Beskrivning #
Work and Social Adjustment Scale: Youth Self-Report (WSAS-Y) är en ungdomsanpassad självskattningsversion av Isaac Marks ursprungliga WSAS. Där den vuxna versionen frågar efter arbete, hushåll och nära relationer har WSAS-Y skrivits om så att items matchar en ungdoms vardag: skolgång, vardagsrutiner i hemmet, umgänge med kompisar, egna fritidssysselsättningar och relationer till familj. Instrumentet utvecklades genom ett samarbete mellan Maudsley National & Specialist OCD, BDD and Related Disorders Clinic (London) och OCD-teamet vid Karolinska Institutet i Stockholm, och publicerades i sin nuvarande form av Jassi, Lenhard, Krebs och medarbetare (2020) tillsammans med en parallell föräldraversion (WSAS-P).
WSAS-Y består av 5 items som ungdomen själv skattar på en niogradig skala 0 till 8, där 0 = inte alls påverkad och 8 = mycket allvarligt påverkad. Totalpoängen 0 till 40 tolkas på samma sätt som vuxenversionen: högre poäng betyder större funktionsnedsättning. Formuläret är tänkt att användas ihop med symtomskattningar (till exempel CY-BOCS, RCADS, SCAS, MFQ) för att tydliggöra hur mycket ångest, tvång, depression eller annan problematik påverkar ungdomens dagliga liv, oberoende av diagnos. WSAS-Y används rutinmässigt inom CAMHS i Storbritannien och i svensk BUP-verksamhet, framför allt vid OCD, BDD, tics, ångestsyndrom och ätstörningar.
Psykometriskt fungerar WSAS-Y väl i 8 till 18-årsgruppen. I valideringsstudien av Jassi et al. (2020) med 525 barn och ungdomar med OCD-spektrumtillstånd, rekryterade från kliniker i London och Stockholm, visade WSAS-Y enfaktorstruktur med cirka 85 till 89 procent förklarad varians, Cronbachs alfa 0,83 till 0,90 över diagnosgrupper och mätpunkter, adekvat test-retest-reliabilitet samt god känslighet för förändring efter KBT-behandling. En turkisk valideringsstudie (Koc et al., 2025) med 298 barn och ungdomar med ångestsyndrom bekräftar reliabiliteten i en annan kulturell kontext.
En svensk auktoriserad översättning finns fritt tillgänglig via Fabian Lenhards hemsida och via Nationell patientenkät (patientenkat.se). Formuläret är gratis för icke-kommersiell klinisk användning och forskning.
Antal items #
5 items.
1. Skola och arbete (förmåga att klara skolgång, läxor och eventuellt arbete)
2. Vardagliga sysslor (till exempel personlig hygien, hjälp hemma, äta, sova)
3. Sociala aktiviteter (umgås med kompisar, vara med andra människor)
4. Fritid på egen hand (läsa, spela TV-spel, andra enskilda intressen)
5. Familj och nära relationer (föräldrar, syskon, pojk- eller flickvän)
Svarsalternativ #
Niogradig numerisk skala 0 till 8 per item:
0 = Inte alls påverkad
1 till 2 = Lätt påverkad
3 till 4 = Måttligt påverkad
5 till 6 = Tydligt påverkad
7 = Mycket påverkad
8 = Mycket allvarligt påverkad (kan inte utföra)
Ungdomen skattar hur mycket hens egna besvär (till exempel oro, tvång, nedstämdhet, ätproblem) påverkar funktionen inom varje domän. Samma niogradiga format som vuxenversionen, men med ungdomsanpassad itemformulering.
Delskalor #
WSAS-Y är unidimensionellt och har inga formella delskalor. De 5 items summeras till en totalpoäng.
Explorativ faktoranalys i Jassi et al. (2020) extraherade en enda faktor av funktionsnedsättning, som förklarade över 85 procent av variansen (85 till 89 procent beroende på subsample och mätpunkt). Samtliga itemladdningar var minst 0,65.
Scoring #
Enkel summering av de 5 items. Totalpoäng 0 till 40. Högre poäng = större funktionsnedsättning.
Inga formella kliniska cutoffs finns publicerade specifikt för WSAS-Y. Jassi et al. (2020, s. 457) skriver om tolkning:
“The WSAS-Y/P is scored by summing the responses across items, with higher scores reflecting greater functional impairment. Given the lack of established clinical cut-offs, the WSAS-Y/P is best interpreted as a continuous measure of impairment and/or a measure of change in impairment over time.”
