Beskrivning #
Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) är ett svenskt screeningformulär för personer som söker vård för smärta i rygg, nacke eller skuldror. Det utvecklades av Steven J. Linton i Örebro och publicerades 1998 av Linton och Karin Halldén. På svenska kallas det ofta Lintons frågeformulär om smärtproblem, eller bara Örebroformuläret.
Formuläret mäter inte hur skadad ryggen är. Det fångar psykosociala riskfaktorer, alltså sådant som gör att en vanlig ryggvärk riskerar att bli långvarig och leda till sjukskrivning. Tänk på två personer med lika ont efter ett ryggskott. Den ena räknar med att vara tillbaka på jobbet om ett par veckor och fortsätter röra på sig. Den andra är övertygad om att smärtan betyder att något är trasigt, slutar med allt som gör ont, sover dåligt och tror inte att hon kommer att kunna arbeta om ett halvår. Det är den andra personen formuläret är byggt för att hitta, medan besvären fortfarande är nya.
Det finns två versioner. Den långa har 25 frågor. Kortversionen (ÖMPSQ-SF) har 10 frågor. Även den är utvecklad av Linton och publicerades av Linton, Nicholas och MacDonald (2011). Båda versionerna finns på svenska och kan laddas ner här, se Nedladdningar.
Formuläret förutsäger sjukfrånvaro bättre än det förutsäger smärta. I en metaanalys (Karran et al., 2017) var den sammanvägda träffsäkerheten (AUC) 0,83 för sjukfrånvaro, 0,75 för funktionsnedsättning och 0,69 för kvarstående smärta.
Antal items #
Lång version: 25 numrerade frågor, varav 21 poängsätts. Fråga 1 till 4 är bakgrundsfrågor (födelseår, kön, född i Sverige, sysselsättning). Originalartikelns sammanfattning talar om 24 frågor och en svensk studie kallar originalet en 24-frågorsversion, medan flertalet senare källor anger 25. Vi har inte kunnat reda ut skillnaden; det svenska formulär som används i vården har 25 frågor.
Kort version: 10 frågor.
Svarsalternativ #
De flesta frågor besvaras på en skala från 0 till 10 med ord i vardera änden, och orden skiftar mellan frågorna: från "inte alls ont" till "outhärdligt ont", från "helt lugn" till "mycket spänd", från "instämmer inte alls" till "instämmer helt". I den långa versionen kryssar patienten dessutom var smärtan sitter (nacke, skuldror eller axlar, ryggens övre del, ryggens undre del, ben) och väljer mellan tio kategorier för sjukskrivningsdagar det senaste året och för hur länge besvären har pågått. I kortversionen har bara frågan om besvärens varaktighet tio kategorier.
Delskalor #
I praktiken används totalpoängen. Kortversionen är byggd med två frågor från vart och ett av fem områden: smärta (fråga 1 och 2), upplevd funktion (3 och 4), oro och nedstämdhet (5 och 6), förväntan om återgång i arbete (7 och 8) och rädsla och undvikande (9 och 10).
För den långa versionen anger olika studier fem eller sex faktorer. Karran et al. (2017) beskriver sex: upplevd funktion, smärtupplevelse, rädsla och undvikande, oro och nedstämdhet, förväntan om återgång i arbete samt smärthantering. Några poänggränser för enskilda områden finns inte.
Scoring #
Lång version: fråga 1 till 4 räknas inte. På fråga 5 multipliceras antalet smärtställen med 2. Fråga 12, 16, 17 och 21 till 25 vänds, så att poängen blir 10 minus det inringade svaret. Övriga frågor ger den poäng som ringats in. Summan kan bli högst 210, och högre poäng betyder högre risk. Källorna anger olika lägsta möjliga poäng (0, 2 eller 4), vilket saknar praktisk betydelse. Poängnyckeln står i marginalen på Region Jönköpings läns formulär och stämmer med beskrivningen i Kang et al. (2026).
