Idag försvarar Olof Johannsson sin avhandling vid Lunds universitet med titeln “The Effectiveness and Acceptability of Internet-Delivered Cognitive Behavioral Therapy for Depression and Anxiety in Routine Clinical Care“. Edward Watkins, professor vid University of Exeter, är en framstående expert på området internetbehandlingar inom klinisk psykologi och kommer att tjäna som fakultetsopponent under disputationen. Olofs stolta handledare är Sean Perrin, som är huvudhandledare. Jag, Per Carlbring, tillsammans med Jonas Bjärehed, har haft äran att vara biträdande handledare för Olof.
Edit: Nedan är ett foto som visar Dr Johansson omgiven av kollegor minuter efter att ha erhållit sin doktorstitel. På bilden är, förutom den nya doktorn själv, även opponent, betygsnämnd och glada handledare).
Olofs sammanfattning av avhandlingen:
Psykologiska evidensbaserade interventioner som förmedlas via internet och mobila teknologier (Digital Mental Health) har potential att minska tröskeln för att få vård, samt minska svårigheter att få tillgång till behandling på grund av avstånd, kostnader, arbete och familjekonflikter eller begränsad kapacitet hos vårdgivare. Den här typen av hinder utgör en särskild utmaning för personer med depression och ångest, besvär som tenderar att förekomma samtidigt och dessutom återkomma efter behandlingsavslut, och som är bland de vanligaste och mest påfrestande sjukdomarna i ett globalt perspektiv. Ett stort antal randomiserade kontrollerade studier har visat att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression och ångest är mycket effektivt för att minska svårighetsgraden och påverkan av symtomen samt för att förbättra den övergripande funktionsförmågan jämfört med ingen behandling hos individer som rekryterats online. Det finns dock fortfarande viktiga kunskapsluckor kring metodens acceptabilitet och effektivitet när den förmedlas inom psykiatrisk rutinvård. Att överbrygga dessa kunskapsluckor är särskilt viktigt nu när IKBT sprids snabbt i Sverige. Den aktuella avhandlingen genomfördes med syfte att undersöka användbarheten, acceptabiliteten och effektiviteten av IKBT när det används inom psykiatrisk rutinvård för vuxna. Studie I var en naturalistisk utvärdering av den långsiktiga effekten av depressionsbehandling på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, dessutom undersöktes i vilken utsträckning psykosociala och kliniska faktorer predicerar återfall och tillbakagång till en depressionsdiagnos. Studie II var en randomiserad studie med väntliste-kontrollgrupp som utvärderade acceptabiliteten och effektiviteten av ett 8-veckors IKBT-program för depression, förmedlat inom psykiatrisk rutinvård. Studie III var en kvalitativ studie som syftade till att identifiera varför patienter med blandade symtom på generaliserat ångestsyndrom (GAD) och depression inte fullföljde ett IKBT-program för GAD. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att IKBT för depression, förmedlat inom psykiatrisk öppenvård, är acceptabelt och effektivt för att minska depression- och ångestsymtom. Resultaten belyser dock även utmaningar såsom problem med följsamhet till behandling och behovet av mer effektiva interventioner för att förhindra återfall i depression inom psykiatrisk vård. Ytterligare forskning och förbättringar av IKBT behövs för att hantera dessa frågor och förbättra utfallet av psykiatrisk vård.
Bild: Dall-E 3: (“Foto: En grupp vuxna människor av olika etniciteter och kön samlade i en cirkel, alla med mobila enheter i handen. I mitten av cirkeln finns en glödande glob, symboliserande det globala perspektivet av depression och ångest. Runt gruppen visas skuggor av hinder såsom ‘kostnader’, ‘avstånd’ och ‘familjekonflikter’, men ljuset från globen lyser upp och minskar dessa skuggor.”)