Beskrivning #
EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är det mest använda screeninginstrumentet i världen för att identifiera depression hos nyblivna mödrar. Skalan utvecklades av Cox, Holden och Sagovsky (1987) i Edinburgh, Skottland, och har sedan dess översatts till över 60 språk.
EPDS rekommenderas med hög prioritet (prioritet 3) av Socialstyrelsen för screening av nyblivna mödrar, givet de förödande konsekvenserna av obehandlad postpartumdepression för både förälder och barn. Skalan är utformad för att undvika somatiska symtom (t.ex. trötthet, sömnproblem) som normalt förekommer postpartum och som annars skulle kunna ge falskt förhöjda poäng på generella depressionsskalor.
Den svenska versionen validerades av Wickberg och Hwang (1996) i en studie med 1 655 mödrar. EPDS används rutinmässigt inom svensk barnhälsovård (BVC) vid 6–8 veckors ålder.
EPDS kan även användas under graviditeten (med justerat cutoff) samt för screening av fäder.
Antal items #
10 items.
Svarsalternativ #
4-gradig skala (0–3) för varje item. Sju items är omvänt poängsatta. Totalpoäng: 0–30.
Delskalor #
EPDS konstruerades som ett endimensionellt mått, men faktoranalyser har identifierat två faktorer i flera studier:
– Depression/nedstämdhet
– Ångest
I klinisk praxis används dock totalpoängen.
Scoring #
Summera alla 10 items (0–3 per item). Observera att 7 av 10 items är omvänt poängsatta.
Totalpoäng: 0–30.
Kliniska cutoff-värden:
– ≥13: Sannolik egentlig depression (major depression)
– ≥10: Möjlig depression (lindrig–måttlig)
– Item 10 (tankar på att skada sig själv): Oavsett totalpoäng bör ett positivt svar på item 10 alltid föranleda klinisk uppföljning.
Svensk validering (Wickberg & Hwang, 1996): cutoff ≥11,5 gav sensitivitet 96 %, specificitet 49 %, positivt prediktivt värde 59 %.
För screening under graviditet: cutoff ≥13 (sensitivitet 77 %, specificitet 94 %).
Tidsintervall #
Senaste 7 dagarna.
Administrationstid #
Cirka 5 minuter.
Instruktion #
Självskattningsformulär. Modern (eller fadern) ombeds markera det svarsalternativ som bäst beskriver hur hon/han har känt sig under de senaste 7 dagarna. Kräver ingen klinisk utbildning att administrera, men tolkning och uppföljning bör ske av utbildad personal.
Respondentålder #
Vuxna. Primärt utvecklad för kvinnor postpartum, men validerad även för gravida kvinnor och fäder.
Test-retest reliabilitet #
Hög test-retest-reliabilitet: ICC = 0,92 vid kort intervall (2–3 dagar). Vid längre intervall: r = 0,91 (4 veckor) respektive r = 0,93 (12 veckor).
Cronbachs alfa #
α = 0,77–0,91 beroende på population och språkversion. Svensk validering: god intern konsistens rapporterad. Vanligt rapporterat intervall i internationella studier: α = 0,82–0,88.
Svenska normer #
Svensk validering av Wickberg och Hwang (1996) baserad på 1 655 mödrar i Göteborg. Cutoff ≥11,5 postpartum. Validering under graviditet av Rubertsson et al. (2011) med 1 175 gravida kvinnor; cutoff ≥13.
EPDS ingår i Socialstyrelsens rekommenderade screening inom barnhälsovården.
Svenska rättigheter #
Fritt att använda och reproducera förutsatt att upphovsmännen (Cox, Holden & Sagovsky) och originalpublikationen refereras. Svensk version tillgänglig via BVC och kan laddas ner fritt.
Utländska normer #
Extensiva internationella normer finns. Skalan har validerats i över 60 länder. Cutoff-värden varierar något mellan populationer och språkversioner, vanligen ≥10–13 beroende på syfte (screening vs. diagnostisk precision).
Utländska rättigheter #
Fritt att använda och reproducera under förutsättning att upphovsmännen anges. Ingen registrering eller licensavgift krävs.
Abstract originalartikel #
A 10-item self-report scale (EPDS) was designed to screen for postnatal depression in the community. The validation study of the EPDS was carried out on 84 mothers using the Research Diagnostic Criteria for depressive illness obtained from Goldberg's Standardised Psychiatric Interview. The EPDS was found to have satisfactory sensitivity and specificity and was also found to be sensitive to changes in the severity of depression over time. The scale can be completed in about 5 minutes and has a simple method of scoring. It is suggested that the EPDS could be incorporated into routine postnatal care, the depressed mothers being referred for treatment.
Referens(er) #
Cox, J. L., Holden, J. M., & Sagovsky, R. (1987). Detection of postnatal depression: Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Psychiatry, 150, 782–786. https://doi.org/10.1192/bjp.150.6.782
Wickberg, B., & Hwang, C. P. (1996). The Edinburgh Postnatal Depression Scale: Validation on a Swedish community sample. Acta Psychiatrica Scandinavica, 94(3), 181–184. https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.1996.tb09845.x
Rubertsson, C., Börjesson, K., Berglund, A., Josefsson, A., & Sydsjö, G. (2011). The Swedish validation of Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) during pregnancy. Nordic Journal of Psychiatry, 65(6), 414–418. https://doi.org/10.3109/08039488.2011.590606
Massoudi, P., Hwang, C. P., & Wickberg, B. (2013). How well does the Edinburgh Postnatal Depression Scale identify depression and anxiety in fathers? A validation study in a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders, 149(1–3), 67–74. https://doi.org/10.1016/j.jad.2013.01.005
Cox, J. L., Holden, J. M., & Henshaw, C. (2014). Perinatal Mental Health: The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Manual (2nd ed.). RCPsych Publications.