Beskrivning #
Work and Social Adjustment Scale (WSAS) är ett kort självskattningsinstrument för att mäta patientens upplevda funktionsnedsättning kopplad till en identifierad psykisk eller fysisk problematik. Den ursprungliga versionen med fyra items togs fram av Isaac Marks (1986) som del av hans Maudsley-pocketbok om beteendeterapi, och utökades senare med ett femte item om nära relationer. Den aktuella femitemversionen validerades psykometriskt av Mundt, Marks, Shear och Greist (2002) och har därefter etablerats som ett standardmått på funktionsnedsättning i brittiska NICE-riktlinjer för depression och i skandinavisk psykiatrisk öppenvård.
WSAS täcker fem livsdomäner: (1) arbete eller studier, (2) hushållsskötsel, (3) sociala fritidsaktiviteter, (4) privata fritidsaktiviteter, (5) förmåga att forma och upprätthålla nära relationer. Varje item skattas på en niogradig skala 0 till 8 där 0 = inte alls påverkad och 8 = mycket allvarligt påverkad. Totalpoängen 0 till 40 tolkas enligt originalförfattarna så att poäng över 20 antyder måttlig till allvarlig psykopatologi, 10 till 20 antyder betydande men mindre allvarlig funktionsnedsättning, och under 10 antyder subklinisk nivå (se Scoring-fältet för verbatim-citat). Senare studier, särskilt Hovmand et al. (2024), har föreslagit en cutoff på 23 för att prediktera långtidssjukskrivning.
Instrumentet är unidimensionellt, snabbt att administrera (cirka 1 till 2 minuter) och känsligt för förändring under behandling. Det används brett vid depression, ångestsyndrom, OCD, PTSD, ätstörningar, kroniskt trötthetssyndrom, kronisk insomni och personlighetsstörningar. WSAS rekommenderas i kliniska sammanhang som komplement till symtomskattningar för att belysa den funktionella vardagsbördan av psykisk ohälsa.
En formell svensk valideringsstudie saknas ännu i publicerad form, men instrumentet har använts i svenska kliniska studier (bland annat om kronisk insomni, Jansson-Fröjmark 2014). Svensk översättning behöver utredas inför klinisk användning; kontakta Isaac Marks eller SSHC för användning och översättningsrättigheter.
Antal items #
5 items.
1. Förmåga att arbeta eller studera
2. Hushållsskötsel (städa, handla, laga mat, ta hand om hem eller barn, betala räkningar)
3. Sociala fritidsaktiviteter (aktiviteter tillsammans med andra, t.ex. fester, restaurangbesök, bio, dejter)
4. Privata fritidsaktiviteter (ensamaktiviteter, t.ex. läsa, trädgårdsarbete, promenera ensam, hantverk)
5. Förmåga att forma och upprätthålla nära relationer, inklusive med dem man bor med
Svarsalternativ #
Niogradig numerisk skala 0 till 8 per item:
0 = Inte alls påverkad
1 till 2 = Lätt påverkad
3 till 4 = Måttligt påverkad
5 till 6 = Tydligt påverkad
7 = Mycket påverkad
8 = Mycket allvarligt påverkad (kan inte utföra)
Formuleringen som respondenten skattar är: “Because of my [disorder], my ability to … is impaired. 0 means not at all impaired and 8 means very severely impaired to the point I can’t [function].”
Delskalor #
WSAS är ett unidimensionellt instrument utan formella delskalor. Samtliga 5 items summeras till en totalpoäng.
Faktoranalytiska studier (Mundt 2002, Pedersen 2017, Lundqvist 2024) bekräftar enfaktorstrukturen. Typiskt uppträder residualkorrelation mellan item 3 (sociala fritidsaktiviteter) och item 5 (nära relationer) eftersom båda adresserar social funktion.
Scoring #
Enkel summering av de fem items. Totalpoäng 0 till 40. Högre poäng = större funktionsnedsättning.
Originalförfattarna Mundt et al. (2002, s. 463) skriver:
“A WSAS score above 20 appears to suggest moderately severe or worse psychopathology. Scores between 10 and 20 are associated with significant functional impairment but less severe clinical symptomatology. Scores below 10 appear to be associated with subclinical populations.”
Tolkningsnivåer utifrån detta:
– under 10: subklinisk populationsnivå
– 10 till 20: betydande men mindre allvarlig funktionsnedsättning
– över 20: måttlig till allvarlig psykopatologi
Cutoff för långtidssjukskrivning (Hovmand et al., 2024, abstract):
“The optimal cut-off point in the ROC-analyses was 23, which yielded a sensitivity of 74% and a specificity of 55% in the prediction of sick-leave status.”
