Beskrivning #
Work and Social Adjustment Scale, Parent version (WSAS-P) är en kort skattningsskala där förälder eller annan vårdnadshavare bedömer hur mycket ett barns eller en ungdoms identifierade problem påverkar funktionen inom fem livsdomäner. WSAS-P är den vårdnadshavarbaserade parallellversionen till WSAS-Y (Youth self-report), och båda är utvecklade för att göra den ursprungliga vuxenskalan (Marks, 1986; Mundt et al., 2002) åldersanpassad och relevant för unga personer i skolålder.
Instrumentet togs fram inom ett samarbete mellan Maudsley-gruppen vid King’s College London (Amita Jassi, Georgina Krebs, David Mataix-Cols) och Karolinska Institutets OCD-forskargrupp i Stockholm (Fabian Lenhard, Kristina Aspvall, Per Andrén m.fl.) och validerades psykometriskt av Jassi, Lenhard och medarbetare (2020) i ett sample om 525 barn och ungdomar med tvångssyndrom och relaterade diagnoser (OCD-RD) i London och Stockholm.
WSAS-P täcker fem domäner anpassade för barn och ungdomar: (1) skola och eventuellt arbete (t.ex. sommarjobb), (2) dagliga färdigheter och göromål (t.ex. personlig hygien, hjälpa till hemma), (3) sociala aktiviteter (t.ex. umgås med kompisar), (4) fritidsintressen (t.ex. läsa, spela), (5) familj och nära relationer (t.ex. föräldrar, syskon, pojk- eller flickvänner). Varje item skattas 0 till 8 där 0 = inte alls påverkad och 8 = mycket allvarligt påverkad. Totalpoäng 0 till 40 där högre värde innebär större funktionsnedsättning.
I Sverige distribueras WSAS-P via Nationell formulärsamling hos SKR (patientenkat.se) och rekommenderas för barn och ungdomar 7 till 18 år, vanligen som komplement till symtomskattning vid bedömning och uppföljning inom barn- och ungdomspsykiatri. Instrumentet är unidimensionellt, snabbt att administrera och känsligt för behandlingseffekt.
Antal items #
5 items.
1. Skola och arbete (t.ex. sommarjobb)
2. Dagliga färdigheter (t.ex. personlig hygien, att hjälpa till hemma)
3. Sociala aktiviteter (t.ex. att umgås med kompisar)
4. Fritidsintressen (t.ex. läsa, spela videospel)
5. Familj och relationer (t.ex. föräldrar, syskon, pojk- eller flickvän)
Svarsalternativ #
Niogradig numerisk skala 0 till 8 per item, identisk med vuxenversionen:
0 = Inte alls påverkat
1 till 2 = Lätt påverkat
3 till 4 = Måttligt påverkat
5 till 6 = Tydligt påverkat
7 = Mycket påverkat
8 = Mycket allvarligt påverkat
Jassi et al. (2020) beskriver skalan verbatim: “for each item, the individual is asked how much their problem (or their child’s problem) impairs their (or their child’s) ability to carry out the activity, with responses ranging from ‘Not at all’ (0) to ‘Severely impaired’ (8).”
Delskalor #
WSAS-P är unidimensionell utan formella delskalor. Samtliga 5 items summeras till en totalpoäng 0 till 40.
Jassi et al. (2020) bekräftade enfaktorstruktur i explorativ faktoranalys: en enda faktor förklarade över 85 procent av variansen, med samtliga item-laddningar minst 0,65. Samma mönster observerades i både WSAS-Y och WSAS-P samt i både OCD-gruppen och OCD-RD-gruppen.
Scoring #
Enkel summering av de fem items. Totalpoäng 0 till 40. Högre poäng innebär större funktionsnedsättning enligt vårdnadshavaren.
Jassi et al. (2020) anger inga specifika cutoffs för WSAS-P utan noterar verbatim att skalan ger “a total score ranging from 0 to 40, with higher scores indicating higher impairment.” Tolkningen bör därför ske tillsammans med övrig klinisk information och parallell symtomskattning.
Referensvärden (medelpoäng vid baseline) från Jassi et al. (2020, N = 525 barn och ungdomar 6 till 19 år):
– Hela samplet: WSAS-P M = 18,81 (SD 10,30)
– OCD (n = 420): WSAS-P M = 20,20 (SD 10,23)
– OCD-relaterade diagnoser (n = 105): WSAS-P M = 14,20 (SD 9,17)
Vuxenversionens cutoffs från Mundt et al. (2002, s. 463) bör inte överföras okritiskt till barn och ungdomar, men används som grov tolkningsram i klinisk praxis:
“A WSAS score above 20 appears to suggest moderately severe or worse psychopathology. Scores between 10 and 20 are associated with significant functional impairment but less severe clinical symptomatology. Scores below 10 appear to be associated with subclinical populations.”
