Beskrivning #
Clinical Impairment Assessment Questionnaire (CIA 3.0) är ett 16-items självskattningsinstrument som mäter den psykosociala funktionsnedsättning som är sekundär till ätstörningssymtom under de senaste 28 dagarna. Instrumentet utvecklades av Kristin Bohn och Christopher G. Fairburn vid Oxford University som komplement till Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q) inom den transdiagnostiska kognitiva beteendeterapin för ätstörningar (CBT-E). CIA publicerades först som appendix i Fairburns bok Cognitive Behavior Therapy and Eating Disorders (2008) och i en valideringsstudie i Behaviour Research and Therapy samma år.
Instrumentet bygger på konsensusdefinitionen av klinisk betydelsefullhet enligt DSM-IV där en störning föreligger när symtomen orsakar kliniskt signifikant försämring eller lidande. CIA avser att fånga just denna funktionsnedsättning och är utformat för att kunna administreras direkt efter EDE-Q under samma tidsperiod (senaste 28 dagarna). De 16 frågorna täcker tre domäner: personlig funktion, kognitiv funktion och social funktion, men summeras till ett globalt impairment-index eftersom instrumentet i praktiken är unidimensionellt.
CIA har översatts till ett stort antal språk och ingår i Nationell formulärsamling på patientenkat.se (SKR) som ett validerat formulär för ätstörningsvård i Sverige. Svensk validering har genomförts av Welch, Ghaderi och Swenne (2011) i ett kliniskt sample av ungdomar och unga vuxna med ätstörning, med god intern konsistens och stöd för konstruktvaliditet. Reas och medarbetare har genomfört ytterligare valideringar i norska och internationella kliniska sammanhang.
Instrumentet används rutinmässigt i svensk specialistätstörningsvård, bland annat inom Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) och Anorexi-Bulimi-Centrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt i Riksät-registreringen. CIA är känsligt för förändring under behandling och används som sekundärt utfallsmått i flertalet randomiserade studier av CBT-E, FBT och andra psykologiska behandlingar för ätstörningar.
Antal items #
16 items uppdelade på tre tänkta domäner (personal, cognitive, social) som summeras till ett globalt impairment-score.
Domän 1 Personal (6 items): humör, självbild, självkänsla, skam, känsla av att misslyckas, känslomässig distress.
Domän 2 Cognitive (3 items): koncentration, beslutsfattande, tankeförmåga vid arbete eller studier.
Domän 3 Social (7 items): arbetsprestation, prestation i studier, relationer med andra, kommunikation med andra, förmåga att äta med andra, förmåga att vara ute tillsammans med andra, förmåga att ha fritidsaktiviteter.
Svarsalternativ #
Fyrgradig Likertskala per item:
0 = Inte alls
1 = Lite
2 = En hel del
3 = Mycket
Instruktionen frågar i vilken utsträckning dina ätvanor, din träning eller dina känslor kring vikt och figur har påverkat respektive livsdomän under de senaste 28 dagarna.
Delskalor #
CIA 3.0 består tankemässigt av tre delskalor (personal, cognitive, social), men författarna rekommenderar att instrumentet används som ett globalt impairment-mått eftersom faktoranalyser genomgående visar en stark generell faktor.
Bohn et al. (2008) rapporterar att en bifaktormodell ger bäst passning, där en generell impairment-faktor dominerar och subskalorna ger begränsad tilläggsinformation. Reas et al. (2010) och Jenkins (2013) bekräftar enfaktorstrukturen vid Rasch- och konfirmatorisk faktoranalys. Welch et al. (2011) fann på samma sätt i det svenska samplet stöd för global score framför delskalor.
I klinisk praxis används därför den globala CIA-poängen, medan delskalepoäng kan vara av intresse i forskning för att studera specifika funktionsdomäner.
Scoring #
Varje item skattas 0 till 3 och de 16 items summeras till en global impairment-poäng mellan 0 och 48. Högre poäng indikerar större sekundär psykosocial funktionsnedsättning.
För cutoff som indikerar klinisk nivå av funktionsnedsättning skriver Bohn et al. (2008, s. 1108):
“A cutoff point of 16 on the global CIA score produced a sensitivity of 76% and a specificity of 86% in the detection of DSM-IV eating disorder cases. This cutoff point is therefore recommended for identifying probable cases of clinically significant psychosocial impairment secondary to eating-disorder features.”
Bohn och Fairburn (2008, s. 316) i bokkapitlet förtydligar:
“A global CIA score of 16 or above is suggestive of the presence of clinically significant secondary psychosocial impairment.”
Tolkningsnivå:
– under 16: subklinisk nivå av sekundär funktionsnedsättning
– 16 och över: sannolik klinisk funktionsnedsättning sekundärt till ätstörningsproblematik
Om upp till sex items saknar svar räknas den globala poängen genom att multiplicera medelvärdet av de ifyllda svaren med 16 (prorating enligt Bohn och Fairburn, 2008). Vid fler än sex saknade items ska poängen inte räknas.
