Clinical Perfectionism Questionnaire

Beskrivning #

Perfektionism går att betrakta som ett transdiagnostiskt fenomen som definieras på följande vis: ”att basera en alltför stor del av sin självbild på att eftersträva personligt krävande och självpåtagna krav inom åtminstone ett utpräglat livsområde, trots att det kan leda till negativa konsekvenser” (Shafran et al., 2002). Till skillnad från att enbart sätta upp höga krav för sig själv grundar sig denna definition på att individen också lägger en alltför stor vikt vid att sitt egenvärde utgår från att lyckas uppnå en viss standard, vilket i sin tur resulterar i rigiditet och bristande förmåga att tolka en situation eller egna handlingar utifrån andra aspekter än egna tillkortakommanden.

Perfektionism anses i dagsläget bestå av två övergripande dimensioner: perfektionistisk oro (perfectionistic concerns) respektive perfektionistisk strävan (perfectionistic strivings) (Stoeber, 2018). I det förstnämnda fallet ingår en överdriven oro för att göra misstag, att tvivla på sina egna prestationer samt att uppfatta att andra har höga förväntningar på en. I det sistnämnda fallet inberäknas självpåtagna krav och att ha högt ställda förväntningar på sin omgivning. Även om det ter sig som kvalitativt annorlunda dimensioner visar studier i dag att båda kan ge upphov till psykisk ohälsa, samtidigt som de ofta samvarierar.

På grund av att det föreligger en rad olika sätt att definiera perfektionism existerar det även ett flertal självskattningsformulär, ofta med syftet att mäta dess relation till personlighetsfaktorer eller undersöka möjliga uppkomstfaktorer (Egan et al., 2014). Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) togs dock fram i syfte att underlätta bedömning av den typ av perfektionism som ofta förekommer i kliniska sammanhang, liksom för att lättare mäta förändring över tid (Fairburn et al., 2003).

CPQ består av tolv påståenden som besvaras utifrån Likert-skalan 1-4. Självskattningsformuläret översattes till svenska av Andreas Landström, Stina Roos, Malin Skoglund, Elisabet Thelander, Linnéa Trosell och Alexander Örtenholm vid Linköpings universitet i samband med en klinisk prövning av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för perfektionism (Rozental et al., 2017). CPQ:s svenska översättning utvärderades sedan psykometriskt av Allison Parks, Marcus Strååt och Fredrik Elfving vid Karolinska institutet respektive Stockholms universitet.

Behörighet #

Fri att ladda ned och använda.

Antal items #

12

Svarsalternativ #

  • 1 = Inte alls
  • 2 = Sällan
  • 3 = Ibland
  • 4 = Hela tiden

Delskalor #

CPQ är tänkt att återspegla ett enda underliggande konstrukt, men har tidigare visat sig bestå av de två faktorerna perfektionistisk oro (perfectionistic concerns) respektive perfektionistisk strävan (perfectionistic strivings), i enlighet med tidigare forskning om två övergripande dimensioner (Stoeber, 2018).

Scoring (poängsättning) #

Maxpoäng = 48. Minimumpoäng = 12.

Medelvärdet för den svenska översättningen baseras på 156 individer som själva ansåg sig lida av perfektionism och ville vara med i en klinisk prövning av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (Rozental et al., 2017): behandlingsgrupp M = 38.26 (SD = 4.63), väntelista M = 38.22 (SD = 4.45), före behandlingen. Efter behandlingen: behandlingsgrupp M = 30.81 (SD = 5.67), väntelista M = 37.26 (SD = 5.59).

Diagnos #

Perfektionism är inte en psykiatrisk diagnos, utan går snarare att betrakta som ett problematiskt beteendemönster som hos vissa kan leda till stora svårigheter. Perfektionism korrelerar samtidigt med andra former av psykisk ohälsa, men något olika beroende på vilken övergripande dimension som undersöks. Perfektionistisk oro uppvisar måttliga korrelationer, r = .30–40, till både depression och ångestsyndrom, i synnerhet tvångssyndrom, men i något mindre grad till ätstörningsproblematik. Däremot är perfektionistisk strävan starkare korrelerat med anorexia och bulimia nervosa, r = .36–.56, men i mindre utsträckning med depression och ångestsyndrom (Limburg et al., 2017). En slutsats tycks alltså vara att båda formerna kan vara negativa, men att de resulterar i lite olika problembild och därmed kan kräva något annorlunda behandlingsinterventioner (Egan et al., 2014). Eftersom perfektionism emellertid inte är en psykiatrisk diagnos är det svårt att dra en gräns mellan när det är funktionellt och icke-funktionellt. Rent generellt tycks dock högre poäng på CPQ vara en indikation på svårare problem, men detta bör bedömas tillsammans med andra självskattningsformulär och en diagnostisk intervju som täcker psykisk ohälsa.

