Beskrivning #
Adult ADHD Self-Report Scale for Adolescents (ASRS-A) är en ungdomsanpassad version av WHO:s vuxenskala ASRS v1.1 (Kessler et al., 2005). Instrumentet är en självskattning som fångar frekvens av ADHD-symtom under de senaste sex månaderna hos ungdomar. Den fullständiga symtomchecklistan omfattar 18 frågor som speglar de 18 DSM-IV-kriterierna för ADHD, och den inledande screeningdelen (del A) utgörs av de 6 items som i originalstudien (Kessler et al., 2005) visade högst prediktivt värde för vuxen-ADHD. Sexitemsversionen kallas ibland ASRS-A-S (screener).
ASRS-A utvecklades ur den svenska översättningen av ASRS v1.1 (Rodriguez, Ginsberg, Fernholm och Nyberg, 2007) med mindre språkliga anpassningar för ungdomar av Sonnby och medarbetare (2015). Den svenska versionen rekommenderas av SKR i Nationella formulärsamlingen (patientenkat.se) för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård.
Instrumentet är avsett för ungdomar 12 till 17 år och används i Sverige framför allt i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård som stöd vid utredning, inte som diagnostiskt instrument. Höga skattningar kan bero på många andra tillstånd än ADHD och ASRS-A har beskrivits som känsligt men med relativt låg specificitet, särskilt för pojkar. Sonnby et al. (2015) och Olofsdotter et al. (2023) är de två svenska valideringsstudierna; den senare har föreslagit uppdaterade och könsspecifika cutoffs (se Scoring-fältet). Det finns även en föräldraversion (ASRS-AP) validerad av Sjölander et al. (2016).
Instrumentet får användas fritt i icke-vinstdrivande svensk hälso- och sjukvård. För forskning och kommersiell användning krävs tillstånd från rättighetsinnehavaren New York University Langone Health.
Antal items #
18 items totalt, indelade i två delar:
– Del A (ASRS-A-S, screener): 6 items
– Del B: 12 items
Del A innehåller de 6 frågor som i Kessler et al. (2005) visade sig mest prediktiva för vuxen-ADHD. Totalt täcker de 18 frågorna DSM-IV-kriterierna för ouppmärksamhet (9 items, kriterium A1) och hyperaktivitet/impulsivitet (9 items, kriterium A2).
Svarsalternativ #
Femgradig Likertskala per item:
0 = Aldrig
1 = Sällan
2 = Ibland
3 = Ofta
4 = Mycket ofta
Del A i originalets screeningscoring markeras alternativt som grå/icke-grå rutor där ett svar i den grå zonen räknas som positivt utfall. För ASRS-A summeras dock råpoängen 0 till 4 per item vid forskningsbruk och vid könsspecifik cutoffbedömning enligt Olofsdotter et al. (2023).
Delskalor #
Två delskalor enligt DSM-IV:
– Ouppmärksamhet (inattention, A1): 9 items, 0 till 36 poäng
– Hyperaktivitet/impulsivitet (A2): 9 items, 0 till 36 poäng
Totalpoäng: 0 till 72.
Screeningdelen (del A, ASRS-A-S) består av 6 items som kan användas fristående. Sjölander et al. (2016) rapporterade tydlig två-faktorstruktur även i föräldraversionen med Cronbachs alfa 0,91 för båda delskalorna.
Scoring #
Summering av de 18 items ger totalpoäng 0 till 72. Högre poäng = fler ADHD-symtom.
