Idag klockan 10 försvarar doktorand David Forsström sin avhandling som bär namnet ”The use and experience of responsible gambling tools: An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use”. Jag har varit huvudhandledare och biträdande dito är docent Hugo Hesser (Linköpings universitet) samt docent Markus Jansson-Fröjmark (Karolinska Institutet). Opponent kommer att vara professor Anders Håkansson vid Lunds universitet. Anders Håkansson brukar kallas för Sveriges första medicinprofessor i spelberoende.
Med i betygsnämnden är Docent Rune Mentzoni (Universitetet i Bergen), professor Claudia Fahlke (Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet), docent Jessica Storbjörk (SoRAD, Stockholms universitet) samt docent Björn Philips (Psykologiska institutionen, Stockholms universitet).
Forskningsprojektet finansierades genom ett anslag från Svenska spels oberoende forskningsråd.
Så här sammanfattar David själv sin avhandling: Spelansvarsverktyg är en intervention som designats för att minska spel om pengar bland individer som har ett överdrivet spelande. Tidigare studier har visat att spelansvarsverktyg kan minska överdrivet spelande, men det finns ingen forskning gällande hur dessa verktyg används av spelare. Syftet med föreliggande avhandling var att undersöka olika aspekter av användningen av spelansvarsverktyget Playscan.
Studie I använde deskriptiv statistik och latent klassanalys i kombination med multinominal regression för att undersöka användningen av Playscan bland 9528 spelare (både spelare med och utan risk att utveckla ett problematiskt spelande) som hade anslutit sig till verktyget på frivillig basis. Funktionerna (riskbedömning, svara på ett självtest, återkoppling och råd för att minska spelande) som verktyget innehåller användes av majoriteten av användarna en gång, men upprepat användande av funktionerna var sällsynt. Klassanalysen identifierade fem olika användarklasser. Två av klasserna definierades som höga användare (självtestare och flerfunktionsanvändare) av verktyget och hade en högre risk att utveckla spelproblem. De tre andra klasserna präglades av en annan typ av användarmönster. De klasserna utgjordes av användare som inte använde verktyget alls, användare som bara besökte verktyget samt en sista klass som bestod av personer som enbart använde funktionen som gällde att få råd för att minska sitt spelande. En tänkbar orsak till låg och hög användning av verktyget hade att göra med att spelare som hade en hög användning av verktyget hade högre risk för att utveckla spelproblem och därför hade ett stort behov av att minska sitt spelande. Ett självtest som undersöker graden av negativa konsekvenser på grund av spelande var den mest använda funktionen i verktyget.
Studie II var en kvalitativ studie som undersökte användande och motiv för att använda verktyget genom att intervjua 20 frivilliga användare av verktyget. De semi-strukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten visade att användarna hade en positiv inställning till verktyget och förstod verktygets syfte. Självtestet var även i denna studie den mest använda funktionen. Den positiva inställningen till verktyget ökade dock inte användningen av det. Denna paradox förklarades av att deltagarna fick för lite direkt feedback från verktyget och att vissa användare inte förstod att de hade registrerat sig som användare av verktyget. Mer och individanpassad feedback sågs av intervjupersonerna som ett sätt att överbrygga paradoxen. Även det faktum att deltagarna använde Svenska spels sajt på ett analogt sätt genom att förbereda vilka matcher de skulle satsa samt vilka Lotto-rader de skulle spela på gjorde att de bara var inloggade på sajten en kort stund, vilket begränsade användandet av Playscan.
Studie III genomfördes utifrån det utbredda användandet av självtestet bland användarna i studie I och II. Syftet med studie III var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos självtestet för att bättre förstå hur det kan användas i spelansvarsverktyget på det mest effektiva sättet. Totalt 2234 personer besvarade en nätbaserad enkät som innehöll frågeformulär som täckte områdena spel om pengar, ångest och depression. Faktoranalys, parallell analys, Cronbach’s alpha och korrelationer användes för att fastställa instrumentets psykometriska egenskaper. Resultaten visade att en trefaktormodell gav den bästa matchningen med data, att instrumentets reliabilitet var hög och att korrelationen mellan självtestet och ett annat instrument som undersöker spelande var högt. Resultaten tyder på att självtestet har goda psykometriska egenskaper. Sammanfattningsvis visade studierna i avhandlingen att verktyget hade ett initialt högt användande och lågt upprepat användande. Det låga användandet berodde delvis på brist på feedback. Vidare så visades att självskattningsformulär i verktyget hade goda psykometriska egenskaper.
Bild från när David besökte Playscan 2013 för att lära sig mer om deras spelansvarsverktyg.
Läs avhandlingen i sin helhet:
Forsström, D. (2017). The use and experience of responsible gambling tools : An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use (PhD dissertation). Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-147476