Beskrivning #
Chronic Pain Acceptance Questionnaire, 8-item version (CPAQ-8) är en kort självskattning av smärtacceptans vid långvariga smärttillstånd. Instrumentet är en förkortad version av det 20 items långa CPAQ som utvecklades av Lance McCracken, Kevin Vowles och Christopher Eccleston (2004) utifrån Geiser (1992) och den acceptansbaserade traditionen inom Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Kortversionen togs fram av Fish, McGuire, Hogan, Morrison och Stewart (2010) via konfirmatorisk faktoranalys i ett internetbaserat blandat smärtsample (N = 428) där fyra items per faktor plockades ut för att bevara båda dimensionerna i det ursprungliga CPAQ.
CPAQ-8 mäter två besläktade men särskiljbara aspekter av smärtacceptans: (1) Activity Engagement (AE), det vill säga i vilken utsträckning personen engagerar sig i meningsfulla livsaktiviteter trots smärta, och (2) Pain Willingness (PW), det vill säga villigheten att uppleva smärta utan att försöka kontrollera eller undvika den. Varje subskala består av 4 items och skattas på en sjugradig Likert-skala 0 till 6 (never true till always true). Totalpoäng 0 till 48 där högre värden indikerar större acceptans. PW-items (items 4, 5, 7, 8 i originalnumrering) reverseras före summering.
Instrumentet är etablerat inom smärtrehabilitering internationellt och i Sverige. Den svenska versionen har validerats av Rovner, Årestedt, Gerdle, Börsbo och McCracken (2014) i ett stort kliniskt material (N = 891) från Svenskt kvalitetsregister för smärtrehabilitering (SQRP) och visar god intern konsistens, tvåfaktorstruktur samt känslighet för förändring efter ACT-baserad rehabilitering. CPAQ-8 används brett vid fibromyalgi, ländryggssmärta, whiplash-associerade tillstånd och annan långvarig icke-malign smärta, samt som processmått i ACT-behandling. Instrumentet ingår i SQRP och samlas rutinmässigt in i svensk smärtrehabilitering.
Antal items #
8 items fördelade på 2 delskalor (4 items per delskala).
Activity Engagement (AE):
1. Jag fortsätter med det jag ska göra i livet oavsett hur mycket smärta jag har.
2. Även om saker har förändrats så lever jag ett normalt liv trots min långvariga smärta.
3. Jag lever ett rikt liv även om jag har långvarig smärta.
6. När min smärta tilltar kan jag ändå ta hand om mina åtaganden.
Pain Willingness (PW, reverserade):
4. Att hålla min smärtnivå under kontroll har högsta prioritet närhelst jag gör något.
5. Innan jag kan göra några allvarliga planer måste jag få viss kontroll över min smärta.
7. Jag undviker att försätta mig i situationer där min smärta kan tillta.
8. Mina oron och farhågor för vad smärtan ska göra med mig är befogade.
(Svensk ordalydelse enligt Rovner et al. 2014 och Formulärsamlingen; svensk rättningsmall publicerad av Graciela Rovner.)
Svarsalternativ #
Sjugradig Likert-skala 0 till 6 per item:
0 = Aldrig sant (never true)
1 = Mycket sällan sant
2 = Sällan sant
3 = Ibland sant
4 = Ofta sant
5 = Nästan alltid sant
6 = Alltid sant (always true)
På originalengelska: "Please rate the truth of each of the following statements as it applies to you. Use the following rating scale to make your choices. 0 = never true, 6 = always true."
Delskalor #
Tvåfaktorstruktur bekräftad i samtliga valideringsstudier:
– Activity Engagement (AE): 4 items (items 1, 2, 3, 6). Mäter engagemang i livsaktiviteter trots smärta. Poängintervall 0 till 24.
– Pain Willingness (PW): 4 items (items 4, 5, 7, 8, reverseras). Mäter villighet att uppleva smärta utan kontroll eller undvikande. Poängintervall 0 till 24.
Konfirmatorisk faktoranalys i Fish et al. (2010), Baranoff et al. (2013) och Rovner et al. (2014) stödjer tvåfaktormodellen framför unidimensionell lösning. AE uppvisar genomgående starkare samband med kliniska utfallsmått (smärtinterferens, depression, ångest) än PW.
