Fysisk aktivitet eller KBT – ny studie undersöker vad som är bäst vid depression

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i Sverige och i världen idag. En depression kan i vissa fall ”gå över” utan behandling, men risken för återfall minskar betydligt om den drabbade får psykologisk behandling. Trots att det idag finns flera effektiva behandlingar är det en stor andel drabbade som inte söker hjälp. Ett sätt att öka tillgängligheten, och kanske sänka tröskeln den drabbade behöver komma över för att söka hjälp, är att erbjuda internetbehandling. Ett flertal olika internetadministrerade psykologiska behandlingar har visat god effekt vid depression. Två olika effektiva behandlingsformer är beteendeaktivering, där patienten lär sig i att hålla koll på sambandet mellan sina dagliga aktiviteter och sitt humör samt att successivt föra in allt fler givande och trevliga aktiviteter i vardagen, respektive fysisk aktivitet, som definieras som all sorts rörelse som ökar energiförbrukningen – från träning till hushållsarbete.

I den aktuella studien jämförde vi totalt fyra olika behandlingsupplägg baserade på de här två behandlingsformerna: två varianter av beteendeaktivering och två varianter av behandling med fysisk aktivitet. Den ena formen av beteendeaktivering riktade helt enkelt in sig på att deltagarna skulle identifiera trevliga aktiviteter och försöka föra in mer av dem i tillvaron, medan den andra fokuserade mer på att lära sig känna igen och förstå sina beteendemönster och -strategier samt hitta nya sätt att förbättra sitt mående. Behandlingen med fysisk aktivitet genomfördes i ett upplägg med rational och ett upplägg utan rational, där rational innebär att patienten får en förklaring av hur och varför behandlingsupplägget är tänkt att vara verksamt. Dessutom ingick en kontrollgrupp i studien.

Resultaten visade att de depressiva symtomen hos patienterna i behandlingsgrupperna hade förbättrats jämfört med kontrollgruppen. Jämförde man varje behandlingsbetingelse för sig med kontrollgruppen sågs en signifikant skillnad i förbättring för samtliga utom fysisk aktivitet utan rational. Vid depression är det vanligt att man samtidigt har ångestsymtom, och även denna typ av symtom hade minskat hos patienterna i behandlingsgrupperna, om än inte lika mycket som depressionssymtomen.

Resultaten tydde på att någon form av psykoedukation eller rational var viktig för att få en god effekt av behandlingen, men det är svårt att dra slutsatser om huruvida det är just att få ta del av informationen eller upplevelsen av att få mer stöd som påverkar behandlingsutfallet. Internetterapi vid depression har alltså stor potential och vilken information eller stöd som bäst hjälper patienterna är ett viktigt område undersöka vidare och ta hänsyn till för att kunna ta fram behandlingar för att ge hjälp åt fler deprimerade i framtiden.

Läs artikeln i sin helhet (open access):
Nyström, M. B. T., Stenling, A., Sjöström, E., Neely, G., Lindner, P., Hassmén, P., Andersson, G., Martell, C. & Carlbring, P. (2017). Behavioral activation versus physical activity via the internet: A randomized controlled trial. Journal of Affective Disorders, 215, 85-93. doi:10.1016/j.jad.2017.03.018

[lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2017/03/ACTUA_pre_post_weekly.jpg” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2017/03/ACTUA_pre_post_weekly-1024×921.jpg” width=”1024″ align=”right” title=”” frame=”true” icon=”image” caption=”A1, B1 = PHQ-9 and GAD-7 slope trajectories for active treatments pooled compared to the control group. A2, B2 = PHQ-9 and GAD-7 slope and trajectories for each of the treatment groups compared to the control group.”]