Det finns en mängd olika internetbaserade behandlingsformat, men de kan delas upp i två huvudkategorier: videoterapi (som sker i realtid) respektive digitala självhjälpsprogram med eller utan mänsklig vägledning (oftast asynkrona). Vanligtvis tenderar guidade internetbaserade behandlingar att vara mer effektiva än ren självhjälp. Enligt en nyligen accepterad metaanalys ger terapeutstödd internetbaserad kognitiv beteendeterapi liknande behandlingseffekter som ansikte mot ansikte-terapi för psykiatriska och somatiska störningar. Även om det är lovande kan mänskligt stöd inte lätt skalas upp för att täcka behandlingsbehoven.
En podcast om AI som terapeut
En möjlig lösning kan vara att integrera artificiell intelligens (AI) i plattformarna. Antingen som en en virtuell psykoedukativ lärare tillgänglig för klienten dygnet runt, eller som en psykoterapeut som ger konstruktiv feedback på hemläxor och som kan ställa kliniskt informerade frågor. Med god implementering har nya AI-applikationer potentialen att avsevärt förbättra internetbaserade behandlingar och spara klinikertid, men det väcker också frågor om de potentiella negativa konsekvenserna av att använda AI och stora språkmodeller så som GPT.
En viktig begränsning är att en maskin ännu inte har mänsklig empati eller känslor och har därför svårt att förstå nyanserna i mänskligt språk. En chatbot, eller konversationsagent som de ibland kallas, saknar den emotionella intelligensen och personliga erfarenheten hos en människa, men det kan döljas genom att uttrycka empatiliknande yttranden. Faktum är att en nyligen genomförd studie visade att samarbete mellan människa och AI överträffade människor där chatten med en AI uppfattades som mer empatisk. Dessutom har GPT-4 rapporterats ha en avancerad förståelse av vad andra tänker och känner (”theory of mind”). Men en konversationsagent som imiterar empati och svarar lämpligt kanske inte är tillräckligt. När en människa kommunicerar kan man säga en sak med ord, men kroppsspråket kan förmedla en annan betydelse eller känsla. Att tolka ironi från en patient är också en potentiell fallgrop, vilket kan leda till olämpliga terapeutiska förslag (t.ex. att främja säkerhetssökande beteenden).
Forskning har visat att den terapeutiska alliansen, alltså relationen mellan en behandlare och dennes patient, är en robust prediktor av behandlingsresultat. Men medan AI och klienter kan komma överens om behandlingsuppgifter och mål (såsom interoceptiv exponering för att minska undvikande och ångest), finns det begränsningar när det gäller att utveckla en terapeutisk känslomässig relation.
En brist på transparens kring AI-genererade meddelanden kan leda till förtroendeproblem. Det är avgörande för avsändaren att uppfattas som en verklig människa med genuina erfarenheter. Till exempel visade en studie om terapeutbeteenden i internetbaserad kognitiv beteendeterapi för depressiva symptom att inkludering av självutlämnande i skrivna meddelanden var signifikant korrelerat med förbättring. Även om denna studie inte var ett experiment som direkt testade effekterna av självutlämnande, visar den på den potentiella betydelsen av att öppet dela personliga erfarenheter som ett sätt att förbättra den terapeutiska alliansen. Skulle människor uppskatta att kommunicera med en AI som erbjuder exempel på ‘egna levda erfarenheter’?
Det finns helt klart en stor potential i att integrera AI i internetbaserade behandlingar, samtidigt är det viktigt att noggrant överväga de etiska och praktiska begränsningarna, såsom bristen på genuin empati och riskerna med förtroendeproblem. Mer forskning behövs! 😉
Tips: Den populärvetenskapliga månadsmagasinet Forskning och Framsteg publicerade precis en artikel om ChatGPT: “Tala ut med en AI“.
Tips 2: Carlbring, P., Hadjistavropoulos, H., Kleiboer, A., & Andersson, G. (2023). A new era in Internet interventions: The advent of Chat-GPT and AI-assisted therapist guidance. Internet Interventions, 32, 100621. doi:10.1016/j.invent.2023.100621
Bild: Midjourney med prompten “An android in front of a computer, typing, futuristic –v 5 – Image #1 @ZiKE!”
Mitt absolut bästa tips är att se denna problematiserande – och väldigt tankeväckande – Youtube-video: