Katarina Kjellvertz är nu klar med sin C-uppsats där hon intervjuade 8 personer som testat den nya virtual reality behandlingen för spindelfobi. Så här skriver hon i uppsatsens sammanfattning:
Specifik fobi är idag ett av de vanligaste ångestsyndromen i Sverige. Det kan bland annat yttra sig som spindelfobi. Ett sätt att behandla fobier, som visat på god effekt, är gradvis exponering. Det finns studier som visar på att internetbaserad behandling har liknande effekt som personlig terapi. Föreliggande studies syfte var att undersöka hur en virtuell exponeringsbaserad behandling samt den virtuella spindeln upplevs av individer med spindelfobi. Deltagarna i studien bestod av åtta personer med uttalad spindelfobi. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.
”Eller om det var en spindel på en bild i en tidning, då vände jag blad. Och jag kanske kommer göra tvärtom nu eftersom, (skrattar), jag har förstått en annan grej nu, och det är att man faktiskt ska titta på den. Å inte backa, och inte gå därifrån.”
Via en induktiv tematisk analys framkom teman som handlade om Kontrollförlust, Behandling med underteman spindlar, stegvis exponering, interaktion, psykoedukation och fantasi, samt Förväntningar och Teknik. Fynden påvisade att upplevelsen av de virtuella spindlarna var så pass verklighetstrogen att det skapade liknande ångest som vid exponering inför verkliga spindlar, samt att den virtuella behandlingen ökade självtilliten till att hantera framtida spindelfobi (TIPS: Så här ser de virtuella spindlarna ut.).
Läs uppsatsen i sin helhet:
Kjellvertz, K. (2016). Spindelfobikers upplevelse av Virtuell Exponeringsbehandling. C-uppsats, 15 hp, Stockholms Universitet, Stockholm.