Scoring #
Reversera PW-items (items 4, 5, 7, 8) innan summering: nytt värde = 6 minus ursprungligt värde.
Summera sedan:
– AE-delpoäng = item 1 + item 2 + item 3 + item 6 (intervall 0 till 24)
– PW-delpoäng = (6 minus item 4) + (6 minus item 5) + (6 minus item 7) + (6 minus item 8) (intervall 0 till 24)
– Totalpoäng = AE + PW (intervall 0 till 48)
Högre poäng indikerar större smärtacceptans.
Inga formella kliniska cutoffs är publicerade. Rovner et al. (2014) visade i svensk validering (N = 891 patienter, delpopulation med ACT-baserad smärtrehabilitering) att CPAQ-8 är känsligt för förändring under behandling. Originalabstractet rapporterar:
"The CPAQ-8 explained a large share of the total variance in CPAQ-20 and was also able to track rehabilitation changes (large effect size, d = 0.89)."
Totalpoäng och delskalepoäng stiger efter acceptansbaserad rehabilitering, med stor effektstorlek (Cohen's d ≈ 0,89) för totalpoängen. Exakta pre- och postmedelvärden per delskala redovisas i tabell 3 i originalartikeln.
Fish et al. (2010) skriver om skaltolkning:
"Higher scores on the CPAQ-8 indicate greater acceptance of chronic pain. The two subscales can be interpreted separately as they reflect conceptually distinct but related processes."
Vid klinisk tolkning rekommenderas att AE och PW rapporteras separat eftersom de uppvisar olika samband med utfall och olika känslighet för förändring.
Tidsintervall #
Aktuellt tillstånd (inget specifikt tidsfönster anges i instruktionen).
Administrationstid #
Cirka 2 till 3 minuter.
Instruktion #
Självskattningsformulär. Respondenten ombeds skatta i vilken utsträckning vart och ett av de åtta påståendena stämmer för henne eller honom, på en skala 0 (aldrig sant) till 6 (alltid sant). Inga rätta eller fel svar finns. Kan administreras digitalt, på papper eller vid intervju.
Originalinstruktion (Fish et al. 2010): "Please rate the truth of each of the following statements as it applies to you. Use the following rating scale to make your choices. For instance, if the statement is always true for you, you would circle the 6 next to that statement. 0 = never true, 1 = very rarely true, 2 = seldom true, 3 = sometimes true, 4 = often true, 5 = almost always true, 6 = always true."
Respondentålder #
Vuxna (18 år och uppåt). Valideringsstudier har genomförts i populationer med medelåldrar 44 till 50 år. Instrumentet är inte validerat för barn och ungdomar; för pediatrisk smärta finns separata instrument (till exempel CPAQ-A för ungdomar).
Test-retest reliabilitet #
Fish et al. (2013, Willing and Able): 4 till 6 veckors test-retest, N = 105. Totalpoäng r = 0,81, AE r = 0,86, PW r = 0,68. PW uppvisar genomgående något lägre temporal stabilitet än AE.
I svenska valideringen (Rovner et al. 2014) utvärderades inte test-retest separat, men instrumentet visade känslighet för förändring vid ACT-baserad rehabilitering (stor effektstorlek, Cohen's d ≈ 0,89 för totalpoängen).
Cronbachs alfa #
Fish et al. (2010, N = 428 internetsample): α = 0,76 till 0,80 för de två delskalorna; god intern konsistens för totalpoäng.
Rovner et al. (2014, N = 891 svensk smärtrehabilitering):
– CPAQ-8 total: α = 0,80 (95 % KI 0,78 till 0,82)
– Activity Engagement: α = 0,83 (95 % KI 0,81 till 0,85)
– Pain Willingness: α = 0,73 (95 % KI 0,70 till 0,76)
Baranoff et al. (2013, N = 334 australienska smärtkliniker): god intern konsistens, CFA-indices SRMR = 0,039, RMSEA = 0,063, CFI = 0,973, TLI = 0,960.
Fish et al. (2013): intern konsistens rapporterad som "reasonable-to-good" för båda delskalor i samlat smärtsample (N = 550).
Sammanfattningsvis ligger α för totalpoäng runt 0,78 till 0,88 och för PW-delskalan något lägre (0,69 till 0,76) i publicerade studier.
