FBanken - din formulärsamling på nätet sedan 2011

Sök i rutan eller bläddra bland 300+ formulär nedan. I och med flytten 2024 hängde inte alla formulär med, men mejla om du saknar något (t ex nerladdningsbar PDF-version).

Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Ungdomsversion

Table of Contents

Beskrivning #

MADRS-Y är ett kort självskattningsformulär för ungdomar som undersöker depressionssymtom. Formuläret innehåller 12 frågor och har utvecklats från vuxenversionen MADRS-S. I MADRS-Y undersöks områdena ledsenhet, irritation/ilska, oro/ångest, minskad sömn, ökad sömn, minskad aptit, ökad aptit, koncentration, igångsättning, intresse och engagemang, tankar om sig själv och framtiden samt om livet och döden. MADRS-Y inleds med instruktionerna att påståendena avser hur ungdomen mår just nu och under de senaste tre dygnen. Samt att ungdomen inte ska tänka efter för länge utan försöka arbeta ganska snabbt.

 

Antal items #

12

 

Scoring (poängsättning) #

Självskattningen mäts med en skala 0 (låg) till 6 (hög) poäng, och den maximala summan är 72. Högre poäng indikerar svårare depression. Varje item analyseras även enskilt där särskild vaksamhet krävs vid de två frågorna om tankar om sig själv och framtiden samt om livet och döden.

 

Instruktion #

Självskattningsformuläret avser att skatta symtom på depression. Det består av 12 påståenden som avser hur du mår just nu och under de senaste tre dygnen. Tänk inte efter för länge när du fyller i utan försök att arbeta ganska snabbt.

 

Respondentålder #

Formuläret är avsett för ungdomar 12–20 år.

 

Test-retest reliabilitet #

Test-retest reliabilitet var i samma studie hög till mycket hög i två sampels (intraclass correlation coefficients = .87 and .91).

 

Cronbachs alfa #

Den inre och yttre reliabiliteten är god. I en svensk studie med icke-klinisk grupp 12–20 år, var den interna konsistensen Cronbach alpha .89 i två olika samples (Vestin et al., 2022).

 

Svenska normer #

God konvergent validitet uppvisades vid mätning av korrelationer med andra skalor av liknande eller relaterande områden, och korrelationerna var då stora (.61 till .90) (Vestin et al., 2022). De skalor som använts i undersökning av konvergent validitet är: WHO-5 (Blom et al., 2012; Topp et al., 2015) (välbefinnande), RCADS anxiety (Chorpita et al., 2000) (ångest), MADRS-S (Svanborg & Åsberg, 1994, 2001) (depression), och RADS-2 (Blomqvist et al., 2021; Reynolds, 2002) (depression). Dessutom har diskriminerande validitet påvisats genom korrelationer (-.21 till -.43) (Vestin et al., 2022) med följande PROMIS (Cella et al., 2007; HealthMeasures, 2021) formulär: kamratrelationer (Dewalt et al., 2013), familjerelationer (Bevans et al., 2017; Cox et al., 2020) och fysisk aktivitet (Carlberg Rindestig et al., 2021; Tucker et al., 2014a, 2014b).

PERCENTILER
Percentilvärden beskriver hur vanligt eller ovanligt förekommande ett visst resultat är i normgruppen. Med andra ord underlättar percentilvärden jämförelsen mellan ett enskilt resultat och normgruppen. Ett resultat ur en självskattning som hamnar på den 90:e percentilen, betyder att det är 10 procent som fått en högre poäng och 90 procent som fått en lägre poäng i normgruppen. I MADRS-Y poäng, skulle 90:e percentilen betyda att den enskilda skattningen visade på högre grad av depressiva symtom än 90 procent i normgruppen.

Sannolikheten för att ha haft en depression ökar från cirka 5 % i tidiga tonåren till så högt som 20 % i slutet av tonåren, med fler drabbade flickor än pojkar (Thapar et al., 2012). Vi har valt att presentera 50:e, 75:e och 90:e percentilen, vilket är ett mått på de 50 procent, 25 procent och 10 procent av gruppen som skattat flest symtom i MADRS-Y. Detta baseras på en svensk studie av en icke-klinisk grupp bestående av 620 ungdomar 12–20 år (Vestin et al., 2022). I samma studie framkom statistisk signifikant skillnad mellan flickor (M = 13.22 SD = 10.53) och pojkar (M = 9.67 SD = 9.89), liksom mellan yngre 12–15 år (M = 10.19 SD = 10.92) och äldre 16-20 år (M = 13.28 SD = 9.77). Percentiler presenteras för de två åldersgrupperna uppdelat på kön, samt för den totala gruppen, var god se instruktionerna.

 

Referens #

Vestin, M., Åsberg, M., Wiberg, M., Henje, E., & Dennhag, I. (2022). Psychometric validity of the Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale for Youths (MADRS-Y). Nord J Psychiatry, 1-11. https://doi.org/10.1080/08039488.2022.2135761

 

Karma (denna person ska vi tacka mest för information kring formuläret) #

Magnus Vestin (PhD student, Leg. Psykolog, specialist klinisk barn- och ungdomspsykologi, Barn- och ungdomspsykiatri, Klinisk vetenskap, Umeå universitet).

 

Webblänk #