Adaptive and Aggressive Assertiveness Scales (AAA-S) är ett formulär utvecklat för att mäta två distinkta former av självhävdelse: adaptiv (socialt acceptabel) och aggressiv (mer påträngande) självhävdelse. Formuläret skapades som en reaktion på bristerna i tidigare mätinstrument, som ofta blandade ihop självhävdelse med aggressivitet och innehöll ålderdomliga eller heteronormativa formuleringar.
Antal items #
AAA-S består av 19 scenarier, vardera med två svarsalternativ, vilket ger totalt 38 items – 19 för adaptiv självhävdelse och 19 för aggressiv självhävdelse.
Svarsalternativ #
Varje svarsalternativ besvaras på en 5-gradig Likertskala: 1 = Aldrig, 2 = Sällan, 3 = Ibland, 4 = Ofta, 5 = Alltid.
Delskalor #
Formuläret har två delskalor: – **Adaptiv självhävdelse**: Att uttrycka sina behov på ett respektfullt sätt utan att kränka andra. – **Aggressiv självhävdelse**: Att tillgodose sina behov på ett påträngande eller kränkande sätt.
Scoring #
Poängen räknas separat för varje delskala genom att summera respektive items. Höga poäng på den adaptiva skalan indikerar god socialt anpassad självhävdelse, medan höga poäng på den aggressiva skalan tyder på mer påträngande självhävdelsebeteenden.
Tidsintervall #
Formuläret är scenario-baserat och ber respondenten att tänka på hur de brukar agera, utan specifik tidsram (t.ex. ”senaste veckan”).
Administrationstid #
Tar ungefär 10–15 minuter att fylla i.
Instruktion #
Respondenter ombeds att läsa ett vardagligt scenario och därefter bedöma i vilken grad de skulle svara på det sätt som presenteras i två olika reaktioner (en adaptiv, en aggressiv).
Respondentålder #
Primärt utvecklat för vuxna. Användes på universitetsstudenter (17–32 år) och kliniska vuxna (18–57 år).
Test-retest reliabilitet #
Test-retest reliabiliteten för båda delskalorna var god. Exempelvis hade adaptiv självhävdelse .81 och aggressiv självhävdelse .86 över två veckors intervall.
Cronbachs alfa #
– Adaptiv självhävdelse: α = .82 (studentprov), α = .69 (kliniskt prov) – Aggressiv självhävdelse: α = .88 (studentprov), α = .82 (kliniskt prov)
Utländska normer #
Normdata finns från två studentprover och ett kliniskt urval i USA. Studenterna var främst yngre vuxna, medan det kliniska urvalet bestod av individer med ångestsyndrom.
Student Sample 1
-
N = 261 (ca 55 % kvinnor), ålder 17–32 år (M = 19,2, SD = 1,7)
-
Adaptiv självhävdelse: M = 57,6, SD = 7,5
-
Aggressiv självhävdelse: M = 33,2, SD = 9,7
Student Sample 2
-
N = 281 (endast kvinnor), ålder 17–29 år (M = 18,6, SD = 1,1)
-
Adaptiv självhävdelse: M = 56,8, SD = 7,4
-
Aggressiv självhävdelse: M = 31,6, SD = 8,7
Kliniskt urval
-
N = 30 (63 % kvinnor), ålder 18–57 år (M = 32,8, SD = 12,2)
-
Adaptiv självhävdelse: M = 50,0, SD = 8,4
-
Aggressiv självhävdelse: M = 27,5, SD = 7,6
Resultaten visar tydligt att personer i det kliniska urvalet, som alla hade minst en ångestdiagnos, rapporterade lägre nivåer av både adaptiv och aggressiv självhävdelse jämfört med studentgrupperna. Detta stärker formulärets känslighet för psykologiska svårigheter kopplade till självhävdelse.
Utländska rättigheter #
Utvecklat av Renee J. Thompson och Howard Berenbaum. Publicerat i Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment 2011, Springer.
Abstract originalartikel #
Diminished assertiveness has been associated with neuroticism, depression, and anxiety. Although many assertiveness instruments have been developed for research and clinical purposes, one common shortcoming is a lack of discriminant validity with regard to aggression. Further, the wording of many instruments is outdated and discriminatory. The goal of the present research was to develop a more sensitive instrument measuring two distinguishable forms of assertiveness: adaptive assertiveness and aggressive assertive ness. We present data validating such a measure, the Adaptive and Aggressive Assertiveness Scales (AAA-S). Participants included two samplesofcollege students and a clinical sample of adults with anxiety disorders. The AAA-S demonstrated good internal consistency and test-retest reliability. The aggressive assertiveness scale was associated with various forms of aggression and peer reports of aggressive assertive ness. The adaptive assertiveness scale was associated with competence and peer reports of adaptive assertiveness. Importantly, there were no gender differences in adaptive assertiveness. Clinical implications are discussed.
Referens #
Thompson, R. J., & Berenbaum, H. (2011). Adaptive and Aggressive Assertiveness Scales (AAA-S). *Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 33*, 323–334. https://doi.org/10.1007/s10862-011-9226-9
Karma #
Tobias Hagberg
Nerladdning #
Återkommer kanske…