I det danska samplet (N = 230 patienter med emotionella störningar) var en totalpoäng på 23 således optimal för att prediktera sjukskrivning över tre månader. Extern validitet för långtidssjukskrivning beskrivs dock som begränsad i studien (AUC = 0,67).
Tidsintervall #
Aktuellt tillstånd (normalt senaste veckan eller vid mättillfället).
Administrationstid #
Cirka 1 till 2 minuter (medel 1,5 minuter enligt Lundqvist et al. 2024).
Instruktion #
Självskattningsformulär. Respondenten ombeds skatta hur mycket hens identifierade problem (diagnos, tillstånd, symtom) påverkar funktionen inom varje domän, genom att välja ett värde 0 till 8 per item. Kan även administreras via telefon, interaktiv voice response (IVR) eller i pappersform med jämförbara resultat.
Vid intervjuadministrering läser klinikern upp frågan och skalans ändpunkter (0 = inte alls, 8 = mycket allvarligt påverkad) och patienten svarar med en siffra. Inga rätta eller fel svar finns.
Respondentålder #
Vuxna (18 år och uppåt). Instrumentet har använts i stora patientsamples med medianåldrar 27 till 34 år. För ungdomar finns särskilda versioner: YSAS (Work and Social Adjustment Scale for Youth) och en parent-version för vårdnadshavare, validerade för 11 till 18 år.
Test-retest reliabilitet #
Mundt et al. (2002): r = 0,73 för totalpoäng över 2 veckor (OCD-sample, n = 90). Itembaserade korrelationer 0,70 till 0,75.
Jansson-Fröjmark (2014): god test-retest-stabilitet i kronisk insomni över 2 veckor.
Cronbachs alfa #
Mundt et al. (2002): α = 0,70 till 0,94 beroende på diagnosgrupp och mätpunkt. Depression: 0,807 (baseline) till 0,942 (week 30). OCD: 0,789 (screening) till 0,882 (week 10).
Mataix-Cols et al. (2005): α = 0,87 i fobiska tillstånd.
Pedersen et al. (2017): α = 0,79 (total, baseline), 0,90 (discharge), N = 1 371 norska öppenvårdspatienter.
Lundqvist et al. (2024): α = 0,82 (community sample, n = 1 157); composite reliability ω = 0,81 (specialistöppenvård, n = 2 416). N = 3 573 totalt.
Thandi et al. (2017): α = 0,93 i blandat patientmaterial (HIV, bröstcancer, inflammatoriska tillstånd, n = 554).
Heissel et al. (2021, tysk validering): α större än 0,80 i depression.
Svenska normer #
Ingen publicerad formell svensk valideringsstudie identifierad. Instrumentet har använts i svenska studier av kronisk insomni (Jansson-Fröjmark, 2014, Behavioural and Cognitive Psychotherapy) och i svenska kliniska sammanhang, men utan systematisk normering.
Norska data från Pedersen et al. (2017, N = 1 371) och Lundqvist et al. (2024, N = 3 573) är de mest relevanta nordiska referenspunkterna. Mean totalpoäng bland personlighetsstörda öppenvårdspatienter: 22,5 (SD 8,78) vid baseline, 15,5 (SD 10,0) efter 18 månaders behandling.
Svensk normering och validering saknas och är ett forskningsbehov.
Svenska rättigheter #
Copyright tillhör Isaac M. Marks (Institute of Psychiatry, King’s College London). Instrumentet får användas fritt i forskning och klinik efter kontakt för tillstånd. Ingen licensavgift.
Svensk översättning: behöver utredas. Ingen officiellt publicerad svensk version identifierad. Vid klinisk användning i Sverige rekommenderas att egen översättning stäms av med upphovsmannen eller Maudsley-gruppen.
Kontakt: Professor Isaac M. Marks, Institute of Psychiatry, King’s College London (tidigare adress SSHC, 303 North End Road, London W14 9NS, UK). Kontakt rekommenderas för formell översättningsrätt.
Utländska normer #
Omfattande internationella normer och valideringar finns:
– USA: Mundt et al. (2002), depression (n = 380) och OCD (n = 197).
– UK: Mataix-Cols et al. (2005), fobiska tillstånd; Zahra et al. (2014), blandade depression och ångest; Thandi et al. (2017), HIV, cancer, inflammation.
– Norge: Pedersen et al. (2017), personlighetsstörningar (n = 1 371); Lundqvist et al. (2024), heterogen öppenvård (n = 3 573).
– Tyskland: Heissel et al. (2021), depression.
– Danmark: Hovmand et al. (2024), emotionella störningar och sjukskrivning (n = 230).
– Spanien: Cambridge University Press-publikation 2021, klinisk spansk population.
– Kina: Rasch-validering 2021, öppenvård med vanliga psykiska störningar.