Två gränser återkommer i litteraturen. Gränsen 90 kommer från Linton och Boersma (2003), som hos 107 patienter från sju primärvårdsenheter fann sensitivitet 89 % och specificitet 65 % för sjukfrånvaro. Gränsen 105 tillskrivs originalartikeln (Linton & Halldén, 1998). Bergström et al. (2014) prövade båda på 195 anställda som sökte svensk företagshälsovård för rygg- eller nackbesvär. För registrerad sjukfrånvaro på minst 30 dagar under de följande sex månaderna gav 90 poäng sensitivitet 0,89 och specificitet 0,46, medan 105 poäng gav 0,80 och 0,69. Författarnas råd är 90 när man framför allt vill undvika att missa någon, och 105 när man vill ha färre falsklarm. I en systematisk översikt som de hänvisar till hade gränser mellan 80 och 147 poäng prövats, så någon självklar gräns finns inte. Steven Linton skriver att 105 är den gräns som vanligtvis används för att bedöma hög risk på den långa versionen (personlig kommunikation, 18 september 2026).
Region Jönköpings läns instruktion (version 5.0) slår ihop de två gränserna till tre nivåer: under 90 låg risk, 90 till 105 måttlig risk där patienten bör följas upp, över 105 hög risk för långvarig smärta, funktionspåverkan och långtidssjukskrivning. Den tredelningen har vi inte hittat i någon av de vetenskapliga artiklar vi läst. Den är rimlig som klinisk tumregel men ska inte läsas som en validerad indelning.
Kort version: fråga 1 ger 1 till 10 poäng efter hur länge besvären pågått, övriga frågor 0 till 10. Fråga 3, 4 och 8 vänds (10 minus svaret). Summan blir 1 till 100.
Utvecklingsstudien prövade gränsen 50 poäng i två svenska urval, ett med yrkesverksamma som rekryterats via annonser och befolkningsurval och ett från primärvården. Gränsen fångade 85 % respektive 83 % av dem som vid uppföljningen ungefär ett år senare hade haft mer än 14 dagars sjukfrånvaro det senaste halvåret (Linton et al., 2011). Artikeln säger inte om 50 poäng i sig räknas som hög risk. En australisk studie av 163 arbetsskadade sjukhusanställda, där kortversionen gavs per telefon inom 15 dagar efter skadan, räknade 50 poäng eller mer som hög risk. Högriskgruppen var borta från sina ordinarie arbetsuppgifter i median 26,6 dagar, övriga 10,1 dagar. För återgång inom två veckor gav 48 poäng bäst balans (sensitivitet 0,64, specificitet 0,78), och författarna menar att 50 fungerar som gräns i praktiken (Nicholas et al., 2019).
Steven Linton påpekar att gränsen beror på vad man vill uppnå och vilka patienter man arbetar med. För primärvård, inklusive företagshälsovård, rekommenderar han tre nivåer på kortversionen: låg risk vid 40 poäng eller lägre, medelrisk vid 41 till 50 och hög risk över 50 (personlig kommunikation, 22 september 2026). Tredelningen är hans kliniska rekommendation. I de två studierna ovan är det bara 50 som prövats, och Nicholas et al. (2019) räknade 50 poäng som hög risk, inte först 51. Gränsen 40 gav där ett något högre Youdens index än 48 för återgång inom två till fem veckor, men författarna valde bort den eftersom specificiteten bara blev omkring 50 %.
En finsk kohortstudie delade in i tre grupper (0 till 40, 41 till 50 och 51 till 100) men påpekar själv att de två lägre gränserna är lånade från den långa versionen (Heikkala et al., 2023). En svensk randomiserad studie i primärvårdsrehabilitering använde 40 poäng som tidig tröskel och ifrågasätter i efterhand om den var för låg (Larsson et al., 2026).
Räkna två gånger. I en svensk primärvårdsstudie hade fysioterapeuterna summerat fel på 54 av 315 kortformulär, främst på grund av de vända frågorna (Forsbrand et al., 2017). Bara sju av patienterna hamnade därmed i fel riskgrupp, men felen är lätta att undvika.