Vuxenversionens tolkningsnivåer från Mundt et al. (2002) används ibland vägledande också för ungdomar, men bör användas med försiktighet eftersom de inte är validerade för denna åldersgrupp:
– under 10: subklinisk nivå
– 10 till 20: betydande men mindre allvarlig funktionsnedsättning
– över 20: måttlig till allvarlig psykopatologi
Känslighet för förändring i Jassi et al. (2020): pre till post-behandling t = 11,62, p mindre än 0,001, Cohens d = 0,65 (95 procent KI [0,50, 0,79]) i det sammanslagna London- och Stockholmssamplet. Korrelation med förändring i klinikerskattad CGI-S: r = 0,54.
Tidsintervall #
Aktuellt tillstånd (vanligen senaste veckan eller vid mättillfället).
Administrationstid #
Cirka 3 till 5 minuter.
Instruktion #
Självskattningsformulär som ungdomen fyller i själv, antingen i pappersform eller digitalt. Ungdomen ombeds tänka på sina egna besvär (oro, tvång, nedstämdhet, ätproblem, stress eller annat som kliniken fokuserar på) och skatta hur mycket dessa besvär påverkar hens funktion inom de fem livsdomänerna. Varje item besvaras med ett tal mellan 0 och 8.
Instruktionen kan läsas högt för yngre barn (från cirka 8 år) som behöver hjälp att förstå skalan. Inga rätta eller fel svar finns. Formuläret kan användas upprepat för att följa förändring under behandling.
Respondentålder #
Barn och ungdomar 8 till 18 år (Jassi et al. 2020 rekryterade barn 8 till 18 år). Nationell patientenkät anger ett bredare intervall 6 till 19 år för svensk användning. För yngre barn rekommenderas att föräldraversionen (WSAS-P) används parallellt eller som komplement.
Test-retest reliabilitet #
Jassi et al. (2020):
– London (3 veckors retest, n = 31): r = 0,80
– Stockholm (12 veckors retest, n = 31): r = 0,69
– Författarna bedömer reliabiliteten som “acceptable”.
Koc et al. (2025, turkisk validering, n = 100, 2 veckors intervall): r = 0,937 för ungdomsversionen.
Cronbachs alfa #
Jassi et al. (2020, N = 525 barn och ungdomar med OCD-spektrumtillstånd):
– Baseline: α = 0,83 till 0,84 över diagnosgrupper
– Post-behandling: α = 0,89 till 0,90
– Sammanfattande bedömning: “excellent … across diagnostic groups and time points”
Koc et al. (2025, turkisk validering, n = 298 patienter med ångestsyndrom + 107 kontroller): α = 0,750 för ungdomsversionen.
En tidigare opublicerad analys har rapporterat lägre alfa (0,66) i ett mindre sample, men de större valideringsstudierna stödjer god intern konsistens.
Svenska normer #
Ingen publicerad svensk normeringsstudie finns specifikt för WSAS-Y. Svenska data ingår dock som en stor del av Jassi et al. (2020), där patienter rekryterades från Stockholms OCD-team vid Karolinska Institutet parallellt med Maudsley i London. Den svenska auktoriserade översättningen är framtagen av Fabian Lenhard och medarbetare vid KI.
Formuläret ingår i Nationell patientenkät (patientenkat.se) och kan användas fritt inom svensk hälso- och sjukvård. För egentlig svensk normering i allmänpopulation och över olika diagnosgrupper finns ett forskningsbehov.
Svenska rättigheter #
Svensk auktoriserad översättning framtagen av Fabian Lenhard och medarbetare vid Karolinska Institutet, ursprungligen godkänd av Isaac M. Marks. Översättningen finns fritt tillgänglig via Fabian Lenhards hemsida (fabianlenhard.com) och via Nationell patientenkät (patientenkat.se).
“The WSAS-Y is free for non-commercial uses” (Lenhard, 2020).
Instrumentet kan användas fritt i klinik och forskning utan licensavgift. För kommersiell användning krävs separat överenskommelse. Kontakt: Fabian Lenhard, Karolinska Institutet, Stockholm.
Utländska normer #
Valideringsdata finns från två större studier:
– Jassi, Lenhard, Krebs et al. (2020, Storbritannien och Sverige): N = 525 barn och ungdomar 8 till 18 år med OCD, BDD och relaterade tillstånd, rekryterade från Maudsley (London) och Karolinska (Stockholm). Huvudsaklig valideringsstudie.
– Koc, Senses Dinc, Elhan (2025, Turkiet): N = 298 barn och ungdomar 8 till 18 år med ångestsyndrom plus 107 friska kontroller. Bekräftar reliabilitet och faktorstruktur i turkisk översättning.
