Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)

Beskrivning #

HADS är ett självskattningsformulär som avser att mäta ångest och depression hos patienter inom somatisk vård. Skalan är tänkt att användas för att få ett mått på och/eller upptäcka förändringar på ångestsymtom och depressiva symtom hos patienter som är utanför den psykiatriska vården.

HADS består av 14 påståenden med sju påståenden för varje delskala: HADS-ångest och HADS-depression. Deltagaren ska ta ställning till hur ofta hen den senaste veckan har känt exempelvis ”som om något förfärligt kommer att hända” eller huruvida hen ”uppskattar samma saker som förut”. Svaren anges på en fyrgradig Likertskala från 0 till 3 poäng.

Den ursprungliga brittiska versionen av skalan har visat god reliabilitet som screeninginstrument för kliniskt signifikant ångest och depression inom somatisk vård. Den interna samstämmigheten för de båda delskalorna varierar mellan r = .76 och r = .41 för HADS-ångest och mellan r =.60 och r = .30 för HADS-depression. Man har sett att resultaten på de båda delskalorna inte påverkas av fysiska åkommor. En svensk utvärdering av HADS (Lisspers, Nygren & Söderman, 1997) utfördes i Jämtland på 624 slumpvis utvalda personer. De påvisade ett medelvärde på 4.55 poäng (SD = 3.73) på HADS-ångest och 3.98 poäng (SD = 3.46) på HADS-depression. Med ett gränsvärde på 11 poäng var prevalensen av depression 6 % och ångest 8 %. Validiteten bedömdes i denna studie genom att jämföra HADS med skalorna Beck Depression Inventory, BDI, och State Trait Anxiety Inventory, STAI. Beräkningarna visade att HADS i sin helhet korrelerade högre med respektive jämförelsemått än vad som var fallet för varje delskala. Denna studie hade vissa svagheter då responsfrekvensen var endast 48%. I faktoranalytiska studier har man kunnat urskilja två olika faktorer, en för ångest och en för depression (Lisspers, Nygren & Söderman, 1997). I en svensk studie (Zöger et al., 2001) deltog 82 tinnituspatienter. Tolv procent av deltagarna fick 11 poäng eller mer på depressionskalan och 8% på ångestskalan. Andersson och medarbetare (2002) har via Internet administrerat den svenska versionen av HADS till 157 personer med tinnitus. I den studien visade depressionsdelskalan ett medelvärde på 6.5 poäng (SD = 3.9) och ångestdelskalan ett medelvärde på 7.9 poäng (SD = 4.6). Prevalensen i den studien var 17 % för depression och 25 % för ångestproblematik. I en nyligen gjord norsk utvärdering av HADS (Bjelland, Dahl, Haug & Neckelmann, 2002) sammanställdes 747 studier. I de undersökta studierna där HADS hade använts var de psykiatriska diagnoserna satta med hjälp av en strukturerad eller semistrukturerad diagnostisk intervju. I de flesta studierna kunde två faktorer urskiljas som stämde överens med delskalorna för ångest och depression. Det visade sig vidare att ett gränsvärde på 8 är det mest optimala för att upptäcka möjliga fall av ångest eller depression samtidigt som det är tillräckligt specifikt. I vissa av dessa 747 studierna ansågs ett gränsvärde på 3 eller 4 vara mer tillförlitligt (Bjelland et al., 2002). Validiteten bedömdes även här genom att jämföra delskalorna med BDI och STAI. Källa: Wallinder, N. & Wennman, C. (2002). Tinnitus, psykologiska besvär och psykiatrisk diagnos. Psykologexamensuppsats, 20 p, Uppsala Universitet, Uppsala

 

Antal items #

14

 

Svarsalternativ #

0-3. Definitionerna varierar. Exempel: För det mesta, Ofta, Då och då, Inte alls. Vissa items har omvänd poängstättning!

 

Delskalor #

Två delskalor: 1. Ångest (fråga: 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13) 2. Depression (fråga: 2, 4, 6, 8, 10, 12, 14) Poängen räknas samman och redovisas separat för respektive delskala.

 

Scoring (poängsättning) #

Poängen från de sju olika påståendena per delskala räknas samman och kan maximalt uppgå till 21 poäng per delskala.
Vissa items har omvänd poängstättning!
Deltagare som får 7 poäng eller lägre på någon av delskalorna har sannolikt inte ångest eller depression av klinisk betydelse. Deltagarpoäng mellan 8 och 10 betraktas som gränsfall. Poängen kan vara en indikation på ett ångest- eller depressionstillstånd hos personen. Deltagare som har 11 poäng eller mer på en delskala har sannolikt en depression eller ångest av klinisk betydelse. Poäng mellan 15 och 21 indikerar en svår ångest- eller depression.