Tidsintervall #
Blandat. I den långa versionen gäller vissa frågor den senaste veckan, andra de senaste tre månaderna, och sjukskrivningsdagarna räknas för de senaste tolv månaderna. Frågan om chansen att kunna arbeta blickar framåt: sex månader i den långa versionen, tre månader i kortversionen.
Administrationstid #
Den långa versionen tar 5 till 10 minuter att fylla i (Shafeei et al., 2017). Kortversionen tar ungefär två minuter enligt Steven Linton, som har tagit tid på ett antal patienter. Uppgiften är inte publicerad (personlig kommunikation, 22 september 2026).
Respondentålder #
Vuxna i arbetsför ålder. Flera frågor förutsätter att personen har eller har haft ett arbete. Den svenska primärvårdsstudien omfattade 18 till 67 år (Forsbrand et al., 2017).
Test-retest reliabilitet #
Bergström et al. (2014) uppger att test-retest för den svenska långa versionens totalpoäng har rapporterats till 0,83 (Linton & Halldén, 1998) och 0,80 (Linton & Boersma, 2003). Vi har inte läst de två originalartiklarna i fulltext, så uppgiften är återgiven i andra hand.
För den danska kortversionen var ICC 0,92 (95 % KI 0,83 till 0,96) hos 37 patienter med i genomsnitt fem dagar mellan mätningarna. Minsta påvisbara förändring var 10,87 poäng (Oxfeldt et al., 2024).
Cronbachs alfa #
Svensk lång version: alfa = 0,87 (Bergström et al., 2014; n = 195). Författarna skriver att det såvitt de visste var första gången intern konsistens redovisades för den svenska versionen. För den danska kortversionen var alfa 0,72 (Oxfeldt et al., 2024; n = 44). Ett lägre värde är väntat för ett kort screeningformulär som med avsikt täcker fem olika områden med två frågor vardera.
Svenska normer #
Befolkningsnormer saknas, vilket är naturligt för ett formulär som bara är meningsfullt för den som har ont. Däremot finns svenska jämförelsedata från kliniska urval.
Företagshälsovård, lång version (Bergström et al., 2014): 195 anställda inom industrin som sökte för nack- eller ländryggssmärta, medelålder 43 år, flest män. Medelvärdet var 100 poäng (SD 29, spridning 18 till 195). De som under det följande halvåret hade mindre än 30 sjukdagar hade i genomsnitt 93 poäng (SD 24), de med 30 sjukdagar eller fler 129 poäng (SD 35). Träffsäkerheten (AUC) var 0,81 för registrerad sjukfrånvaro de första sex månaderna, 0,75 för det första året och 0,69 för det andra året. För hel sjukersättning under tvåårsperioden var den 0,93, med 130 poäng som användbar gräns, men det gällde bara elva personer.
Primärvård, kort version (Forsbrand et al., 2017): 315 patienter med akut eller subakut rygg- eller nacksmärta vid 35 vårdcentraler i södra Sverige, medianålder 45 år. Medianen var 46 poäng (spridning 9 till 81), och 36,5 % hamnade över 50 poäng. Överensstämmelsen med STarT Back Screening Tool var måttlig: korrelation 0,62 mellan totalpoängen och kappa 0,42 för riskklassningen. Hos kvinnor över 50 år var sambandet mellan de två formulären svagt.
I en svensk uppföljning av 158 patienter med icke-akut muskuloskeletal smärta hängde poängen samman med arbetsförmåga och upplevd hälsa ännu tre år efter behandling (Westman et al., 2008; vi har bara läst sammanfattningen).
Svenska rättigheter #
Upphovsrätten till formuläret, både den långa versionen och kortversionen, tillhör Steven J. Linton. Enligt Linton är det avgiftsfritt för kliniskt verksamma och forskare i Sverige, medan kommersiell användning kräver hans tillstånd (personlig kommunikation, 18 och 22 september 2026). Några publicerade villkor utöver det har vi inte hittat.
