I dag saknas i stor utsträckning strukturerade psykologiska insatser i den svenska slutenvården (se t.ex. Socialstyrelsen, 2009) och en vanlig beskrivning av situationen är att man i huvudsak erbjuder förvaring och medicinering. För att öka möjligheterna till psykologisk behandling inom slutenvården ville vi undersöka om ACT (Acceptance and Commitment Therapy) skulle kunna fungera som ett tillägg till den sedvanliga behandlingen för psykospatienter på en slutenvårdsklinik. I ACT arbetar man med att öka patientens psykiska flexibilitet, och i tidigare amerikanska studier har terapiformen visat goda effekter för psykotiska patienter (Bach & Hayes, 2002; Gaudiano & Herbert, 2006).
De 22 patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen fick enbart sedvanlig behandling, där inga strukturerade terapeutiska insatser ingick. Den andra gruppen fick samma sedvanliga behandling, men utöver detta ACT. Varje ACT-session var 45 minuter lång, och antalet sessioner var i genomsnitt två stycken (beroende av hur länge patienten var inlagd). Innan och efter behandlingen, samt vid en uppföljning fyra månader senare, fick patienterna fylla i Bull’s-Eye Values Survey (BEVS) för att skatta i vilken utsträckning de levde i enlighet med sina värderingar, ett mått som korrelerar med psykiskt välmående och psykisk flexibilitet.
När vi tittade på hur många patienter som blivit inlagda på nytt under en uppföljningsperiod på fyra månader efter utskrivning var det färre av patienterna i gruppen som även fått ACT som blev inlagda. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant. När vi däremot kontrollerade för faktorer som ålder, kön och BEVS-skattningen före behandlingen, sågs en signifikant högre risk för patienterna som inte fått ACT att åter bli inlagda. När det gällde BEVS-skattningarna kunde vi inte se några stora skillnader, vilket kan bero på det relativt låga antalet deltagare och att studien var så pass kort. Resultaten visade dock en svag men statistiskt signifikant ökning av BEVS-skattningarna, alltså att deltagarna i större utsträckning levde i enlighet med sina värderingar, för gruppen som fick ACT.
Sammanfattningsvis pekar studien på att ACT skulle kunna fungera som ett tillägg till sedvanlig terapi för psykotiska slutenvårdspatienter i Sverige. Ytterligare forskning med större patientgrupper och mer omfattande terapeutisk behandling behövs för att testa dessa lovande resultat.
[ Sammanfattat av Hedvig Nettelblad ]
Läs artikeln i sin helhet:
Tyrberg, M. J., Carlbring, P., & Lundgren, T. (2017). Brief acceptance and commitment therapy for psychotic inpatients: A randomized controlled feasibility trial in Sweden. Nordic Psychology, 69(2), 110-125. doi:10.1080/19012276.2016.1198271 [50 free copies]