health (ICF). Based on the results of principal component analysis, these items comprise seven domains. Non-parametric tests for independent samples were used to compare subgroups. Internal consistency was assessed by Cronbach’s alpha. Two-week test-retest reliability was assessed by total proportions of agreement, weighted kappa, and intraclass correlation coefficient (ICC).
Results: The response rate was 54% (1620 persons) and 75.4% (101 persons) for the retest. Items had low levels of missing data. Test-retest reliability was acceptable with high proportions of absolute agreement; kappa and ICC values ranged from 0.38 to 0.83 and 0.79 to 0.83, respectively. No difficulty on all 39 functional activities was reported by 33.1% of respondents. Females, older persons and persons with lower levels of education reported more functional problems than their respective counterparts (p < 0.05). The age gradient was most evident for three of the physical domains. For females aged 24-56 and males aged 44-76, a clear education gradient was present for three of the physical domains and one mental domain after adjusting for age and gender.
Conclusion: This study presents population based normative data on functional ability, as measured by the NFAS. These data will serve as basis for the development of national population norms and are necessary for score interpretation. Data quality and test-retest reliability of the NFAS were acceptable.
Referens(er) #
Brage, S., Fleten, N., Knudsrød, O. G., Reiso, H., & Ryen, A. (2004). Norsk Funksjonsskjema, et nytt instrument ved sykmelding og uførhetsvurdering. Tidsskrift for Den norske lægeforening, 124(19), 2472-2474.
Jankowiak, S., Rose, U., & Kersten, N. (2018). Application of the ICF based Norwegian function assessment scale to employees in Germany. Journal of Occupational Medicine and Toxicology, 13, Artikel 3. https://doi.org/10.1186/s12995-017-0183-4
Østerås, N., Brage, S., Garratt, A., Benth, J. S., Natvig, B., & Gulbrandsen, P. (2007). Functional ability in a population: Normative survey data and reliability for the ICF based Norwegian Function Assessment Scale. BMC Public Health, 7, Artikel 278. https://doi.org/10.1186/1471-2458-7-278
Østerås, N., Gulbrandsen, P., Garratt, A., Benth, J. S., Dahl, F. A., Natvig, B., & Brage, S. (2008). A randomised comparison of a four- and a five-point scale version of the Norwegian Function Assessment Scale. Health and Quality of Life Outcomes, 6, Artikel 14. https://doi.org/10.1186/1477-7525-6-14
Nedladdningar #
SWEFUNK, svensk översättning av Gert Lindenger, version 20 november 2006 (PDF)
Formuläret har rubriken SWEFUNK och innehåller alla 39 frågor i originalets ordning. FBanken har gjort om Lindengers Word-fil till PDF utan att ändra i texten. Regionernas formulär har en annan lydelse och 38 frågor, se Antal items.
Karma #
Utvecklat av en arbetsgrupp inom norska Rikstrygdeverket. Søren Brage är förste författare till originalartikeln. Den svenska översättningen gjordes av Gert Lindenger 2006.
Webblänk #
Svenskt formulär (PDF, Region Jönköpings län): https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/api/Evolution/pdf/bd4cb9f2-ed73-450a-ab5e-455860d5e8f3
Svenskt formulär med SKR:s tilläggsfrågor om arbetsförmåga (Word, SKR): https://skr.se/download/18.68eb143f1997f604aecb07e8/1759053306831/Frageformular_Norfunk_skattning_av_arbetsformaga.docx
Svenskt formulär (PDF, Region Värmland): https://vidadokument.regionvarmland.se/33402