Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study).
JAS består av 11 frågor och försöker identifiera tidiga indikatorer på problemspelande, undersöka kopplingarna mellan indikatorerna och bedöma i vilken utsträckning de kan förutsäga framtida problemutveckling. I den här studien ville vi undersöka JAS psykometriska egenskaper och bedöma hur väl dimensionerna i JAS kan förutsäga ökningar av risknivån för problemspelande och av riskspelande under ett års tid.
Resultaten är baserade på upprepade intervjuer med 3 818 deltagare och visade acceptabel passform för en trefaktorsmodell i en konfirmatorisk faktoranalys, med de tre faktorerna Överkonsumtion, Felslut kopplat till spelande och Förstärkare. Faktorn Överkonsumtion definieras som att spela mer än man avsett och uppleva att det är svårt att låta bli att spela. Felslut kopplat till spelande består av missuppfattningarna att spelande är ett sätt för att tjäna pengar på lång sikt och att vinst är kopplat till skicklighet. Faktorn Förstärkare handlar om konsekvenser som gör att spelbeteendet fortgår eller ökar. Antingen positiva konsekvenser som spelandet för med sig (spänning och glädje), eller negativa saker som man slipper eller undviker genom spelandet (glömma vardagen och sina problem).
Dessa tre faktorer var signifikanta prediktorer av spelandets riskpotential. Spelandets riskpotential var i vilken utsträckning man ägnade sig åt spel med hög risk (till exempel online-poker och casinospel, jämfört med lågriskspel som lotterier). Om vi kontrollerade för riskpotential vid baslinjen kunde dock Överkonsumtion inte längre signifikant predicera riskpotential hos spelandet. Överkonsumtion och Felslut kopplat till spelande var även signifikanta prediktorer av att problemspelande skulle ha debuterat vid tolvmånadersuppföljningen.
JAS kan bidra till forskningen om problemspelande genom att erbjuda ett relativt kortfattat verktyg för att undersöka tre viktiga dimensioner kopplade till tidig utveckling av problemspelande.
Text: Hedvig Nettelblad
Foto: Clint Bradford
Läs artikeln i sin helhet (open access):
Jonsson, J., Abbott, M. W., Sjöberg, A., & Carlbring, P. (2017). Measuring Gambling Reinforcers, Over Consumption and Fallacies: The Psychometric Properties and Predictive Validity of the Jonsson-Abbott Scale. Frontiers in Psychology, 8(1807). doi:10.3389/fpsyg.2017.01807
