Beskrivning #
Work Ability Index (WAI), på svenska arbetsförmågeindex, är ett självskattningsformulär som väger en persons arbetsförmåga och resurser mot de krav arbetet ställer. Det togs fram vid finska Arbetshälsoinstitutet av forskarna Tuomi och Ilmarinen med kollegor och har enligt det svenska WAI-nätverket använts i omkring trettio år, både kliniskt och i forskning. Förväxla det inte med Working Alliance Inventory, som också förkortas WAI och som handlar om alliansen mellan terapeut och patient.
Tanken är att hitta personer som riskerar att lämna arbetslivet i förtid, medan det fortfarande går att göra något åt det. Formuläret nöjer sig därför inte med att fråga hur man mår. En undersköterska med ont i axlarna och en ekonom med samma besvär kan ha helt olika arbetsförmåga, eftersom jobben kräver olika saker av kroppen. WAI fångar det genom att låta personen själv ställa sin förmåga mot arbetets fysiska och psykiska krav, och genom att fråga om hon tror sig kunna ha kvar samma yrke om två år.
Resultatet kan användas för en enskild person, till exempel i företagshälsovård, primärvård eller rehabilitering, och för grupper vid arbetsplatsundersökningar. Låga poäng är enligt FHV-metodik tänkta att leda till en dialog om åtgärder.
Den första frågan används ibland ensam och kallas då Work Ability Score (WAS), på svenska arbetsförmågepoäng. Se under Delskalor.
Antal items #
Sju områden med sammanlagt tio frågor som ger poäng, plus en inledande fråga om arbetets huvudsakliga krav (psykiska, fysiska eller både och) som styr viktningen. Frågan om nuvarande sjukdomar har 14 rader med sjukdomsgrupper i den svenska versionen. Internationellt finns också en lång version med 51 sjukdomar.
Svarsalternativ #
Svarsformatet skiftar mellan frågorna. Nuvarande arbetsförmåga jämfört med när den var som bäst skattas från 0 (kan inte alls arbeta) till 10 (min arbetsförmåga är som bäst). Arbetsförmåga i relation till fysiska respektive psykiska krav har fem steg, från mycket bra till mycket dålig. För varje sjukdomsgrupp anges ja enligt egen åsikt, ja enligt läkare eller nej. Därefter följer sex påståenden om hur sjukdom eller skada hindrar arbetet, fem kategorier för sjukskrivningsdagar, tre svar om prognosen på två års sikt och tre frågor om psykiska resurser med svar från ofta till aldrig.
Delskalor #
De sju områdena och deras poäng:
1. Nuvarande arbetsförmåga jämfört med när den var som bäst: 0 till 10
2. Arbetsförmåga i relation till arbetets krav: 2 till 10
3. Antal aktuella sjukdomar med läkardiagnos: 1 till 7
4. Uppskattad nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom: 1 till 6
5. Sjukskrivning det senaste året: 1 till 5
6. Egen prognos för arbetsförmågan om två år: 1, 4 eller 7
7. Psykiska resurser: 1 till 4
Områdena är inte tänkta att tolkas var för sig, utan summeras till ett index.
Om indexet verkligen mäter en enda sak är inte avgjort. I den svenska studien av patienter med långvarig smärta fick en enfaktorlösning stöd, med 46,2 % förklarad varians (Zetterberg et al., 2023). I en representativ tysk panel med 3 968 anställda passade två korrelerade faktorer bättre: en för självskattad arbetsförmåga och resurser (område 1, 2, 6 och 7) och en hälsofaktor (område 3, 4 och 5) (Freyer et al., 2019). I båda studierna hängde antalet sjukdomar och de psykiska resurserna svagast ihop med resten.
