Emetophobia Questionnaire

EmetQ är en skala som ursprungligen togs fram för att mäta rädsla att kräkas/spy med 21 items, men som sedan bantats till 13 items. Ursprungsskalan med 21 items skapades av Mark Boschen och referensen brukar anges som Boschen, M. J. & Riddell, T. (2005). Dock är denna opublicerad.

EmetQ är ett av två befintliga formulär som ämnar att mäta emetofobi. Det andra formuläret är Specific Phobia Of Vomit Inventory (SPOVI). SPOVI och EmetQ-13 har en korrelation på r = .45 (p < .001) i kliniskt sample (Boschen et al., 2013).

Ej angivet.

13 respektive 21

13 items versionen har följande poängsättning: 1 = Håller absolut inte med, 2= Håller inte med, 3 = Osäker / Vet ej, 4 = Håller med, 5= Håller med fullständigt.

21 items versionen har följande poängsättning: 1 = Håller inte alls med, 2 = Håller inte med, 3 = Osäker, 4 = Håller med, 5 = Håller med helt och hållet.

Rekommendationen är att använda 13 items versionen (detta då den är kortare och har tydligare forskningsförankring).

Subskalor för EmetQ-13:
Faktor I består av sex items. Subskalan fångar in undvikande symptom relaterat till resande, rörelse och platser som saknar tillgång till toalett och medicinsk hjälp. Består av item 8-13 på formuläret.
Faktor II består av tre items. Subskalan fångar in farligheten av att bli exponerad för kräkstimuli. Består av item 2-4 på formuläret.
Faktor III består av fyra items. Subskalan fångar in undvikande av personer som kan spy. Består av item 1 samt 5-7 på formuläret.

Summera alla poäng vilket ger en möjlig totalpoäng på 13-65 (på 13-item varianten).

EmetQ-13:
En cut-off på >22 poäng ger sensitivitet = 96% och specificitet = 94% (Boschen et al., 2013).

I studier har en cut-off på ≤23 poäng använts för klinisk signifikant förbättring enligt Jacobson och Truax (1991) (Ahlen et al., 2015; Di Schiena & Edberg, 2012; Riddle-Walker et al., 2016). Det vill säga deltagare som når en poäng på 23 eller lägre anses ha blivit kliniskt signifikant förbättrade.

Ej angivet, men skalorna frågar om aktuellt problem.

5-10 minuter

13 items versionen: Detta frågeformulär avser att mäta svårighetsgraden av rädsla för kräkning eller spyor. Var god och läs varje påstående noggrant och svara genom att ringa in den siffra (1-5) som bäst
passar för respektive påstående. Försök att svara på så många frågor du kan utan att
använda dig av svarsalternativet ”Osäker/vet ej” (3)

21 items versionen: Följande formulär mäter rädsla för kräkning och kräks. Läs noggrant igenom frågorna och ange på 1-5-skalan nedan ditt svar genom att ringa in den siffra som stämmer bäst. Försök svara på så många frågor som möjligt utan att svara ”osäker”.

Den svenska översättningen för EmetQ-13 har psykometriskt validerats på personer >18år.

Test-retestreliabiliteten för svenska EmetQ-13 (beräknad på mätningar med fem veckors mellanrum, utan intervention) beräknades till .78 för EmetQ-13 (Di Schiena & Edberg, 2012).
Originalversionen av formuläret har en test-retestreliabilitet på .76 för totalskalan, samt subskala I .79, subskala II .76 och subskala III .63 (alla p < .001) (Boschen et al., 2013).

EmetQ-13 i svensk översättning har god intern konsistent α = 0.80 (Di Schenia & Edberg, 2012).

En pilotstudie i KBT-gruppbehandling för personer med emetofobi(Di Schiena & Edberg, 2012; Ahlen et al., 2015) bestående av n=23 visade följande:
Fem veckor före behandlingsstart: M=33.3 (SD=8.9)
Behandlingsstart: M=34.6 (SD=7.3)
Efter behandling: M=27.4 (SD=9.7)
Tremånadersuppföljning: M=23.9 (10.8)

13 items versionen = Översättning av Lars-Göran Öst & Johan Åhlén.
21 items versionen = Översättning av Astrid Paulsson.

Grupp med konstaterad kräkfobi har en medelpoäng på 37.25 (SD= 8.91) och normalpopulation M=10.58 (SD=7.63). Vilket kan jämföras med en ångestpopulation som hade medelvärde 27.05 (SD=8.90).

This study reports on the development and psychometric evaluation of a self-report assessment of the severity of symptoms of emetophobia. Using a sample of 95 individuals with emetophobia, and a matched sample of 90 control participants, a 13-items inventory was developed that showed a clear three-factor structure. The EmetQ-13 had good internal consistency (α=.82 in the clinical sample, and α=.85 in the control sample), and one-week test-retest reliability (rxx=.76). The EmetQ-13 showed significant correlations with another measure of emetophobia symptoms, the Specific Phobia of Vomiting Inventory, and related constructs such as disgust sensitivity. The measure showed excellent ability to classify emetophobic and non-emetophobic individuals, with correct assignment in 96.2% of cases. The EmetQ-13 also correlated significantly with a behavioural approach test using a vomit-like stimulus. The initial evaluation of the EmetQ-13 suggests that it is a reliable and valid measure for the assessment of emetophobia.

Ahlen, J., Edberg, E., Di Schiena, M., & Bergström, J. (2015). Cognitive behavioural group
therapy for emetophobia: An open study in a psychiatric setting. Clinical Psychologist, 19(2), 96-104.
Boschen, M. J., Veale, D., Ellison, N., & Reddell, T. (2013). The emetophobia questionnaire (EmetQ-13): Psychometric validation of a measure of specific phobia of vomiting (emetophobia). Journal of Anxiety Disorders, 27(7), 670-677.
Di Schiena, M. and Edberg, E., 2012. En Pilotstudie Av Kognitiv Beteendeterapi I Grupp För Behandling Av Emetofobi. Stockholms universitet.
Jacobson, N. S., & Truax, P. (1991). Clinical significance: A statistical approach to defining meaningful change in psychotherapy research. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 59(1), 12–19.
Riddle-Walker, L., Veale, D., Chapman, C., Ogle, F., Rosko, D., Najmi, S., Walker, L. M., Maceachern, P., & Hicks, T. (2016). Cognitive behaviour therapy for specific phobia of vomiting (Emetophobia): A pilot randomized controlled trial. Journal of Anxiety Disorders, 43, 14-22.

http://www.kcl.ac.uk/ioppn/depts/psychology/research/ResearchGroupings/CADAT/Research/Specific-Phobia-of-Vomit-Questionnaires.aspx