Könsspecifika cutoffs (Olofsdotter et al., 2023, N = 111 ungdomar 12 till 18 år i svensk barn- och ungdomspsykiatri):
Flickor:
– 30 eller mer: indikerar behov av utredning (screening)
– 44 eller mer: högre sannolikhet för ADHD (diagnostisk cutoff, balanserad sensitivitet 52 %, specificitet 93 %)
– 43 eller mer: sensitivitet 56 %, specificitet 90 %
Pojkar:
– 26 eller mer: indikerar behov av utredning (screening)
– 38 eller mer: högre sannolikhet för ADHD
– Observera att diagnostiska cutoffs för pojkar visat begränsad klinisk användbarhet
Könsöverstigande (allmän cutoff):
– 30 eller mer: indikerar behov av utredning
– 40 eller mer: högre sannolikhet för ADHD
– 24 eller mer: vanlig screening-cutoff (sensitivitet 90 %, specificitet 43 %)
För flickor rapporterar Olofsdotter et al. (2023) att sannolikheten för ADHD-diagnos ökade från 40 % pre-test till 82 % post-test med det balanserade diagnostiska cutoffvärdet 44.
Sonnby et al. (2015, s. 220) skriver om den 6-item screenern (ASRS-A-S):
“Internal consistency was 0.79 for the ASRS-A-S and 0.92 for the ASRS-A. Psychometric properties showed sensitivity 74% and 79%; negative predictive value 81% and 84%; specificity 59% and 60%; and positive predictive value 49% and 51%, respectively.”
Olofsdotter et al. (2023) skriver i abstractet:
“The balanced diagnostic cut-off of 44 or more on the ASRS-18 in girls increased the probability of an ADHD diagnosis from a pre-test probability of 40% to a post-test probability of 82%.”
Observera att ASRS-A inte ska användas som fristående diagnostiskt instrument. Höga skattningar kan bero på andra tillstånd (ångest, depression, sömnbrist, autism) och måste alltid kombineras med strukturerad intervju och andra informationskällor.
Tidsintervall #
Senaste sex månaderna.
Administrationstid #
Cirka 5 minuter.
Instruktion #
Självskattningsformulär. Instruktion på svenska enligt patientenkat.se:
“Besvara frågorna nedan genom att skatta dig själv med hjälp av skalan till höger. För varje fråga, markera det alternativ som bäst beskriver hur du har känt och betett dig de senaste 6 månaderna.”
Ungdomen fyller själv i formuläret. Adler och Newcorn (2011) påpekar att ungdomar tenderar att underrapportera ADHD-symtom, varför kompletterande informantskattningar (ASRS-AP, förälder- eller lärarversion) rekommenderas vid klinisk utredning.
Respondentålder #
12 till 17 år enligt den svenska användningen (patientenkat.se, SKR). Sonnby et al. (2015) validerade skalan på 134 ungdomar i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård med medelålder 15 år. Green et al. (2019) använde skalan i amerikanskt community-urval i årskurs 6 till 12 (ungefär 11 till 18 år). Olofsdotter et al. (2023) validerade könsspecifika cutoffs på 111 ungdomar 12 till 18 år.
Test-retest reliabilitet #
Ingen formell test-retest-reliabilitet publicerad för den svenska ungdomsversionen. Originalets vuxen-ASRS rapporterar test-retest-korrelationer kring 0,58 till 0,77 för totalskalan.
Cronbachs alfa #
Svenska valideringar:
– Sonnby et al. (2015): α = 0,92 för ASRS-A (18 items) och α = 0,79 för ASRS-A-S (6 items, screener), N = 134 psykiatrisk öppenvård, medelålder 15 år.
– Sjölander et al. (2016), föräldraversion ASRS-AP: α = 0,93 (total), 0,91 (ouppmärksamhet), 0,91 (hyperaktivitet); ASRS-AP-S: α = 0,85 (total), 0,87 (ouppmärksamhet), 0,72 (hyperaktivitet). N = 112.
Amerikanskt community-urval:
– Green et al. (2019): α = 0,80 för ASRS-A-S screenern, N = 2 472 ungdomar årskurs 6 till 12. Coefficient H = 0,97, omega = 0,96.
Svenska normer #
Normerande data från svensk barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård finns i två studier:
– Sonnby et al. (2015): N = 134, medelålder 15 år, 40 % pojkar. Spearmans korrelation mellan ASRS-totalpoäng och K-SADS ADHD-diagnos: r = 0,60 (fullversion), r = 0,51 (screener).