Den långa versionen bär upphovsraden "© Steven J Linton, Yrkesmedicin Örebro". Kortversionen hänvisar till Linton och Halldén (1998) och Linton, Nicholas och MacDonald (2011) men saknar egen upphovsrad. FBanken har lagt upp båda versionerna efter kontakt med Linton, se Nedladdningar. Region Jönköpings län tillhandahåller dem också, tillsammans med en kort instruktion, se Webblänk.
Poängmanualen till den långa versionen (Örebromanualen, Linton, 1999) beställs enligt Region Jönköpings läns instruktion via forskningsadm.jps@oru.se. Den som vill översätta formuläret, använda det utanför Sverige eller använda det kommersiellt bör kontakta Steven Linton vid Örebro universitet. Den koreanska valideringen anger till exempel att forskarna först inhämtade upphovspersonernas tillstånd (Kang et al., 2026).
Utländska normer #
Metaanalys (Karran et al., 2017): sammanvägd AUC 0,69 (95 % KI 0,62 till 0,76) för kvarstående smärta, 0,75 (0,69 till 0,82) för funktionsnedsättning och 0,83 (0,75 till 0,90) för sjukfrånvaro, hos vuxna med nydebuterad ländryggssmärta.
Finsk födelsekohort, kort version (Heikkala et al., 2023): 4 063 personer i 46-årsåldern. 90 % hamnade i lågriskgruppen, 7 % i mellangruppen och 3 % i högriskgruppen. Högriskgruppen hade under de följande två åren 7,5 gånger fler sjukdagar och 16,1 gånger högre odds för sjukersättning än lågriskgruppen.
Abstract originalartikel #
Linton & Halldén (1998), The Clinical Journal of Pain (utdrag; resultatdelen är utelämnad eftersom den indexerade versionen innehåller en mening om sjukdagar som inte går ihop, och vi har inte kunnat kontrollera den mot den tryckta artikeln):
Objectives: Because musculoskeletal pain is the second most frequent reason for seeking health care, the aims of this study were to determine the value of psychosocial variables in evaluating risk for developing chronic back pain problems and to develop a screening methodology to identify patients likely to have a poor prognosis.
Study design: A prospective study was conducted on consecutive patients with acute or subacute back pain, in which patients completed a screening questionnaire and were then followed up for 6 months to determine outcome. The primary outcome variable was accumulated sick leave.
Conclusion: Potent psychosocial risk factors associated with future sick absenteeism were identified. Because the total score was related to outcome, the instrument may have use in screening patients with acute or subacute spinal pain in clinical situations.
Referens(er) #
Bergström, G., Hagberg, J., Busch, H., Jensen, I., & Björklund, C. (2014). Prediction of sickness absenteeism, disability pension and sickness presenteeism among employees with back pain. Journal of Occupational Rehabilitation, 24(2), 278-286. https://doi.org/10.1007/s10926-013-9454-9
Forsbrand, M., Grahn, B., Hill, J. C., Petersson, I. F., Sennehed, C. P., & Stigmar, K. (2017). Comparison of the Swedish STarT Back Screening Tool and the Short Form of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire in patients with acute or subacute back and neck pain. BMC Musculoskeletal Disorders, 18, Artikel 89. https://doi.org/10.1186/s12891-017-1449-9
Heikkala, E., Oura, P., Ruokolainen, O., Ala-Mursula, L., Linton, S. J., & Karppinen, J. (2023). The Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire-Short Form and 2-year follow-up of registered work disability. European Journal of Public Health, 33(3), 442-447. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckad079
Kang, K., Moon, D. C., Lee, S. H., & Park, K. Y. (2026). Validity and reliability of the Korean version of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. Medicine, 105(28), Artikel e49753. https://doi.org/10.1097/md.0000000000049753
