ASI-Spel

ASI, Addiction Severity Index, används vid kartläggning och bedömning av substansmissbruk och substansberoende. Till ASI finns en särskild modul, ASI-spel, som har tagits fram för att kunna kartlägga och bedöma (penga)spelproblem. ASI-spel ger en bild av de aktuella problemens omfattning, konsekvenser och behovet av hjälp. Grundfrågorna är utformade efter en amerikansk förlaga (ASI-G), som är validerad för att mäta allvarlighetsgraden av spelproblem i grupperna frekventa spelare, spelberoende i öppenvård, spelberoende i behandlingsstudie samt spelberoende vid samtidigt substansberoende.

Det finns också en version som används för uppföljning, ASI-spel uppföljning. Båda versionerna bygger på samma principer som ASI-intervjuns livsområden och innehåller även flera centrala mått.

Hasardspelsyndrom

Cronbachs alfa =.90

Den svenska versionen ASI Spel (2017) har utvecklats av Anders Håkansson, leg läkare, professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende % Carolina Widinghoff1, läkare, doktorand i beroendemedicin med inriktning på spelberoende; vid Lunds Universitet, Beroendecentrum Malmö.

This study assessed the validity of an adaptation of the Addiction Severity Index (ASI) for evaluating severity of gambling problems. Participants (N = 597) from four different populations (pathological gamblers enrolled in a treatment study, pathological gamblers initiating outpatient treatment at a community-based program, frequent gamblers recruited from advertisement, and substance abusers) completed the ASI, along with a supplemental gambling subscale (ASI-G). Internal consistency of the ASI-G was good (alpha = .90), and a principal components analysis indicated a single factor explained 73% of the variance in responses. ASI-G scores demonstrated excellent convergent validity with other measures of gambling and convergent validity with external sources, including collateral informant and clinician- rated reports. ASI-G scores discriminated among the samples tested. Temporal stability of ASI-G scores was high during a 1-month period for patients with substance abuse disorder who were not seeking gambling treatment. For treatment- seeking gamblers, the number of treatment sessions attended was significantly associated with reductions in ASI-G scores. Together, these data suggest that the ASI-G subscale may be a useful tool for assessing severity of gambling problems in a variety of populations.

Petry, N. M. (2003). Validity of a gambling scale for the Addiction Severity Index. The Journal of nervous and mental disease, 191(6), 399-407.

Anders Håkansson

ASI-spel och ASI-spel Uppföljning finns publicerade på Socialstyrelens hemsida..