– Olofsdotter et al. (2023): N = 111 ungdomar 12 till 18 år (67 flickor, 44 pojkar), könsspecifika cutoffs utvecklade (se Scoring).
Båda studierna visade bättre psykometriska egenskaper för flickor än pojkar. Separata cutoffs för pojkar och flickor rekommenderas i svensk klinisk användning.
Inga populationsnormer för svenska ungdomar i allmän befolkning finns publicerade.
Svenska rättigheter #
Copyright tillhör New York University Langone Health (rättsinnehavare för ASRS v1.1, utvecklat i samarbete mellan WHO och Workgroup on Adult ADHD under ledning av Lenard A. Adler och Ronald C. Kessler).
Den svenska översättningen genomfördes 2007 av Alina Rodriguez, Ylva Ginsberg, Anders Fernholm och Lars Nyberg. Den språkliga ungdomsanpassningen (ASRS-A) gjordes av Karin Sonnby och medarbetare (2015) vid Centrum för klinisk forskning, Västmanland och Uppsala universitet.
Fri att använda i icke-vinstdrivande svensk hälso- och sjukvård utan licensavgift. För forskning och kommersiell användning krävs tillstånd från New York University Langone Health.
Rekommenderad källa för kliniskt bruk: patientenkat.se (SKR:s Nationella formulärsamling) samt Kunskapsstödet för vårdgivare (Region Stockholm).
Utländska normer #
Internationella data:
– Green et al. (2019), USA: N = 2 472 ungdomar årskurs 6 till 12 i suburbana skolor. Medelpoäng ASRS-A-S (6 items): M = 7,5 (SD 4,9). 14,6 % hade förhöjda poäng (4 eller fler items endorserade enligt originalscoring). Poäng ökade med ålder (årskurs 6: M = 5,4; årskurs 11: M = 9,6; p mindre än 0,001).
– Flera internationella studier har använt vuxen-ASRS bland ungdomar, men ASRS-A som formell ungdomsversion är främst dokumenterad i nordiskt sammanhang.
Mätinvarians:
– Green et al. (2019): metrisk invarians mellan pojkar och flickor bekräftad. Partiell invarians mellan skolnivåer, där item 6 (rastlöshet) hade svagare laddning bland äldre elever, vilket överensstämmer med att hyperaktiva symtom avtar med ålder.
Utländska rättigheter #
Copyright: New York University Langone Health (rättsinnehavare för ASRS v1.1). Skalan utvecklades ursprungligen av WHO Workgroup on Adult ADHD (Kessler, Adler m.fl., 2005).
Engelska originalversionen av ASRS v1.1 och de svenska översättningarna finns fritt tillgängliga från Harvard School of Public Health (hcp.med.harvard.edu/ncs). Fri att använda i icke-vinstdrivande klinisk och forskningsbaserad verksamhet; kommersiell användning kräver tillstånd.
Kontakt: New York University Langone Health, Department of Psychiatry, eller via Harvard-NCS-gruppen.
Abstract originalartikel #
Background: The World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) is widely used for screening adult ADHD symptoms. It consists of 18 questions, the first six of which constitute a short screening version (ASRS-S). An adolescent version, ASRS-Adolescent (ASRS-A) and its screener (ASRS-A-S), has been adapted from the Swedish translation with minor linguistic modifications for use among youth aged 12 to 17 years.
Methods: Sonnby et al. (2015) validated the ASRS-A among 134 adolescent psychiatric outpatients (mean age 15 years, 40% boys) using the Kiddie Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (K-SADS) as criterion standard. Olofsdotter et al. (2023) established sex-specific cut-off scores in a sample of 111 adolescents (12 to 18 years) in child and adolescent psychiatric outpatient care.
