Psykedeliska substanser som psilocybin – den aktiva ingrediensen i “magiska svampar” – har föreslagits som lovande vid exempelvis behandlingsresistent depression. Även om designen av dessa studier har ifrågasatts (man använder sockerpiller snarare än att jämföra mot riktig psykoterapi), så tycks resultaten ändå på gruppnivå tala för att det är en god idé att fortsätta undersöka behandlingsformen.
Men vad som händer i forskningsstudier är en sak, en annan är hur det fungerar i mindre rigoröst kontrollerade miljöer. Vi har visserligen i en tidigare studie visat att psilocybin inte har fler försämrade patienter än de som får läkemedel, men frågan om säkerhet och potentiella negativa effekter har förblivit relativt outforskad.
I en ny studie som publicerades idag har vi djupintervjuat behandlare som har arbetat med psilocybin i terapeutiska sammanhang. Vi ville särskilt undersöka de potentiellt negativa effekterna av psilocybinassisterad psykoterapi. Detta för att i slutändan skapa en skattningsskala liknande Negative Effects Questionnaire, fast utformat för just psilocybinassisterad psykoterapi.
Genom semistrukturerade intervjuer fick vi en unik inblick i de komplexa och ofta nyanserade effekter som denna behandlingsform kan ha. Genom att analysera dessa intervjuer kunde vi urskilja teman som speglade både de positiva och negativa sidorna av behandlingen.
Vad fann vi?
Våra resultat visar att psilocybinassisterad terapi inte är utan risker. Behandlare rapporterade om negativa effekter som uppstod både på kort och lång sikt, inklusive svåra självupplevelser, destabilisering, och komplikationer i behandlingsrelationen. Samtidigt framkom det också att dessa utmanande erfarenheter, om de hanteras korrekt, kan leda till djupgående positiva förändringar hos patienten. Det blev tydligt att ett noggrant övervägande av potentiella risker är avgörande, och att det finns ett starkt behov av riktlinjer för att öka säkerheten och effektiviteten i behandlingen.
Vad innebär detta?
Vår artikel belyser den dubbla naturen av psykedelisk terapi: den stora potentialen för ”helande” samtidigt som riskerna inte är obetydliga. Detta understryker vikten av fortsatt forskning och utveckling av noggranna protokoll för att maximera säkerheten för patienterna. För de som arbetar inom psykoterapi och psykiatri ger studien viktiga insikter i hur man kan navigera i dessa vatten – hur man kan stödja patienter genom både de ljusa och mörka stunderna som kan uppstå under en psilocybinassisterad terapiprocess.
- Kortsiktiga negativa effekter: Studien identifierade tre huvudteman av kortsiktiga negativa effekter från psilocybinassisterad psykologisk intervention: negativa reaktioner (fysiska, kognitiva, och emotionella), oönskade processer i terapeutiska relationen (inkluderar komplexa interaktioner och maktobalans), samt svåra självupplevelser (inkluderar skrämmande och invasiva självupplevelser).
- Långsiktiga negativa effekter: Fyra huvudteman av långsiktiga negativa effekter belystes: destabilisering (inkluderar desorientering och ökad känslighet), anpassningssvårigheter (svårigheter att anpassa sig till livet efter behandling och att hantera nya insikter), komplikationer i behandlingsrelationen (skam, beroende, och önskan om fortsatt kontakt), och oönskade behandlingsutfall (exempelvis förvärrade tillstånd och nya symptom).
- Terapeutiska relationer: Studien belyste komplexiteten och riskerna i terapeutiska relationer under psilocybinassisterade interventioner, inklusive utmaningar med gränssättning och ökad sårbarhet hos klienter.
- Behovet av noggrann bedömning och uppföljning: Forskningen understryker vikten av en noggrann förbedömning och uppföljningsstöd för att hantera potentiella negativa effekter, vilket bekräftar tidigare forskning och lyfter fram nya aspekter relevanta för klinisk implementering.
Läs artikeln i sin helhet:
Nordin, M., Hlynsson, J. I., Håkansson, J., & Carlbring, P. (in press). A Double-Edged Sword: Insights from Practitioners on the Short and Long-Term Negative Effects of Psilocybin-Assisted Psychological Interventions. Journal of Psychedelic Studies. doi:10.1556/2054.2024.00337