Work Ability Score (WAS), arbetsförmågepoäng: den första frågan använd ensam, 0 till 10. Enligt det svenska WAI-nätverket klassas 0 till 5 som dålig, 6 till 7 som måttlig, 8 till 9 som bra och 10 som utmärkt arbetsförmåga. I den svenska smärtstudien korrelerade WAS 0,86 med hela indexet (Zetterberg et al., 2023). Bland 12 389 anställda i Luxemburg var sambandet mellan de två måtten 0,63, räknat på kategoriindelade data, och de pekade ut i stort sett samma riskfaktorer (El Fassi et al., 2013). Nätverkets råd är att använda hela instrumentet när enfrågeversionen inte ger tillräckligt.
Scoring #
Poängen räknas ihop av någon som är kunnig inom området, inte av den som fyller i. Enligt den svenska poänginstruktionen från FHV-metodik:
Fråga 1, 5 och 6: svarets värde adderas.
Fråga 2: de två svaren (fysiska och psykiska krav) viktas efter den inledande frågan. Vid psykiskt krävande arbete multipliceras det fysiska svaret med 0,5 och det psykiska med 1,5. Vid fysiskt krävande arbete görs tvärtom. Är arbetet både och adderas svaren utan viktning.
Fråga 3: bara diagnoser ställda av läkare räknas. Ingen diagnos ger 7 poäng, en diagnos 5, två 4, tre 3, fyra 2 och fem eller fler 1 poäng.
Fråga 4: det lägsta ikryssade värdet adderas.
Fråga 7: de tre svaren summeras (0 till 12) och räknas om: 0 till 3 ger 1 poäng, 4 till 6 ger 2, 7 till 9 ger 3 och 10 till 12 ger 4 poäng.
Indexet blir 7 till 49 poäng, där högre poäng betyder bättre arbetsförmåga. Alla frågor måste vara besvarade, och halva poäng avrundas uppåt (Hasselhorn & Freude, 2007).
Tolkning enligt den svenska poänginstruktionen:
7 till 27: dålig arbetsförmåga
28 till 36: mindre god arbetsförmåga (internationellt "moderate", måttlig)
37 till 43: god arbetsförmåga
44 till 49: utmärkt arbetsförmåga
Gränserna är inga diagnostiska cutoffs. Enligt den tyska vägledningen valdes de av de finska forskarna på 1990-talet så att de 15 % med lägst poäng i deras dåvarande data hamnade i den lägsta kategorin, de 15 % med högst poäng i den högsta och resten delades vid medianen. Till varje nivå knyts ett mål: återställa, förbättra, stödja respektive bevara arbetsförmågan. Den finska originalmanualen har vi inte läst.
En sak att känna till: den svenska versionen har den korta sjukdomslistan med 14 grupper, men poänginstruktionen anger den omräkning som den tyska vägledningen använder för den långa listan med 51 sjukdomar. För kortlistan anger vägledningen en något annan omräkning (fyra diagnoser ger 1 poäng i stället för 2, två diagnoser 3 i stället för 4). Skillnaden är högst en poäng på indexet, men den som jämför med tyska data bör veta om den.
Tidsintervall #
Blandat. Sjukskrivningen gäller de senaste tolv månaderna, prognosen två år framåt, och frågorna om psykiska resurser "den senaste tiden". Övriga frågor gäller nuläget.
Administrationstid #
Ungefär 15 minuter enligt det svenska WAI-nätverket.
Instruktion #
Personen fyller i formuläret själv. I den svenska smärtstudien lades en mening till för dem som inte arbetade: de ombads utgå från en tänkt anställning eller studier, gärna ett arbete de tidigare haft eller prövat. Frågornas innehåll ändrades inte (Zetterberg et al., 2023).
Respondentålder #
Vuxna i arbetsför ålder. Indexet är enligt det svenska WAI-nätverket tänkt att kunna användas oberoende av yrke och ålder. I ett slumpurval ur den svenska arbetande befolkningen, 25 till 64 år, bedömdes det som användbart i hela gruppen, med förbehållet att poängfördelningen blir sned i friska grupper (Torgén, 2005; endast sammanfattningen läst).
Test-retest reliabilitet #
Någon test-retest-studie av den svenska versionen har vi inte hittat, och Zetterberg et al. (2023) efterlyser en.