Results: Internal consistency was Cronbach’s alpha 0.79 for ASRS-A-S and 0.92 for ASRS-A. Sensitivity was 74% and 79%, specificity 59% and 60%, negative predictive value 81% and 84%, positive predictive value 49% and 51%, respectively. Psychometric properties were better for girls than boys. Sex-specific cut-offs for girls (screening 30 or more, diagnostic 44 or more) and boys (screening 26 or more, diagnostic 38 or more) showed greater clinical utility than non-stratified thresholds. The balanced diagnostic cut-off of 44 in girls increased post-test probability of ADHD from 40% to 82%.
Conclusion: Both ASRS-A and its 6-item screener ASRS-A-S show promising psychometric properties for identifying ADHD symptoms in adolescent clinical populations, with the caveat that the measure is sensitive but of relatively low specificity and should be used alongside structured diagnostic assessment.
Referens(er) #
Kessler, R. C., Adler, L., Ames, M., Demler, O., Faraone, S., Hiripi, E., Howes, M. J., Jin, R., Secnik, K., Spencer, T., Üstün, T. B., & Walters, E. E. (2005). The World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS): A short screening scale for use in the general population. Psychological Medicine, 35(2), 245-256. https://doi.org/10.1017/S0033291704002892
Adler, L. A., & Newcorn, J. H. (2011). Administering and evaluating the results of the adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) in adolescents. Journal of Clinical Psychiatry, 72(6), e20. https://doi.org/10.4088/JCP.10081tx2c
Sonnby, K., Skordas, K., Olofsdotter, S., Vadlin, S., Nilsson, K. W., & Ramklint, M. (2015). Validation of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale for adolescents. Nordic Journal of Psychiatry, 69(3), 216-223. https://doi.org/10.3109/08039488.2014.968203
Sjölander, L., Vadlin, S., Olofsdotter, S., & Sonnby, K. (2016). Validation of the parent version of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale for adolescents. Nordic Journal of Psychiatry, 70(4), 255-261. https://doi.org/10.3109/08039488.2015.1085092
Green, J. G., DeYoung, G., Wogan, M. E., Wolf, E. J., Lane, K. L., & Adler, L. A. (2019). Evidence for the reliability and preliminary validity of the Adult ADHD Self-Report Scale v1.1 (ASRS v1.1) Screener in an adolescent community sample. International Journal of Methods in Psychiatric Research, 28(1), e1751. https://doi.org/10.1002/mpr.1751
Olofsdotter, S., Fernández-Quintana, Á., Sonnby, K., & Vadlin, S. (2023). Clinical utility of new cut-off scores for the World Health Organization ADHD self-report scale among adolescents in psychiatric outpatient care. International Journal of Clinical and Health Psychology, 23(4), 100391. https://doi.org/10.1016/j.ijchp.2023.100391
Rodriguez, A., Ginsberg, Y., Fernholm, A., & Nyberg, L. (2007). ADHD och hyperkinetiskt syndrom: Svensk översättning av ASRS v1.1. Karolinska Institutet. [Svensk översättning av ASRS v1.1]
Karma #
Originalversionen (vuxen-ASRS v1.1) utvecklad av WHO Workgroup on Adult ADHD under ledning av Ronald C. Kessler och Lenard A. Adler (2005). Svensk översättning av Alina Rodriguez, Ylva Ginsberg, Anders Fernholm och Lars Nyberg (2007). Språklig ungdomsanpassning och svensk validering av Karin Sonnby, Konstantinos Skordas, Susanne Olofsdotter, Sofia Vadlin, Kent W. Nilsson och Mia Ramklint (2015) vid Centrum för klinisk forskning, Västmanland och Uppsala universitet. Föräldraversionen validerad av Linda Sjölander, Sofia Vadlin, Susanne Olofsdotter och Karin Sonnby (2016). Könsspecifika cutoffs utvecklade av Susanne Olofsdotter, Águeda Fernández-Quintana, Karin Sonnby och Sofia Vadlin (2023).