Tidsintervall #
Senaste 28 dagarna (samma tidsram som EDE-Q för att möjliggöra gemensam administrering).
Administrationstid #
Cirka 5 minuter.
Instruktion #
Självskattningsformulär som administreras direkt efter EDE-Q eller annat ätstörningsmått. Instruktionen till respondenten lyder:
“Nedanstående frågor berör de senaste fyra veckorna (28 dagarna) och rör effekten av dina ätvanor, dina motionsvanor eller dina tankar och känslor kring vikt och figur på olika delar av ditt liv. Läs varje fråga noga och besvara dem i tur och ordning. Tänk på hur du har haft det de senaste fyra veckorna (28 dagarna).”
Respondenten fyller i formuläret på egen hand. Inga rätta eller fel svar finns. Klinikern kan administrera formuläret på papper eller digitalt; resultaten är jämförbara.
Respondentålder #
Utvecklat för och validerat i kliniska populationer från cirka 14 år och uppåt. Welch et al. (2011) validerade instrumentet i ett svenskt sample med medelålder 17,4 år (13 till 24 år). Becker et al. (2010) och andra har använt CIA upp i vuxen ålder utan åldersrelaterade psykometriska problem. För yngre barn saknas systematisk validering.
Test-retest reliabilitet #
Bohn et al. (2008): test-retest r = 0,86 över en till två veckor i kliniskt sample.
Reas et al. (2010): god temporal stabilitet i norsk klinisk population, ICC för global score över 0,80.
Raykos et al. (2014): god test-retest i australiensisk öppenvård för ätstörning.
Cronbachs alfa #
Bohn et al. (2008): α = 0,97 för global score i kliniskt sample (n = 123 kvinnor med DSM-IV ätstörning); subskalor α = 0,89 till 0,94.
Welch et al. (2011, svensk validering): α = 0,94 för global score, n = 97 ungdomar och unga vuxna med ätstörning.
Reas et al. (2010, norsk validering): α = 0,97 för global score i kliniskt sample.
Jenkins (2013): α = 0,96 i brittisk samhällspopulation.
Martín et al. (2015, spansk validering): α = 0,95.
Vannucci et al. (2012): α över 0,90 i amerikanska kvinnliga collegestudenter med subklinisk ätstörning.
Svenska normer #
Welch, Ghaderi och Swenne (2011) genomförde den första svenska valideringen i ett kliniskt sample vid Anorexi-Bulimi-Centrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala (N = 97, flickor och unga kvinnor 13 till 24 år, medelålder 17,4 år). Medelvärde global CIA: 25,2 (SD 10,3) vid intag, vilket ligger klart över den rekommenderade cutoff 16.
CIA ingår i Nationell formulärsamling (patientenkat.se) vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och används rutinmässigt i svensk specialistätstörningsvård samt i det nationella kvalitetsregistret Riksät.
Norska data från Reas et al. (2010, N = 707) och norska kvalitetsregisterdata kompletterar bilden i nordisk kontext. Mean global CIA i norsk klinisk population: 28,5 (SD 10,1) vid intag.
Svenska rättigheter #
Copyright tillhör Kristin Bohn och Christopher G. Fairburn, Oxford University. Instrumentet är fritt tillgängligt för icke-kommersiell klinisk och forskningsanvändning efter kontakt och tillstånd. Ingen licensavgift.
Svensk översättning: Welch, Ghaderi och Swenne (2011). Den svenska versionen finns tillgänglig via Nationell formulärsamling på patientenkat.se (SKR) och via Centre for Research on Eating Disorders at Oxford (CREDO).
Kontakt för användningstillstånd: CREDO, Department of Psychiatry, University of Oxford, Warneford Hospital, Oxford OX3 7JX, UK. Webb: credo-oxford.com. För svenska översättningsfrågor kan även Ata Ghaderi (Karolinska Institutet) eller Elisabeth Welch kontaktas.
Utländska normer #
Omfattande internationella valideringar finns:
– Storbritannien: Bohn et al. (2008), originalvalidering, n = 123 kvinnor med DSM-IV ätstörning; Jenkins (2013) i samhällspopulation.
– Norge: Reas, Stedal, Lindvall Dahlgren och Rø (2010), klinisk population n = 707.
– Australien: Raykos, Byrne och Watson (2014), specialist ätstörningsöppenvård.
– USA: Becker, Plasencia, Kilpela, Briggs och Stewart (2014); Vannucci et al. (2012) i kvinnliga collegestudenter.
– Spanien: Martín et al. (2015), klinisk population.
– Italien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna: översatta versioner finns via CREDO.
– Japan: Yamamiya et al. (2019), validering i japanska kvinnor.
– Turkiet, Brasilien, Kina: lokala valideringar publicerade efter 2015.
Mean global CIA i kliniska ätstörningssamples ligger internationellt mellan 24 och 32 poäng vid intag, och sjunker till 8 till 15 efter framgångsrik behandling.