Tidsintervall #

CPQ utgår från tidsintervallet en månad.

Administrationstid #

Uppskattningsvis 2-4 minuter.

Instruktion #

Nedanstående självskattningsformulär handlar om perfektionism. Med perfektionism menas att eftersträva högt uppsatta krav, oavsett om du var framgångsrik i att uppnå dem eller inte. Fokus för detta självskattningsformulär är endast perfektionism som rör andra livsområden än matintag, vikt eller utseende.

Har du under den senaste månaden försökt att uppnå högt uppsatta krav, oavsett om du lyckades med detta eller inte (gäller inte matintag, vikt eller utseende)? Ringa in ditt svar:

Ja Nej

Om du svarade ja: inom vilket eller vilka livsområden har detta varit aktuellt (gäller dock inte matintag, vikt eller utseende)? Till exempel, rörde det dina prestationer i arbetet, idrottssammanhang, musik, hemmet eller dylikt. Svara nedan:

…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Ringa nu in den siffra nedan som bäst stämmer överens med hur det har varit för dig den senaste månaden.

Respondentålder #

Medelåldern för de 156 individer som själva ansåg sig lida av perfektionism och ville vara med i en klinisk prövning av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi var 34.1 (SD = 9.1) (Rozental et al., 2017).

Test-retest reliabilitet #

Test-retest reliabiliteten (Pearson r) för upprepad mätning var .62. Detta för 72 individer som stod på väntelista för Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för perfektionism under ett tidsintervall på åtta vecka.

Cronbachs alfa #

.68

Svenska normer #

CPQ har inte normerats på svenska.

Svenska rättigheter #

  • Alexander Rozental, fil.dr i psykologi: alexander.rozental@ki.se
  • Per Carlbring, professor i klinisk psykologi: per@carlbring.se
  • Gerhard Andersson, professor i klinisk psykolog: gerhard.andersson@liu.se

Utländska normer #

CPQ har inte normerats på något språk.

Utländska rättigheter #

  • Roz Shafran, professor in translational psychology: r.shafran@ucl.ac.uk

Referens #

Egan, S. J., Wade, T. D., Shafran, R., & Antony, M. M. (2014). Cognitive-Behavioral Treatment of Perfectionism. New York: Guilford Publications.

Fairburn, C., Cooper, Z., & Shafran, R. (2003). Clinical Perfectionism Questionnaire. Oxford, UK: Department of Psychiatry, University of Oxford.

Limburg, K., Watson, H. J., Hagger, M. S., & Egan, S. J. (2017). The relationship between perfectionism and psychopathology: A meta‐analysis. Journal of Clinical Psychology, 73(10), 1301-1326.

Parks, A., van de Leur, J. C., Strååt, M., Elfving, F., Andersson, G., Carlbring, P., Shafran, R., & Rozental, A. (2021). A Self-Report Measure of Perfectionism: A Confirmatory Factor Analysis of the Swedish Version of the Clinical Perfectionism Questionnaire. Clinical Psychology in Europe, 3(4), 1-20.

Rozental, A., Shafran, R., Wade, T., Egan, S., Bergman Nordgren, L., Carlbring, P., Landström, A., Roos, S., Skoglund, M., Thelander, E., Trosell, L., Örtenholm. A., & Andersson, G. (2017). A randomized controlled trial of Internet-based cognitive behavior therapy for perfectionism including an investigation of outcome predictors. Behaviour Research and Therapy, 95, 79-86.

Shafran, R., Cooper, Z., & Fairburn, C. G. (2002). Clinical perfectionism: A cognitive-behavioural analysis. Behaviour Research and Therapy, 40(7), 773-791.

Stoeber, J. (2018). The Psychology of Perfectionism. Oxon: Routledge.

Karma (denna person ska vi tacka mest för information kring formuläret) #

Alexander Rozental