Screening Questionnaire for PTSD

SQ-PTSD är ett självskattningsinstrument för diagnostisering av PTSD enligt DSM-IV. Formuläret, som är utarbetat vid Institutionen för Psykologi i Uppsala, mäter även upplevelser av trauma enligt The Traumatic Stress Schedule (Norris F.H., 1992)
Formuläret visar på en god samtidig validitet och hög korrelation med frågeformuläret PCL
(r = 0.93) för DSM-IV klustren B-D (PTSD symptomen). Vid utvärdering av självskattningsformulärets psykometriska egenskaper identifierade SQ-PTSD samtliga av 18 PTSD cases och 136 av 137 PTSD non-cases, vilket ger en sensitivitet på 100% och en specificitet på 99%.

45

Ja/nej för DSM-IV kriterierna. 10-gradig likertskala för traumaupplevelser.

Samtliga 6 kluster för PTSD enligt DSM-IV mäts.
A-kriteriet – traumahändelsen
B-kriteriet – intrusion (återupplevande)
C-kriteriet – undvikande
D- kriteriet – arousal (överspändhet)
E-kriteriet – duration
F-kriteriet – funktionell påverkan
Skalan: The Traumatic Stress Schedule (Norris F.H., 1992) ger ytterligare information om upplevelsen av traumat.

PTSD diagnos ges:
A-kriteriet (påstående 1 – 11)
– minst ett (1) ja på påståendena 1 – 9.
– ja på påstående 10 är ett krav för PTSD (om nej se: DSM IV kod 309.xx Maladaptiv stressreaktion, Adjustment Disorder).
Ja på påstående 11 är inte ett krav men ger adderande information om hur individen upplevde traumats tänkbara konsekvenser.
Frågorna 12 – 21 bygger på The Traumatic Stress Schedule (Norris FH 1992) och ger ytterligare information om upplevelsen av traumat.
B-kriteriet
– minst ett (1) ja på påstående 22 – 26.
C-kriteriet
– minst tre (3) ja på påstående 27 – 33.
D-kriteriet
– minst två (2) ja på påstående 34 – 38
E-kriteriet
– ja på påstående 39 är ett krav för PTSD (om nej se: DSM IV kod 308.3 Akut stressyndrom, Acute Stress Disorder)
F-kriteriet
– minst ett (1) ja på påstående 45.
Specificera:
akut – ja på påstående 40
kronisk – ja på påstående 41
fördröjd – ja på påstående 42

Life-time, point (just nu), fördröjd. Spec. om akut/kronisk.

15 minuter

Tag ställning till följande påståenden:
[Skalan innehåller även ytterligare instruktioner]

För barn administreras skalan som standardiserad intervju

0.86 (6 månader)

Ej tillämpbart vid trauma-mätning.

orjan.frans@psyk.uu.se

orjan.frans@psyk.uu.se

orjan.frans@psyk.uu.se

Abstract originalartikel Objective: To examine the lifetime prevalence of trauma experiences
and post-traumatic stress disorder (PTSD). Method: Questionnaire-assessed PTSD, the type of traumatic event experienced, perceived trauma impact, and trauma frequency in 1824 randomly selected men and women. Results: PTSD lifetime prevalence was estimated at 5.6% with a 1: 2 male-to-female ratio, in spite of men reporting greater trauma exposure. The highest PTSD risk was associated with sexual and physical assault, robbery and multiple trauma experiences. Controlling for trauma type did not account for gender differences, while controlling for experienced distress did.
Conclusion: The conditional probability for PTSD varied as a function of trauma type, frequency and impact of the event, with increased rates associated with prevalent trauma exposure and higher perceived distress. The latter accounted for the gender effect, suggesting that gender differences in PTSD in part represent a generally greater vulnerability to stress in women.

Frans, Ö., Rimmö, P-A, Åberg, L., & Fredrikson, M. (2004). Trauma exposure and post-traumatic stress disorder in the general population. Acta Psychiatr Scand., 1–9. Blackwell Munksgaard (on-line)
Norris FH. (1992). Epidemiology of trauma: frequency and impact of different potentially traumatic events on different demographic groups. J Consult Clin Psychol, 60(3), 409-418.