Känslighet för förändring (Jassi et al., 2020): Cohens d för pre- till postmätning i hela behandlingssamplet var d = 0,80 (95 procent KI 0,45 till 0,75) för WSAS-P, med p under 0,001.
Tidsintervall #
Aktuellt tillstånd (senaste tiden eller vid mättillfället). Vårdnadshavaren skattar hur barnets problem för närvarande påverkar funktionen.
Administrationstid #
Cirka 3 till 5 minuter enligt Nationell formulärsamling (SKR, patientenkat.se).
Instruktion #
Skattningsskala där förälder eller vårdnadshavare rapporterar barnets funktionsnedsättning. Instruktionen på svenska inleds: “Problem kan ibland påverka barn och ungdomars möjligheter att göra vissa dagliga sysslor eller aktiviteter.” Vårdnadshavaren ombeds därefter skatta hur mycket barnets identifierade problem påverkar respektive domän, genom att välja ett värde 0 till 8 per item.
Formuläret kan fyllas i på papper eller digitalt (bland annat via 1177). Parallell självskattning med WSAS-Y från barnet eller ungdomen rekommenderas där det är utvecklingsmässigt möjligt, för att fånga både proxy- och self-report-perspektiv. Inga rätta eller fel svar finns.
Respondentålder #
Respondent: förälder eller annan vårdnadshavare. Barnet eller ungdomen som skattas är vanligen 7 till 18 år (enligt Nationell formulärsamling), och Jassi et al. (2020) validerade instrumentet i åldrarna 6 till 19 år (M = 14,4, SD 2,74). WSAS-P rekommenderas som proxyskattning särskilt för yngre barn eller när självskattning (WSAS-Y) bedöms otillräcklig.
Test-retest reliabilitet #
Jassi et al. (2020):
– London-sample, 3 veckors retest: WSAS-P r = 0,57 (n = 32)
– Stockholm-sample, 12 veckors retest: WSAS-P r = 0,81 (n = 32)
Skillnaden tolkas som att vårdnadshavares skattning kan variera mer i korttidsstabilitet än ungdomens egen skattning (WSAS-Y r = 0,80 i London-samplet), medan långtidsstabiliteten är god.
Cronbachs alfa #
Jassi et al. (2020), N = 525 barn och ungdomar med OCD eller OCD-relaterade diagnoser:
WSAS-P vid baseline:
– Hela samplet: α = 0,85
– OCD (n = 420): α = 0,85
– OCD-RD (n = 105): α = 0,82
WSAS-P vid post-treatment:
– Hela samplet: α = 0,88
– OCD: α = 0,89
– OCD-RD: α = 0,84
Intern konsistens beskrivs som excellent i alla diagnosgrupper och över mätpunkter.
Svenska normer #
Jassi et al. (2020) inkluderade ett svenskt delsample från Karolinska Institutets OCD-mottagning i Stockholm (delat först-författarskap med Fabian Lenhard), så svenska data ingår i den kombinerade valideringen med baseline-medelvärde 18,81 (SD 10,30) för hela samplet och 20,20 (SD 10,23) för OCD-gruppen.
Formell svensk normering i allmänbefolkning saknas. WSAS-P är upptagen i SKR:s Nationella formulärsamling (patientenkat.se) och används kliniskt inom svensk barn- och ungdomspsykiatri, men systematisk populationsnormering är ett forskningsbehov.
Svenska rättigheter #
Svensk översättning är framtagen av Karolinska Institutets OCD-forskargrupp (Fabian Lenhard m.fl.) i samarbete med Maudsley-gruppen och finns tillgänglig via Nationell formulärsamling hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), patientenkat.se, samt via Fabian Lenhards forskarsida (fabianlenhard.com). Copyright till originalskalan tillhör Isaac M. Marks; ungdoms- och vårdnadshavarversionerna är fritt tillgängliga för icke-kommersiell klinisk och forskningsanvändning efter kontakt och sedvanlig attribuering.
Kontakt för svensk version: Fabian Lenhard, Karolinska Institutet (fabianlenhard.com) eller Nationell formulärsamling, SKR (info@skr.se, 08-452 70 00).
