Grattis Ekaterina Ivanova som disputerar idag!

Idag försvarar doktorand Ekaterina Ivanova sin av handling med titeln “Responsible provision of online gambling: Effects, usability and gamblers’ experiences of protective measures implemented in online gambling environments“. Professor Mark Griffiths från Nottingham Trent University kommer vara opponent.

Uppdatering: Det gick bra!

 

Betygsnämnd och övriga inblandande – från vänster: Prof Katja Boersma (Örebro universitet), docent Per Binde (Göteborgs universitet), docent Helene Brodin (Stockholms universitet), Prof Mark Griffiths (Nottingham Trent University), NYA DOKTORN Ekaterina Ivanova, stolt handledare Per Carlbring, Docent Björn Philips (disputationsordförande) och Dr Philip Lindner (biträdande handledare). Foto: Jonas Rafi

Svensk sammanfattning av avhandlingen:

“Problemspelande, när det handlar om spel om pengar, klassificeras som ett folkhälsoproblem i många länder och kopplas till allvarliga ekonomiska, psykologiska och hälsorelaterade risker för både personer som ägnar sig åt ohållbart spelande och personer i deras omedelbara närhet. Det är möjligt att skapa spelmiljöer som främjar hållbart spelande och förebygger problemspelande. Dessutom är det möjligt att använda data som samlas i online spelplattformar för att identifiera spelare som ligger i riskzonen för spelproblem samt för att utvärdera effekterna av skyddsverktyg. Dessvärre finns det väldigt lite forskning om effekterna av skyddsverktyg och kvalitén av den befintliga forskningen är låg. En sannolik anledning till detta är en inbyggd intressekonflikt mellan de vinster som hasardspel genererar för den som tillhandahåller dem å ena sidan (oavsett om det handlar om offentliga eller privata aktörer) och behovet att skydda spelare som kan utveckla eller har utvecklat spelproblem å andra sidan. Det aktuella projektet syftade till att studera effekterna, användbarheten samt spelarnas erfarenheter av skyddsverktyg implementerade i online spelplattformar.

Studie I utvärderade effekter av ett vanligt förekommande skyddsverktyg – en uppmuntran att sätta en gräns för hur mycket pengar man kan deponera på sitt spelkonto – hos 4328 spelare av en online spelplattform. Alla spelare från Finland som registrerade ett konto i plattformen under datainsamlingsperioden blev slumpmässigt indelade i fyra grupper. Grupp 1 fick uppmuntran att sätta en deponeringsgräns under registreringsproceduren, grupp 2 fick samma uppmuntran precis innan de skulle sätta in sin första deponering, grupp 3 fick samma uppmuntran direkt efter att de satt in sin första deponering och grupp 4 var kontrollgruppen som inte fick någon uppmuntran. Det primära utfallsmåttet var spelintensiteten, som representerades av deltagarnas nettoförlust, aggregerad under 90 dagar från registreringsdagen och framåt. Deltagarna i interventionsgrupperna satte deponeringsgräns i större utsträckning än deltagarna i kontrollgruppen. Det fanns dock inga skillnader i spelintensitet mellan de tre interventionsgrupperna (grupp 1-3) och de slogs ihop för att jämföras med kontrollgruppen. Inga skillnader i spelintensitet hittades mellan den sammanslagna interventionsgruppen och kontrollgruppen varken på helgruppsnivå (B (95% CI) =-0.080 (-0.229-0.069), p=.291) eller bland de mest aktiva spelarna (B (95% CI) =0.042(-0.359- 0.442), p=.838). Ett vanligt förekommande skyddsverktyg (en uppmuntran att sätta en deponeringsgräns) hade ingen effekt på onlinespelarnas spelintensitet. Detta antyder att den specifika utformningen av verktyget inte kan klassas som en skyddsåtgärd samt att det finns behov av andra skyddsåtgärder.

Syftet med studie II var att predicera frivillig avstängning från en eller flera spelkategorier (som ett indirekt mått på spelproblem) hos spelarna i en online spelplattform en vecka innan avstängningen baserat på speldata samlad under en vecka. Studien analyserade 2618 spelare (varav 1309 använde sig av självavstängningen). Totalt skapades det 105 prediktorer baserad på spelaktiviteten, inklusive spelintensitet (till exempel hur mycket pengar deponerades totalt), frekvenser (t ex hur många deponeringar gjordes per speldag), spelutveckling (exempelvis ökning/minskning i deponeringssummor) och variationer (exempelvis hur mycket spelsummorna skiljer sig från varandra). Prediktionsanalysen genomfördes med hjälp av metoden Random Forest. Modellen kunde korrekt identifiera dem som använde sig respektive inte använde sig av avstängningsverktyget med 62%  noggrannhet. Den låga precisionen i den prediktiva analysen antyder att spelavstängning inte är ett passande indirekt mått för spelproblem samt att information om symtom på spelproblem behöver samlas i spelplattformar för att kunna på ett tillförlitligt sätt identifiera spelare i riskzonen för spelproblem.

Syftet med studie III var att undersöka spelares erfarenheter av och attityder till skyddsåtgärder i spelplattformar. Totalt 10 200 aktiva användare av en online spelplattform fick en länk till ett frågeformulär skickad till sin e-post där de ombads att skatta sina tidigare erfarenheter av skyddsåtgärder och sina reaktioner på bilder av vanligt förekommande skyddsåtgärder. De ombads också skatta sin benägenhet att överge en spelplattform på grund av upplevd överexponering för skyddsåtgärder samt svara på frågor om symtom på spelproblem. Totalt 1223 spelare besvarade formuläret. Den största gruppen (38,5%) hade moderat risk för spelproblem, 26,8% hade låg risk för spelproblem, 18,9% var ickeproblemspelare och 15,8% var problemspelare. Icke-problemspelare stördes inte av skyddsåtgärder i större utsträckning än andra kategorier av spelare. Problemspelare hade en tendens att vara något mer negativa till bilder på skyddsåtgärder. Dessutom har problemspelare tidigare övergett en spelplattform på grund av upplevd överexponering för skyddsåtgärder i större utsträckning än icke-problemspelare (OR(95% CI)= 7.17(3.61-14.23), p<.001). Resultatet från studie III antyder att skyddsverktyg kan testas och implementeras i spelplattformar utan risk för att störa nöjesspelare eller för att kanalisera dem till spelföretag utan skyddsagenda.”

Avhandlingens framsida, illustrerad av Rita Nilsson, ska symbolisera att spelansvarsåtgärder (här i formen av livboj etc) inte alltid räcker för att skydda spelare mot allvarliga problem (i bilden uttryckt som kapsejsning).