Svenska normer #
Rovner, Årestedt, Gerdle, Börsbo och McCracken (2014) validerade CPAQ-8 i ett stort svenskt kliniskt material (N = 891) hämtat från Svenskt kvalitetsregister för smärtrehabilitering (SQRP). Sample: 66,1 % kvinnor, medelålder 47,5 år (SD 14), medelduration av smärta 3 037 dagar (SD 3 440), 82,6 % födda i Sverige. Medelvärden vid utredning för smärtrehabilitering:
– CPAQ-8 total: M = 18,8 (SD 8,6)
– AE: M = 8,9 (SD 5,5)
– PW: M = 9,9 (SD 5,1)
Efter ACT-baserad rehabilitering (n = 91): total M = 23,3 (SD 7,7); AE M = 11,5 (SD 4,4); PW M = 11,9 (SD 4,4).
Instrumentet ingår i SQRP:s grundpaket för smärtrehabilitering och samlas rutinmässigt in vid specialistmottagningar för långvarig smärta i Sverige.
Den 20 items långa originalversionen (CPAQ) validerades på svenska av Wicksell et al. (2009, European Journal of Pain) i ett sample på 611 personer med whiplash-associerade besvär och långvarig smärta, där tvåfaktorstrukturen och konvergent validitet mot Tampa Scale for Kinesiophobia bekräftades.
Svenska rättigheter #
Copyright för originalinstrumentet tillhör Lance M. McCracken (King's College London / Uppsala universitet) och medförfattare. Den svenska översättningen av CPAQ-8 och tillhörande rättningsmall har tagits fram av Graciela S. Rovner (Göteborgs universitet, ACT Institutet Sverige) i samarbete med McCracken.
Instrumentet är fritt att använda i forskning och klinik mot sedvanlig referensangivelse. Ingen licensavgift tas ut. För klinisk distribution och inkludering i patientjournalsystem rekommenderas kontakt med Graciela Rovner eller ACT Institutet Sverige för att säkerställa att senaste svenska översättning används.
Källor för svensk version: Rovner et al. (2014) Journal of Rehabilitation Medicine, samt Rovners svenska rättningsmall (CPAQ-8 SWE, tillgänglig via ACBS Sverige och Academia.edu).
Utländska normer #
Omfattande internationella valideringar:
– Irland och internet (Fish et al. 2010, N = 428): originalvalidering, tvåfaktorstruktur.
– USA och Storbritannien (Fish et al. 2013, N = 550 plus 105 för test-retest): ytterligare psykometri och temporal stabilitet.
– Australien (Baranoff et al. 2013, N = 334 smärtklinik): CFA bekräftar tvåfaktormodell, god fit.
– Sverige (Rovner et al. 2014, N = 891 SQRP): se svenska_normer.
– Norge (Kasle et al. 2017, Disability and Rehabilitation): norsk validering av CPAQ-20 och CPAQ-8, god intern konsistens.
– Tyskland (Wicksell et al. 2015, BMC Musculoskeletal Disorders): CPAQ i tysk ländryggssamplet, jämförelse med PIPS.
– Spanien: spansk validering publicerad 2010.
– Kina, Japan, Brasilien, Nederländerna, Frankrike, Turkiet: publicerade psykometriska studier finns.
CPAQ och CPAQ-8 rekommenderas som kärnmått för acceptans inom Initiative on Methods, Measurement, and Pain Assessment in Clinical Trials (IMMPACT) och i internationella ACT-baserade smärtbehandlingsriktlinjer.
Utländska rättigheter #
Copyright: Lance M. McCracken och medarbetare (originalversion CPAQ-20); Fish, McGuire, Hogan, Morrison, Stewart (2010) för CPAQ-8-urvalet.
Instrumentet är fritt att använda i icke-kommersiell forskning och klinik mot referensangivelse. Översättning till nya språk bör ske enligt standardiserad back-translation-procedur och i samråd med upphovsmännen.
Kontakt: Professor Lance M. McCracken, Department of Psychology, Uppsala University (tidigare King's College London). Tillgänglig via ACBS (Association for Contextual Behavioral Science, contextualscience.org).