Utländska normer #
Jassi et al. (2020) är den primära valideringsstudien och inkluderade två kliniska samples:
– London (South London and Maudsley NHS Foundation Trust): barn och ungdomar med OCD och OCD-relaterade diagnoser
– Stockholm (Barn- och ungdomspsykiatrin, Karolinska): motsvarande patientgrupp
Total N = 525 (OCD n = 420, OCD-RD n = 105), ålder 6 till 19 år.
Internationella data utanför OCD-spektrumet är begränsade för parentversionen specifikt. För den relaterade Youth-versionen (WSAS-Y) finns bredare tvärkulturella data i ungdomspopulationer oavsett diagnos (Normanh et al., 2020, RehabMeasures-databasen).
Utländska rättigheter #
Copyright till originalet: Isaac M. Marks, Institute of Psychiatry, King’s College London. WSAS-Y och WSAS-P är fria för icke-kommersiell användning i forskning och klinik efter attribuering till Jassi et al. (2020) och Mundt et al. (2002).
PDF-versioner på engelska och svenska kan laddas ner från Fabian Lenhards forskarsida: https://fabianlenhard.com/the-work-and-social-adjustment-scale-youth-and-parent-versions-wsas-y/
Kontakt för formell tillståndsfråga: Amita Jassi (South London and Maudsley NHS Foundation Trust, King’s College London) eller Fabian Lenhard (Karolinska Institutet).
Abstract originalartikel #
The Work and Social Adjustment Scale, Parent version (WSAS-P) is a brief parent/caregiver-report measure of functional impairment in children and adolescents. Adapted from the adult WSAS (Marks, 1986; Mundt et al., 2002) to be developmentally appropriate for young people, the WSAS-P asks parents to rate how much their child’s identified problem impairs functioning in five domains: (1) school and employment, (2) everyday activities such as personal hygiene and helping out at home, (3) social activities, (4) leisure time, and (5) family and close relationships. Each item is rated from 0 (not at all impaired) to 8 (severely impaired), giving a total score from 0 to 40. Jassi, Lenhard and colleagues (2020) psychometrically evaluated the WSAS-Y and WSAS-P in 525 children and adolescents aged 6 to 19 with obsessive-compulsive disorder and related disorders in London and Stockholm. Internal consistency was excellent at baseline (WSAS-P alpha = 0.85) and post-treatment (alpha = 0.88). Test-retest reliability was adequate (r = 0.57 over 3 weeks; r = 0.81 over 12 weeks). Exploratory factor analysis supported a single-factor solution explaining over 85 percent of variance. The WSAS-P correlated more strongly with other functional impairment measures than with symptom severity and was highly sensitive to treatment change (Cohen’s d = 0.80 pre to post). The WSAS-P is recommended as a brief proxy-report measure of functional impairment in paediatric mental health care.
Referens(er) #
Jassi, A., Lenhard, F., Krebs, G., Gumpert, M., Jolstedt, M., Andrén, P., Nord, M., Aspvall, K., Wahlund, T., Volz, C., & Mataix-Cols, D. (2020). The Work and Social Adjustment Scale, Youth and Parent Versions: Psychometric evaluation of a brief measure of functional impairment in young people. Child Psychiatry and Human Development, 51(3), 453-460. https://doi.org/10.1007/s10578-020-00956-z
Mundt, J. C., Marks, I. M., Shear, M. K., & Greist, J. H. (2002). The Work and Social Adjustment Scale: A simple measure of impairment in functioning. British Journal of Psychiatry, 180(5), 461-464. https://doi.org/10.1192/bjp.180.5.461
Marks, I. M. (1986). Behavioural psychotherapy: Maudsley pocket book of clinical management. Bristol: Wright / IOP Publishing.
Nationell formulärsamling. (u.å.). Work and social adjustment scale, Parent version (WSAS-P) vårdnadshavare. Sveriges Kommuner och Regioner. https://patientenkat.se/nationellpatientenkat/nationellformularsamling/sokformularbeskrivningar/wsaspvardnadshavare.92573.html
Karma #
Ungdoms- och vårdnadshavarversionerna utvecklade av Amita Jassi och Fabian Lenhard (delat förstaförfattarskap) tillsammans med Georgina Krebs, Matti Gumpert, Maria Jolstedt, Per Andrén, Martina Nord, Kristina Aspvall, Tove Wahlund, Charlotte Volz och David Mataix-Cols (Maudsley, King’s College London, och Karolinska Institutet, 2020). Originalskalan utvecklad av Isaac M. Marks (1986) och validerad i femitemsversion av Mundt, Marks, Shear och Greist (2002). Svensk distribution via SKR:s Nationella formulärsamling.