Karran, E. L., McAuley, J. H., Traeger, A. C., Hillier, S. L., Grabherr, L., Russek, L. N., & Moseley, G. L. (2017). Can screening instruments accurately determine poor outcome risk in adults with recent onset low back pain? A systematic review and meta-analysis. BMC Medicine, 15, Artikel 13. https://doi.org/10.1186/s12916-016-0774-4
Larsson, M. E., Ekhammar, A., Grönkvist, R., Bornhöft, L., Nordeman, L., Holmgren, K., Grimby-Ekman, A., Hensing, G., Björkelund, C., Bergman, S., Dottori, M., & Bernhardsson, S. (2026). Prevention of sickness absence through early identification and rehabilitation of at-risk patients with musculoskeletal disorders (PREVSAM): 12-month follow-up of a randomised controlled trial. BMC Musculoskeletal Disorders, 27, Artikel 360. https://doi.org/10.1186/s12891-026-09859-x
Linton, S. J., & Boersma, K. (2003). Early identification of patients at risk of developing a persistent back problem: The predictive validity of the Örebro Musculoskeletal Pain Questionnaire. The Clinical Journal of Pain, 19(2), 80-86. https://doi.org/10.1097/00002508-200303000-00002
Linton, S. J., & Halldén, K. (1998). Can we screen for problematic back pain? A screening questionnaire for predicting outcome in acute and subacute back pain. The Clinical Journal of Pain, 14(3), 209-215. https://doi.org/10.1097/00002508-199809000-00007
Linton, S. J., Nicholas, M., & MacDonald, S. (2011). Development of a short form of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. Spine, 36(22), 1891-1895. https://doi.org/10.1097/BRS.0b013e3181f8f775
Nicholas, M. K., Costa, D. S. J., Linton, S. J., Main, C. J., Shaw, W. S., Pearce, R., Gleeson, M., Pinto, R. Z., Blyth, F. M., McCauley, J. H., Maher, C. G., Smeets, R. J. E. M., & McGarity, A. (2019). Predicting return to work in a heterogeneous sample of recently injured workers using the brief ÖMPSQ-SF. Journal of Occupational Rehabilitation, 29(2), 295-302. https://doi.org/10.1007/s10926-018-9784-8
Oxfeldt, M., Tegner, H., Björklund, M., & Christensen, J. (2024). Danish short form Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire: Translation, cross-cultural adaptation, and evaluation of measurement properties. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation, 37(6), 1529-1536. https://doi.org/10.3233/bmr-230363
Shafeei, A., Mokhtarinia, H. R., Maleki-Ghahfarokhi, A., & Piri, L. (2017). Cross-cultural adaptation, validity, and reliability of the Persian version of the Orebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. Asian Spine Journal, 11(4), 520-530. https://doi.org/10.4184/asj.2017.11.4.520
Westman, A., Linton, S., Öhrvik, J., Wahlén, P., & Leppert, J. (2008). Do psychosocial factors predict disability and health at a 3-year follow-up for patients with non-acute musculoskeletal pain? A validation of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. European Journal of Pain, 12(5), 641-649. https://doi.org/10.1016/j.ejpain.2007.10.007
Nedladdningar #
Frågeformulär om smärtproblem, lång version (PDF)
Frågeformulär om smärtproblem, kortversion (PDF)
Upphovsrätten tillhör Steven J. Linton. Formulären är avgiftsfria för kliniskt verksamma och forskare i Sverige; kommersiell användning kräver tillstånd från Linton. Filerna är desamma som Region Jönköpings län tillhandahåller.
Karma #
Utvecklat av Steven J. Linton, både den långa versionen och kortversionen.
Webblänk #
Lång version (PDF, Region Jönköpings län): https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/api/Evolution/pdf/bac45071-1dd0-4200-8176-ca264d65676e
Kort version (PDF, Region Jönköpings län): https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/api/Evolution/pdf/3c8135e2-0c5c-4383-9e36-b62a65314334
Instruktion för båda versionerna (PDF, Region Jönköpings län): https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/api/Evolution/pdf/16e4e8b1-2a8f-4632-9893-d7ffd42fc7bc