Den test-retest-studie vi har hittat kommer från en forskargrupp i Amsterdam (de Zwart et al., 2002; endast sammanfattningen läst): 97 byggnadsarbetare från 40 år och uppåt fyllde i formuläret två gånger med fyra veckors mellanrum. En fjärdedel fick exakt samma poäng båda gångerna, och 95 % av de individuella skillnaderna var mindre än 6,86 poäng. Medelvärdet var stabilt på gruppnivå (40,4 mot 39,9), och 66 % hamnade i samma kategori vid båda tillfällena. En enskild persons poäng kan alltså röra sig flera poäng utan att något har hänt, vilket är bra att minnas vid uppföljning.
Cronbachs alfa #
Svensk version: alfa = 0,813 hos 118 patienter med långvarig smärta i specialistvård (Zetterberg et al., 2023). Antal sjukdomar och psykiska resurser bidrog minst till den interna konsistensen.
I den tyska panelen (n = 3 968) var alfa 0,75, och 0,82 räknat som ordinal alfa (Freyer et al., 2019). Samma författare anger att tidigare studier rapporterat mellan 0,54 och 0,83. De påpekar också att alfa för en enda gemensam faktor inte säkert kan tolkas som en nedre gräns för reliabiliteten, eftersom indexet i deras data inte var endimensionellt.
Svenska normer #
Publicerade svenska normvärden för arbetande i allmänhet har vi inte hittat i fulltext. Det som finns:
Patienter med långvarig smärta (Zetterberg et al., 2023): 118 patienter, 18 till 64 år, remitterade till smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medianen var 18,0 (kvartilavstånd 13,0 till 26,0), alltså långt ned i kategorin dålig arbetsförmåga. De som arbetade, studerade eller stod till arbetsmarknadens förfogande hade medianen 25,0 (21,0 till 30,0), de som var långtidssjukskrivna, hade sjukersättning eller hade gått i förtida pension 13,5 (10,0 till 16,0). Indexet hängde måttligt samman med hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, 0,53), smärtans inverkan på vardagen (-0,52), depressionssymptom (PHQ-9, -0,49) och ångestsymptom (GAD-7, -0,49), men svagt med smärtans intensitet (-0,21).
Svensk befolkning (Lundin et al., 2017; endast sammanfattningen läst): i ett nationellt slumpurval följdes 1 786 anställda i fyra år via register. WAI förutsade långtidssjukskrivning (minst 90 dagar i följd) med AUC 0,79 (95 % KI 0,76 till 0,82). Hela indexet var bättre än någon enskild fråga, men tre frågor nådde över 0,70 var för sig: nuvarande arbetsförmåga jämfört med den bästa, nedsättning på grund av sjukdom och antal diagnostiserade sjukdomar.
Långtidssjukskrivna kvinnor (Ahlstrom et al., 2010; endast sammanfattningen läst): bland 324 långtidssjukskrivna kvinnor (mer än 60 dagar) anställda i människovårdande organisationer hängde WAI och enfrågeversionen mycket starkt ihop, och båda förutsade sjukskrivningsgrad och hälsorelaterad livskvalitet vid uppföljning.
Svenska rättigheter #
Finska Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är upphovsrättsinnehavare till WAI enligt den tyska arbetsmiljömyndighetens vägledning (Hasselhorn & Freude, 2007). Några publicerade licensvillkor har vi inte hittat, och institutets webbplats hade i september 2026 ingen sida om WAI. Manualen med formulär har sålts av institutet.
Den svenska versionen (version 1.1, 2013-06-17) tillhandahålls av FHV-metodik med Arbets- och miljömedicin i Göteborg som kontakt (amm@amm.gu.se). Formuläret anger varken upphovsrad, licens eller översättare. FBanken lägger därför inte upp det för nedladdning utan länkar till FHV-metodik, se Webblänk. Den som vill använda WAI kommersiellt eller i större skala bör kontakta Arbets- och miljömedicin i Göteborg eller Arbetshälsoinstitutet.