Instrumentet ingår i NICE-riktlinjer för depression (UK) och har översatts till norska, danska, tyska, spanska, kinesiska, franska och flera andra språk.
Utländska rättigheter #
Copyright: Isaac M. Marks. Fritt tillgängligt för forskning och klinisk användning utan licensavgift efter kontakt för tillstånd.
Kontakt: Professor Isaac M. Marks, Institute of Psychiatry, King’s College London; tidigare adress SSHC, 303 North End Road, London W14 9NS, UK.
Kunde förut användas och reproduceras fritt i pappersform för klinisk vård av egna patienter. Elektronisk användning eller inkludering i kommersiella system kan kräva separat godkännande. Se här: https://eprovide.mapi-trust.org/instruments/work-and-social-adjustment-scale
Abstract originalartikel #
The Work and Social Adjustment Scale (WSAS) is a brief, self-report measure of functional impairment attributed to an identified mental or physical health problem. Originally developed as a four-item scale by Marks (1986) and expanded to five items by adding a measure of close relationships, the current WSAS asks respondents to rate impairment in (1) work or study, (2) home management, (3) social leisure activities, (4) private leisure activities, and (5) close relationships. Each item is rated from 0 (not at all impaired) to 8 (very severely impaired), yielding a total score from 0 to 40. Mundt and colleagues (2002) demonstrated high internal consistency (Cronbach’s alpha 0.70 to 0.94), strong 2-week test-retest reliability (r = 0.73), and robust convergent validity with clinician-rated symptom severity. Scores above 20 suggest moderately severe to severe impairment; 10 to 20 significant but less severe; below 10 subclinical. Subsequent validation in phobic disorders, personality disorders, chronic fatigue, chronic insomnia, depression, and heterogeneous outpatient samples has confirmed unidimensionality, sensitivity to treatment-related change, and good measurement invariance across sex and time. WSAS is recommended in NICE clinical guidelines for depression as a dependable outcome measure for routine mental health care.
Referens(er) #
Marks, I. M. (1986). Behavioural psychotherapy: Maudsley pocket book of clinical management. Bristol: Wright / IOP Publishing.
Mundt, J. C., Marks, I. M., Shear, M. K., & Greist, J. H. (2002). The Work and Social Adjustment Scale: A simple measure of impairment in functioning. British Journal of Psychiatry, 180(5), 461-464. https://doi.org/10.1192/bjp.180.5.461
Jansson-Fröjmark, M. (2014). The Work and Social Adjustment Scale as a measure of dysfunction in chronic insomnia: Reliability and validity. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 42(2), 186-198. https://doi.org/10.1017/S135246581200104X
Zahra, D., Qureshi, A., Henley, W., Taylor, R., Quinn, C., Pooler, J., et al. (2014). The Work and Social Adjustment Scale: Reliability, sensitivity and value. International Journal of Psychiatry in Clinical Practice, 18(2), 131-138. https://doi.org/10.3109/13651501.2014.894072
Thandi, G., Fear, N. T., & Chalder, T. (2017). A comparison of the Work and Social Adjustment Scale (WSAS) across different patient populations using Rasch analysis and exploratory factor analysis. Journal of Psychosomatic Research, 92, 45-48. https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2016.11.009
Pedersen, G., Kvarstein, E. H., & Wilberg, T. (2017). The Work and Social Adjustment Scale: Psychometric properties and validity among males and females, and outpatients with and without personality disorders. Personality and Mental Health, 11(4), 215-228. https://doi.org/10.1002/pmh.1382
Heissel, A., Bollmann, J., Kangas, M., Abdulla, K., Rapp, M., & Sanchez, A. (2021). Validation of the German version of the Work and Social Adjustment Scale in a sample of depressed patients. BMC Health Services Research, 21, 593. https://doi.org/10.1186/s12913-021-06622-x
Hovmand, O. R., Reinholt, N., Bryde Christensen, A., Bach, B., Eskildsen, A., Arendt, M., et al. (2024). Utility of the Work and Social Adjustment Scale (WSAS) in predicting long-term sick-leave in Danish patients with emotional disorders. Nordic Journal of Psychiatry, 78(1), 14-21. https://doi.org/10.1080/08039488.2023.2226123
Lundqvist, J., Lindberg, M. S., Brattmyr, M., Havnen, A., Hjemdal, O., & Solem, S. (2024). The Work and Social Adjustment Scale (WSAS): An investigation of reliability, validity, and associations with clinical characteristics in psychiatric outpatients. PLOS ONE, 19(10), e0311420. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0311420
Nedladdningar #
Se här: https://eprovide.mapi-trust.org/instruments/work-and-social-adjustment-scale
Karma #
Kanske Markus Jansson-Fröjmark.