WSAS-Y används rutinmässigt i brittisk CAMHS, speciellt vid OCD, BDD och ångest, och har börjat användas internationellt.
Canter et al. (2019, USA) publicerade parallellt en närliggande variant kallad Work and Social Adjustment Scale for Youth med teacher-version, men detta är ett separat mätinstrument som inte ska förväxlas med Jassi/Lenhards WSAS-Y.
Utländska rättigheter #
Copyright för originalversionen WSAS tillhör Isaac M. Marks. Ungdomsversionen WSAS-Y är fri för icke-kommersiell användning enligt Jassi et al. (2020) och Lenhards distributionssida.
Engelsk version kan laddas ned fritt från Fabian Lenhards hemsida (fabianlenhard.com). För kommersiell användning kontakta upphovspersonerna.
Kontakt: Amita Jassi (Maudsley Hospital, London) eller Fabian Lenhard (Karolinska Institutet, Stockholm).
Abstract originalartikel #
The Work and Social Adjustment Scale: Youth Self-Report (WSAS-Y) is a five-item measure of functional impairment adapted from the adult WSAS (Marks, 1986; Mundt et al., 2002) for use with children and adolescents. The youth version rewrites items to reflect age-appropriate domains: school and work, everyday activities, social activities, leisure time, and family and close relationships. Each item is rated on a nine-point scale from 0 (not at all impaired) to 8 (very severely impaired), yielding a total score from 0 to 40. Jassi, Lenhard, Krebs and colleagues (2020) evaluated the WSAS-Y in 525 children and adolescents aged 8 to 18 with OCD-spectrum disorders recruited at specialist clinics in London and Stockholm. The WSAS-Y demonstrated a single-factor structure (85 to 89 percent explained variance), Cronbach’s alpha of .83 to .90 across diagnostic groups and time points, acceptable test-retest reliability (r = .69 to .80), and strong sensitivity to change after cognitive behavioural treatment (Cohen’s d = 0.65). A Turkish validation (Koc et al., 2025) in 298 youths with anxiety disorders corroborated the psychometric properties. The WSAS-Y is free for non-commercial clinical and research use and is available in an authorised Swedish translation.
Referens(er) #
Marks, I. M. (1986). Behavioural psychotherapy: Maudsley pocket book of clinical management. Bristol: Wright / IOP Publishing.
Mundt, J. C., Marks, I. M., Shear, M. K., & Greist, J. H. (2002). The Work and Social Adjustment Scale: A simple measure of impairment in functioning. British Journal of Psychiatry, 180(5), 461-464. https://doi.org/10.1192/bjp.180.5.461
Jassi, A., Lenhard, F., Krebs, G., Gumpert, M., Jolstedt, M., Andrén, P., Nord, M., Aspvall, K., Wahlund, T., Volz, C., & Mataix-Cols, D. (2020). The Work and Social Adjustment Scale, Youth and Parent Versions: Psychometric evaluation of a brief measure of functional impairment in young people. Child Psychiatry and Human Development, 51(3), 453-460. https://doi.org/10.1007/s10578-020-00956-z
Koc, G., Senses Dinc, G., & Elhan, A. H. (2025). A validity and reliability study of the Work and Social Adjustment Scale (WSAS) Youth and Parent Forms in the Turkish population. Bulletin of the Menninger Clinic, 89(1), 27-51. https://doi.org/10.1521/bumc.2025.89.1.27
Lenhard, F. (2020). The Work and Social Adjustment Scale: Youth and Parent versions (WSAS-Y). Hämtad från https://fabianlenhard.com/the-work-and-social-adjustment-scale-youth-and-parent-versions-wsas-y/
Nationell patientenkät. (u.å.). Work and social adjustment scale, Parent version (WSAS-P), vårdnadshavare. Sveriges Kommuner och Regioner. Hämtad från https://patientenkat.se/
Karma #
Ungdomsversionen utvecklad av Amita Jassi (Maudsley National & Specialist OCD, BDD and Related Disorders Clinic, London) och Fabian Lenhard (OCD-teamet, Karolinska Institutet, Stockholm) tillsammans med Georgina Krebs, David Mataix-Cols, Martina Gumpert, Maria Jolstedt, Per Andrén, Kristina Aspvall, Tove Wahlund, Conrad Volz och Mia Nord. Originalversionen WSAS togs fram av Isaac M. Marks. Svensk auktoriserad översättning av Fabian Lenhard och medarbetare.