Abstract originalartikel #
The Chronic Pain Acceptance Questionnaire 8-item version (CPAQ-8) is a brief self-report measure of chronic pain acceptance derived from the original 20-item CPAQ by Fish, McGuire, Hogan, Morrison and Stewart (2010) through confirmatory factor analysis in a mixed chronic pain Internet sample (N = 428). The CPAQ-8 retains the two-factor structure of the full scale, assessing Activity Engagement (AE; pursuing valued life activities despite pain) and Pain Willingness (PW; non-avoidance of painful experiences), with four items per subscale rated on a 0 to 6 Likert scale (never true to always true). Total scores range from 0 to 48, with higher scores indicating greater acceptance. Internal consistency is good for the total scale and AE subscale (Cronbach's alpha 0.78 to 0.88) and adequate for PW (0.69 to 0.76). Test-retest reliability over 4 to 6 weeks is high (total r = 0.81; AE r = 0.86; PW r = 0.68). The CPAQ-8 correlates with depression, anxiety, kinesiophobia, pain interference, and quality of life in the expected direction, and is sensitive to change following Acceptance and Commitment Therapy (ACT) based pain rehabilitation. A Swedish validation by Rovner and colleagues (2014) in 891 patients from the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation confirmed the two-factor structure, good internal consistency, and responsiveness to treatment. The CPAQ-8 is recommended as a brief process measure of pain acceptance in both clinical and research settings.
Referens(er) #
McCracken, L. M., Vowles, K. E., & Eccleston, C. (2004). Acceptance of chronic pain: Component analysis and a revised assessment method. Pain, 107(1-2), 159-166. https://doi.org/10.1016/j.pain.2003.10.012
Fish, R. A., McGuire, B., Hogan, M., Morrison, T. G., & Stewart, I. (2010). Validation of the chronic pain acceptance questionnaire (CPAQ) in an Internet sample and development and preliminary validation of the CPAQ-8. Pain, 149(3), 435-443. https://doi.org/10.1016/j.pain.2009.12.016
Fish, R. A., Hogan, M. J., Morrison, T. G., Stewart, I., & McGuire, B. E. (2013). Willing and able: A closer look at pain Willingness and Activity Engagement on the Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ-8). Journal of Pain, 14(3), 233-245. https://doi.org/10.1016/j.jpain.2012.11.004
Baranoff, J., Hanrahan, S. J., Kapur, D., & Connor, J. P. (2013). Validation of the Chronic Pain Acceptance Questionnaire-8 in an Australian pain clinic sample. International Journal of Behavioral Medicine, 21(1), 177-185. https://doi.org/10.1007/s12529-012-9278-6
Rovner, G. S., Årestedt, K., Gerdle, B., Börsbo, B., & McCracken, L. M. (2014). Psychometric properties of the 8-item Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ-8) in a Swedish chronic pain cohort. Journal of Rehabilitation Medicine, 46(1), 73-80. https://doi.org/10.2340/16501977-1227
Wicksell, R. K., Olsson, G. L., & Melin, L. (2009). The Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ): Further validation including a confirmatory factor analysis and a comparison with the Tampa Scale of Kinesiophobia. European Journal of Pain, 13(7), 760-768. https://doi.org/10.1016/j.ejpain.2008.09.003
Kasle, S., Natvig, B., & Reme, S. E. (2017). The Norwegian versions of the Chronic Pain Acceptance Questionnaire CPAQ-20 and CPAQ-8: Validation and reliability studies. Disability and Rehabilitation, 39(14), 1441-1448. https://doi.org/10.1080/09638288.2016.1198427
Vowles, K. E., Sowden, G., Hickman, J., & Ashworth, J. (2020). An analysis of the Chronic Pain Acceptance Questionnaire: Initial evaluation of the CPAQ-2. European Journal of Pain, 24(7), 1375-1381. https://doi.org/10.1002/ejp.1650
Karma #
Ursprunglig CPAQ utvecklad av Lance M. McCracken, Kevin E. Vowles och Christopher Eccleston (2004). Kortversionen CPAQ-8 utvecklad av Rosemary A. Fish, Brian McGuire, Michael Hogan, Todd G. Morrison och Ian Stewart (2010) vid National University of Ireland, Galway. Svensk översättning och validering av Graciela S. Rovner (Göteborgs universitet, ACT Institutet Sverige), Kristofer Årestedt, Björn Gerdle, Björn Börsbo och Lance M. McCracken (2014). CPAQ-20 validerad på svenska av Rikard K. Wicksell (Karolinska Institutet) och medarbetare (2009).