Abstract originalartikel #
Zetterberg et al. (2023), Journal of Rehabilitation Medicine:
Objective: To evaluate the construct validity and internal consistency of the Work Ability Index (WAI) in patients with chronic pain in secondary and tertiary care.
Methods: Cross-sectional study based on 200 patients with chronic pain (> 3 months), with a final sample of 118 participants, 18-64-years-old. Construct validity was assessed by exploratory factor analysis for the structural validity of the WAI, and by correlating the WAI with EuroQol EQ-5D, Brief Pain Inventory pain severity and interference, Patient Health Questionnaire and Generalized Anxiety Disorder scales. The study also assessed the discriminant validity of the WAI for occupational status, and the validity of the single-item work ability score. Reliability was assessed by internal consistency.
Results: A single-factor model of WAI was supported. Internal consistency was good. Moderate correlations were found, except for Brief Pain Inventory pain severity, where the correlation was weak; hence, both convergent and divergent validity of the WAI were supported. The work ability score correlated strongly with the total WAI, and the discriminant validity for both was good.
Conclusion: In patients with chronic pain in specialized care, the WAI and the work ability score displayed acceptable construct validity and internal consistency, supporting their use in a clinical context and research.
Referens(er) #
Ahlstrom, L., Grimby-Ekman, A., Hagberg, M., & Dellve, L. (2010). The work ability index and single-item question: Associations with sick leave, symptoms, and health, a prospective study of women on long-term sick leave. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 36(5), 404-412. https://doi.org/10.5271/sjweh.2917
de Zwart, B. C. H., Frings-Dresen, M. H. W., & van Duivenbooden, J. C. (2002). Test-retest reliability of the Work Ability Index questionnaire. Occupational Medicine, 52(4), 177-181. https://doi.org/10.1093/occmed/52.4.177
El Fassi, M., Bocquet, V., Majery, N., Lair, M. L., Couffignal, S., & Mairiaux, P. (2013). Work ability assessment in a worker population: Comparison and determinants of Work Ability Index and Work Ability score. BMC Public Health, 13, Artikel 305. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-305
Freyer, M., Formazin, M., & Rose, U. (2019). Factorial validity of the Work Ability Index among employees in Germany. Journal of Occupational Rehabilitation, 29(2), 433-442. https://doi.org/10.1007/s10926-018-9803-9
Hasselhorn, H. M., & Freude, G. (2007). Der Work Ability Index, ein Leitfaden (Sonderschrift S 87). Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin. https://www.wainetzwerk.de/uploads/PDF/Der%20Work%20Ability%20Index%20-%20ein%20Leitfaden.pdf
Lundin, A., Leijon, O., Vaez, M., Hallgren, M., & Torgén, M. (2017). Predictive validity of the Work Ability Index and its individual items in the general population. Scandinavian Journal of Public Health, 45(4), 350-356. https://doi.org/10.1177/1403494817702759
Torgén, M. (2005). Experiences of WAI in a random sample of the Swedish working population. International Congress Series, 1280, 328-332. https://doi.org/10.1016/j.ics.2005.01.016
Zetterberg, H., Wagner, S., Ekselius, L., Karlsten, R., Flink, I., & Åsenlöf, P. (2023). Psychometric assessment of the Swedish version of the Work Ability Index in patients with chronic pain in specialized care. Journal of Rehabilitation Medicine, 55, Artikel jrm7146. https://doi.org/10.2340/jrm.v55.7146
Karma #
Utvecklat vid finska Arbetshälsoinstitutet.
Webblänk #
FHV-metodik om WAI: https://fhvmetodik.se/arbetsmiljo-sam/kartlaggning-arbetsformaga/arbetsformaga/wai/
Svenskt formulär, version 1.1 (PDF, FHV-metodik): https://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2022/12/Work_Ability_Index_Formular_1_1.pdf
Poänginstruktion (PDF, FHV-metodik): https://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2022/12/WAIpoang.pdf
Svenska WAI-nätverket: https://fhvmetodik.se/arbetsmiljo-sam/kartlaggning-arbetsformaga/arbetsformaga/wai/svenska-wai-natverket/