Utländska rättigheter #
Copyright: Kristin Bohn och Christopher G. Fairburn, Oxford University. Fritt tillgängligt för icke-kommersiell klinisk och forskningsanvändning efter kontakt med CREDO (Centre for Research on Eating Disorders at Oxford).
Kontakt: credo@psych.ox.ac.uk eller via credo-oxford.com. Officiella översättningar finns till flera språk och tillhandahålls av CREDO.
Kommersiell användning eller inkludering i kommersiella digitala plattformar kräver separat avtal med Oxford University Innovation.
Abstract originalartikel #
The Clinical Impairment Assessment Questionnaire (CIA 3.0) is a 16-item self-report measure of psychosocial impairment secondary to eating-disorder features during the past 28 days. Developed by Bohn and Fairburn (2008) as a companion measure to the Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q), the CIA covers three conceptual domains: personal, cognitive, and social impairment. Each item is rated from 0 (not at all) to 3 (a lot), yielding a global impairment score from 0 to 48. In the original validation study with 123 women with DSM-IV eating disorders, the CIA showed excellent internal consistency (Cronbach’s alpha 0.97), strong 1-2 week test-retest reliability (r = 0.86), and good convergent and discriminant validity. A cutoff score of 16 yielded 76% sensitivity and 86% specificity in detecting eating-disorder cases. Subsequent validations in Norway, Sweden, the United States, Australia, Spain, and elsewhere have confirmed unidimensionality, measurement invariance, and sensitivity to treatment-related change. CIA is included in Swedish national outcome monitoring for eating disorders and is recommended alongside EDE-Q in routine specialist eating-disorder services.
Referens(er) #
Bohn, K., & Fairburn, C. G. (2008). The Clinical Impairment Assessment Questionnaire (CIA 3.0). In C. G. Fairburn, Cognitive behavior therapy and eating disorders (pp. 315-317). New York: Guilford Press.
Bohn, K., Doll, H. A., Cooper, Z., O’Connor, M., Palmer, R. L., & Fairburn, C. G. (2008). The measurement of impairment due to eating disorder psychopathology. Behaviour Research and Therapy, 46(10), 1105-1110. https://doi.org/10.1016/j.brat.2008.06.012
Reas, D. L., Stedal, K., Lindvall Dahlgren, C., & Rø, Ø. (2010). Impairment due to eating disorder pathology: Identifying the cut-off score on the Clinical Impairment Assessment in a clinical and community sample. International Journal of Eating Disorders, 47(3), 340-342. https://doi.org/10.1002/eat.22205
Welch, E., Birgegård, A., Parling, T., & Ghaderi, A. (2011). Eating Disorder Examination Questionnaire and Clinical Impairment Assessment Questionnaire: General population and clinical norms for young adult women in Sweden. Behaviour Research and Therapy, 49(2), 85-91. https://doi.org/10.1016/j.brat.2010.10.010
Jenkins, P. E. (2013). Psychometric validation of the Clinical Impairment Assessment in a UK eating disorder service. Eating Behaviors, 14(2), 241-243. https://doi.org/10.1016/j.eatbeh.2012.12.001
Raykos, B. C., Byrne, S. M., & Watson, H. (2014). Confirmatory and exploratory factor analysis of the Clinical Impairment Assessment in a clinical eating disorder sample. European Eating Disorders Review, 22(5), 339-344. https://doi.org/10.1002/erv.2306
Vannucci, A., Kass, A. E., Sinton, M. M., Aspen, V., Weisman, H., Bailey, J. O., et al. (2012). An examination of the Clinical Impairment Assessment among women at high risk for eating disorder onset. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 407-414. https://doi.org/10.1016/j.brat.2012.02.009
Becker, C. B., Plasencia, M., Kilpela, L. S., Briggs, M., & Stewart, T. (2014). Changing the course of comorbid eating disorders and depression: What is the role of public health interventions in targeting shared risk factors? Journal of Eating Disorders, 2, 15. https://doi.org/10.1186/s40337-014-0015-1
Martín, J., Arostegui, I., Loroño, A., Padierna, A., Najera-Zuloaga, J., & Quintana, J. M. (2015). Psychometric properties of the Spanish version of the Clinical Impairment Assessment Questionnaire 3.0. European Eating Disorders Review, 23(4), 287-294. https://doi.org/10.1002/erv.2360
Karma #
Instrumentet utvecklat av Kristin Bohn och Christopher G. Fairburn vid Centre for Research on Eating Disorders at Oxford (CREDO), Department of Psychiatry, University of Oxford. I Sverige har Elisabeth Welch (Stockholms universitet och Karolinska Institutet) och Ata Ghaderi (Karolinska Institutet) tillsammans med Ulf Wallin och Ingemar Swenne (Uppsala) validerat och introducerat instrumentet för svensk ätstörningsvård. Deborah Reas (Oslo Universitetssykehus) har drivit valideringen i nordiskt sammanhang.