“It should be emphasised that self-assessment scales are only valid for screening purposes; definitive diagnosis must rest on the process of clinical examination” (Snaith, R. P, 2003).

 

Diagnos #

Se “Utländska normer” nedan. Det har nyligen gjorts en stor metaanalys på 6005 patienter där man jämförde att sätta gränsen på HADS-D till ≥8 respektive ≥11. Resultatet var att HADS-D ≥11 hade bäst överensstämmelse med klinikersatta diagnoser med stöd av SCID.

Länk till studien: https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2020.110256

 

Tidsintervall #

Veckan som gått

 

Administrationstid #

5 minuter

 

Instruktion #

Läs varje påstående och markera det svar som kommer närmast hur du känt dig den senaste veckan. Fundera inte alltför länge. Det första svar som dyker upp är antagligen riktigare än ett svar som du funderat på länge.

 

Respondentålder #

Okänt.

 

Test-retest reliabilitet #

r = .72 (1.7 månader)

 

Cronbachs alfa #

α = 0.89-0.93

 

Svenska normer #

Normalbefolkning:
M=4.55 poäng (SD = 3.73) på HADS-ångest
M=3.98 poäng (SD = 3.46) på HADS-depression

 

Svenska rättigheter #

Det finns, eller i alla fall fanns, flera godkända översättningar av HADS. Bland annat av läkemedelsbolaget Wyeth, HRQL gruppen (kunskapsföretag vid Göteborgs Universitet). En av dessa var fri att använda så länge det gäller icke-kommersiell användning. Detta är dock oklart om det fortfarande gäller. Det går att köpa licens från Mapi Research Trust.

 

Utländska normer #

Sammanlagd delskalepoäng på: 0-7 normal 8-10 mild (ångest alt depression) 11-14 moderat (ångest alt depression) 15-21 svår (ångest alt depression)

 

Utländska rättigheter #

HADS copyright © R.P. Snaith and A.S. Zigmond, 1983, 1992, 1994. Record form items originally published in Acta Psychiatrica Scandinavica 67, 361–70, copyright © Munksgaard International Publishers Ltd, Copenhagen, 1983.

Published by GL Assessment Limited, 1st Floor Vantage London, Great West Road, London TW8 9AG, UK. All rights reserved. GL Assessment is part of the GL Education Group.

 

Abstract originalartikel #

The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) was administered to 50 16-65 yr old medical patients and found to be a reliable instrument for detecting states of depression and anxiety. The Anxiety and Depression subscales were also valid measures of severity of the emotional disorder. It is suggested that the introduction of the HADS into general hospital practice would facilitate detection and management of emotional disorder in patients under investigation and treatment in surgical and medical departments. The HADS is appended.

 

Referens #

ORIGINAL REFERENSEN:

  • Zigmond, A. S., & Snaith, R. P. (1983). The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica, 67, 361-370.
  • Snaith, R. P. (2003). The Hospital Anxiety And Depression Scale. Health and Quality of Life Outcomes, 1(1), 29. doi10.1186/1477-7525-1-29

Svenska normdata:

  • Lisspers, J., Nygren, A., & Soederman, E. (1997). Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): Some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavica, 96, 281-286.

Andra referenser:

  • Sullivan M, Karlsson J, Sjöström L, Backman L, Bengtsson C, Bouchard C, Dahlgren S, Jonsson E, Larsson B, Lindstedt S, Näslund I, Olbe L, Wedel H. Swedish Obese Subjects (SOS). An Intervention Study of Obesity. I. Baseline evaluation of health and psychosocial functioning in the first 1743 subjects examined. Int J Obesity 17:503-512, 1993.
  • Andersson, G., Kaldo-Sandström, V., Ström, L., & Strömgren, T. (2003). Internet administration of the Hospital Anxiety and Depression Scale in a sample of tinnitus patients. Journal of Psychosomatic Research, 55, 259-262.
  • Zoeger, S., Svedlund, J., & Holgers, K. M. (2001). Psychiatric disorders in tinnitus patients without severe hearing impairment: 24 month follow-up of patients at an audiological clinic. Audiology, 40, 133-140.

 

Webblänk #