Frost Multidimensional perfectionism scale

Beskrivning #

Perfektionism går att betrakta som ett transdiagnostiskt fenomen som definieras på följande vis: ”att basera en alltför stor del av sin självbild på att eftersträva personligt krävande och självpåtagna krav inom åtminstone ett utpräglat livsområde, trots att det kan leda till negativa konsekvenser” (Shafran et al., 2002). Till skillnad från att enbart sätta upp höga krav för sig själv grundar sig denna definition på att individen också lägger en alltför stor vikt vid att sitt egenvärde utgår från att lyckas uppnå en viss standard, vilket i sin tur resulterar i rigiditet och bristande förmåga att tolka en situation eller egna handlingar utifrån andra aspekter än egna tillkortakommanden.

Perfektionism anses i dagsläget bestå av två övergripande dimensioner: perfektionistisk oro (perfectionistic concerns) respektive perfektionistisk strävan (perfectionistic strivings) (Stoeber, 2018). I det förstnämnda fallet ingår en överdriven oro för att göra misstag, att tvivla på sina egna prestationer samt att uppfatta att andra har höga förväntningar på en. I det sistnämnda fallet inberäknas självpåtagna krav och att ha högt ställda förväntningar på sin omgivning. Även om det ter sig som kvalitativt annorlunda dimensioner visar studier i dag att båda kan ge upphov till psykisk ohälsa, samtidigt som de ofta samvarierar.

På grund av att det föreligger en rad olika sätt att definiera perfektionism existerar det även ett flertal självskattningsformulär, ofta med syftet att mäta dess relation till personlighetsfaktorer eller undersöka möjliga uppkomstfaktorer (Egan et al., 2014). Ett av de första exemplen var Frost Multidimensional Perfectionism Scale (FMPS; Frost et al., 1990), vilket även brukar betraktas som det mest använda inom forskning kring perfektionism (Egan et al., 2014). FMPS består av 32 påståenden som besvaras utifrån Likert-skalan 1-5. Självskattningsformuläret översattes till svenska av Fredrik Saboonchi i samband med hans forskning om sambandet mellan perfektionism och psykiskt respektive fysiskt välmående (Saboonchi, 2000).

Behörighet #

Fri att ladda ned och använda.

Antal items #

35

Svarsalternativ #

  • 1 – Stämmer inte alls
  • 2 –
  • 3 –
  • 4 –
  • 5 – Stämmer precis

Delskalor #

FMPS består av sex dimensioner eller faktorer; Concern over Mistakes (CM), Doubts about Action (DA), Personal Standards (PS), Parental Expectations (PE), Parental Criticism (PC) och Organization (O). Egan et al. (2014) menar emellertid att det i kliniska sammanhang är mest relevant att utgå från CM och PS eftersom det framförallt är dessa som korrelerar med psykisk ohälsa och är mest troliga att förändras över tid. Vidare fångar CM och PS de två övergripande dimensioner som vanligtvis definieras som perfektionism: perfektionistisk oro (perfectionistic concerns) respektive perfektionistisk strävan (perfectionistic strivings) (Stoeber, 2018). PE och PC kan dock användas som ett sätt att diskutera möjliga upphov till perfektionism i vuxen ålder. Beträffande O betraktas den däremot ofta som överflödig och kan utelämnas vid beräkning av totalpoängen på FMPS.

Scoring (poängsättning) #

Maxpoäng = 175. Minimumpoäng = 35.
Utan delskalan O, vilken ofta utelämnas vid beräkning av totalpoängen på FMPS är maxpoäng = 145 och minimumpoäng = 29.

För att erhålla poängen för varje delskala summeras resultatet från deras respektive påståenden.

– CM: 9, 10, 13, 14, 18, 21, 23, 25 och 34
– PS: 4, 6, 12, 16, 19, 24, och 30
– PE: 1, 11, 15, 20 och 26
– PC: 3, 5, 22 och 35
– DA: 17, 28, 32, och 33
– O: 2, 7, 8, 27, 29, och 31

Diagnos #

Perfektionism är inte en psykiatrisk diagnos, utan går snarare att betrakta som ett problematiskt beteendemönster som hos vissa kan leda till stora svårigheter. Perfektionism korrelerar samtidigt med andra former av psykisk ohälsa, men något olika beroende på vilken övergripande dimension som undersöks. Perfektionistisk oro uppvisar måttliga korrelationer, r = .30–40, till både depression och ångestsyndrom, i synnerhet tvångssyndrom, men i något mindre grad till ätstörningsproblematik. Däremot är perfektionistisk strävan starkare korrelerat med anorexia och bulimia nervosa, r = .36–.56, men i mindre utsträckning med depression och ångestsyndrom (Limburg et al., 2017). En slutsats tycks alltså vara att båda formerna kan vara negativa, men att de resulterar i lite olika problembild och därmed kan kräva något annorlunda behandlingsinterventioner (Egan et al., 2014). Eftersom perfektionism emellertid inte är en psykiatrisk diagnos är det svårt att dra en gräns mellan när det är funktionellt och icke-funktionellt. Rent generellt tycks dock högre poäng på FMPS, i synnerhet CM, vara en indikation på svårare problem, men detta bör bedömas tillsammans med andra självskattningsformulär och en diagnostisk intervju som täcker psykisk ohälsa.

