Drug Use Disorders Identification Test

Beskrivning #

Testet avser att mäta drogbelastning och instruktionen är att svara noggrant och ärligt gällande användande av olika former av narkotika under det senaste året.

Manualen finns tillgänglig i bokform: Berman, A. H., Wennberg, P., & Källmén, H. (2012). AUDIT och DUDIT – identifiera problem med alkohol och droger [AUDIT and DUDIT – identifying problematic use of alcohol and drugs]. Stockholm: Gothia förlag.

Behörighet #

Rekommendation är kliniskt verksamma personer med kunskap om missbruk.

Antal items #

11

Svarsalternativ #

Item 1-2: 0 = Aldrig, 1 = 1 gång i månaden eller mer sällan, 2 = 2-4 gånger i månaden, 3 = 2-3 gånger i veckan, 4 = 4 gånger/vecka eller mer

Item 3: 0 = 0, 1 = 1-2, 2 = 3-4, 3 = 4-5, 4 = 7 eller fler

Item 4-9: 0 = Aldrig, 1 = Mer sällan än en gång i månaden, 2 = Varje månad, 3 = Varje vecka, 4 = Dagligen eller nästan varje dag

Item 10-11: 0 = Nej, 2= Ja, men inte under senaste året 4= Ja, under senaste året

Delskalor #

Inga

Tidsintervall #

Nutid och senaste året

Administrationstid #

ca 5-10 minuter

Instruktion #

Här är ett antal frågor om droger. Vi är tacksamma om du svarar så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för dig.

Respondentålder #

15-100 år.

Test-retest reliabilitet #

Inga data tillgängliga

Cronbachs alfa #

α = 0.80

Svenska normer #

• I ett urval med 160 tunga drogmissbrukare från beroendevården och kriminalvården med multidrogbruk, 25 poäng eller fler pekar med sensitivitet 90% och specificitet 88% respektive 78% för ICD-10 respektive DSM-4 beroendediagnoser. • I ett urval på 1500 personer slumpmässigt valda från allmänna befolkningen, T-värden pekar på eventuella drogrelaterade problem vid värden på 3 för män, 1 för kvinnor (1 s.a.), 6 för män, 2 för kvinnor (2 s.a.) och 8 för män, 3 för kvinnor (3 s.a.). Valet av referensvärden beror på huruvida man som kliniker respektive forskare vill hellre betona sensitivitet (i så fall kan man välja de lägsta värdena) eller specificitet (i så fall kan man välja de högsta värdena. • Än så länge saknas normer från grupper där drogbelastningen är högre än hos allmänna befolkningen, men lägre än hos tunga drogmissbrukare. Dessutom saknas normer för personer med olika typer av huvuddrogspreferenser (dvs t ex heroin, amfetamin, hasch, osv). Testet kan laddas ner från www.beroendecentrum.com, under Tester, se webblänk nedan.

Svenska rättigheter #

© Karolinska Institutet 2002, avser formulärets innehåll och layout Upphovsrättigheter: Anne H Berman, Hans Bergman, Tom Palmstierna & Frans Schlyter Fritt att använda vid observerande av upphovsrätten (Public domain)

E-post: anne.h.berman@ki.se

Kostnadsfritt för kliniskt bruk.

Utländska normer #

Många artiklar finns numera publicerade om DUDIT, även på olika språk. Sök på Google Scholar med sökord “Drug Use Disorders Identification Test”.

Alla språköversättningar finns i EMCDDAs instrumentbank, se webblänk nedan.

Utländska rättigheter #

© Karolinska Institutet, avser formulärets innehåll och layout Public domain

Abstract originalartikel #

Psychometric properties of the 11-item self-report Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) were evaluated in a sample of heavy drug users from prison, probation, and inpatient detoxification settings, and in a general Swedish population sample. In the drug user sample, the DUDIT predicted drug dependence with a sensitivity of 90% for both DSM-4 and ICD-10 and a respective specificity of 78% and 88%. Reliability according to Cronbach’s alpha coefficient was .80. In the population sample, 3.1% scored positive on the DUDIT; T-score values are suggested. The DUDIT screens effectively for drug-related problems in clinically selected groups and may prove useful in the context of public health surveys.

Referens #

Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11, 22-31.

Dunerfeldt, M., Elmund, A., Söderström, B. (2010). Bedömingsinstrument inom BUP i Stockholm. Utvecklings- och utvärderingsenheten, Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting.

Karma (denna person ska vi tacka mest för information kring formuläret) #

Anne Berman

Webblänk #

Informationens bäst-före-datum #

2028-12-24