Tidsintervall #

Angivelse för tidsintervall saknas.

Administrationstid #

Uppskattningsvis 10 minuter.

Instruktion #

I detta formulär finns ett antal frågor, som alla har fem möjliga svar: 1-5. 1 betyder “stämmer inte alls”, och 5 betyder “stämmer precis”. Din uppgift är att besvara frågorna genom att ringa in den siffra, som stämmer bäst för Dig. Arbeta snabbt och fundera inte för länge på någon fråga.

Respondentålder #

Medelåldern för de 156 individer som själva ansåg sig lida av perfektionism och ville vara med i en klinisk prövning av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi var 34.1 (SD = 9.1) (Rozental et al., 2017).

Test-retest reliabilitet #

Information om test-retest reliabiliteten för FMPS saknas för närvarande.

Cronbachs alfa #

Cronbach’s alpa för FMPS varierar mellan .52-.90 (Frost et al., 1990). I Rozental et al. (2017) var motsvarande siffror: CM = .85; DA = .52; PS = .65; PE = .90; PC = .86; O = .83.

Svenska normer #

FMPS har inte normerats på svenska.

Svenska rättigheter #

  • Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap: fredrik.saboonchi@rkh.se

Utländska normer #

FMPS har inte normerats på något språk. Dock brukar > 29 poäng på CM användas som gränsvärde vid kliniska prövningar (Suddarth & Slaney, 2001).

Abstract originalartikel #

Perfectionism is a major diagnostic criterion for one DSM-III diagnosis, and it has been hypothesized to play a major role in a wide variety of psychopathologies. Yet there is no precise definition of, and there is a paucity of research on, this construct. Based on what has been theorized about perfectionism, a multidimensional measure was developed and several hypotheses regarding the nature of perfectionism were tested in four separate studies. The major dimension of this measure was excessive concern over making mistakes. Five other dimensions were identified, including high personal standards, the perception of high parental expectations, the perception of high parental criticism, the doubting of the quality of one’s actions, and a preference for order and organization. Perfectionism and certain of its subscales were correlated with a wide variety of psychopathological symptoms. There was also an association between perfectionism and procrastination. Several subscales of the Multidimensional Perfectionism Scale (MPS), personal standards and organization, were associated with positive achievement striving and work habits. The MPS was highly correlated with one of the existing measures of perfectionism. Two other existing measures were only moderately correlated with the MPS and with each other. Future studies of perfectionism should take into account the multidimensional nature of the construct.

Referens #

Egan, S. J., Wade, T. D., Shafran, R., & Antony, M. M. (2014). Cognitive-Behavioral Treatment of Perfectionism. New York: Guilford Publications.

Frost, R. O., Marten, P., Lahart, C., & Rosenblate, R. (1990). The dimensions of perfectionism. Cognitive Therapy and Research, 14(5), 449-468.

Limburg, K., Watson, H. J., Hagger, M. S., & Egan, S. J. (2017). The relationship between perfectionism and psychopathology: A meta‐analysis. Journal of Clinical Psychology, 73(10), 1301-1326.

Rozental, A., Shafran, R., Wade, T., Egan, S., Bergman Nordgren, L., Carlbring, P., Landström, A., Roos, S., Skoglund, M., Thelander, E., Trosell, L., Örtenholm. A., & Andersson, G. (2017). A randomized controlled trial of Internet-based cognitive behavior therapy for perfectionism including an investigation of outcome predictors. Behaviour Research and Therapy, 95, 79-86.

Saboonchi, F. (2000). Perfectionsim: Conceptual, Emotional, Psychopathological, and Health-Related Implications (Doctoral dissertation, Stockholm University).

Shafran, R., Cooper, Z., & Fairburn, C. G. (2002). Clinical perfectionism: A cognitive-behavioural analysis. Behaviour Research and Therapy, 40(7), 773-791.

Stoeber, J. (2018). The Psychology of Perfectionism. Oxon: Routledge.

Karma (denna person ska vi tacka mest för information kring formuläret) #

Alexander Rozental