Grattis Viktor Månsson som disputerar idag!

Doktorand Viktor Månsson försvarar idag sin avhandling med titeln “Healthcare when the bets are off : symptoms, trajectories and treatment of individuals with gambling disorder“.

Jag har varit en av handledarna och ser fram emot att höra diskussionen mellan Viktor och opponenten Juan Navas från University of Madrid.

Så här beskriver Viktor sin avhandling (översatt och formaterat som ett blogginlgg av ChatGPT4):

Spelberoende är ett betydande problem som påverkar individer, familjer och samhället som helhet. I värsta fall kan problematiskt spelande (PG) leda till allvarliga funktionsnedsättningar i familjer, socialt och arbetsliv och kan vara svårt att återhämta sig från. Även om det finns behandlingar tillgängliga, som Kognitiv Beteendeterapi (KBT), kämpar många individer med att kontrollera sitt spelande under längre perioder. Det här blogginlägget kommer att diskutera resultaten från fem studier som syftar till att få bättre kunskaper om spelberoende, dess symtom och konsekvenser för att förbättra långsiktiga utfall för dem som lider.

Studie I: Sjukskrivning bland individer med spelberoende

Denna studie undersökte sjukskrivningsmönster hos individer som diagnostiserats med spelberoende under sex år, med diagnosen registrerad vid år tre. Resultaten visade att att ha spelberoende var kopplat till en ökad risk för att vara sjukskriven, och denna risk började året innan diagnosen registrerades. Dessutom löpte kvinnor, äldre individer och de med symtom på depression och ångest högre risk för att vara sjukskrivna.

Studie II: Behandlingar och rådgivarkompetens

I den här studien undersökte vi vilka behandlingar som fanns tillgängliga för spelberoende och hur rådgivare som utförde behandling upplevde sin kompetens i arbetet med klienter som presenterade PG. KBT och Motiverande Intervju (MI) visade sig vara de vanligaste behandlingarna som erbjöds. Rådgivare hade dock ofta få klienter med PG per månad, vilket ledde till en känsla av lägre upplevd legitimitet, tillräcklighet och vilja i deras kliniska arbete.

Studie III: Att förstå begär i beroendestörningar

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka den subjektiva upplevelsen av begär i beroendestörningar. Deltagare med spelberoende och individer med alkoholmissbruk intervjuades om sina senaste begärupplevelser. Mentala bilder var det vanligaste sättet som deltagarna upplevde begär, med de som längtade efter alkohol som sökte lättnad, medan de som längtade efter spel fokuserade på ekonomiska belöningar. Dessa resultat kan ge insikter i att förbättra psykologisk behandling för beroendestörningar.

Studie IV: Emotionsregleringsstrategier för spelberoende

Denna studie utvärderade genomförbarheten av emotionsregleringsstrategier som en gruppterapi för spelberoende. Deltagare med spelberoende fick behandling som kombinerade KBT och emotionsregleringsstrategier. De flesta deltagare förbättrades på bedömda

utfall efter behandlingen och vid uppföljning 12 månader efter behandlingen. På grund av avsaknad av en kontrollgrupp är det dock inte möjligt att dra slutsatsen att behandlingen var effektiv. Ytterligare undersökningar om att införliva emotionsregleringsstrategier i behandlingen är berättigade.

Studie V: Covid-19-pandemins inverkan på spelbeteende

Denna studie undersökte hur Covid-19-pandemin påverkade spelbeteende och psykisk hälsa. Deltagare rekryterades via sociala medier och den nationella spelhjälplinjen i Sverige. Inga signifikanta samband hittades mellan pandemins konsekvenser och spel. De som upplevde ökad oro för sin psykiska hälsa på grund av pandemin och de som påbörjade högriskspel rapporterade dock mer PG under pandemin.

Slutsats

Dessa studier belyser behovet av en bättre förståelse för spelberoende och dess förknippade utmaningar. Genom att utforska sjukskrivningsmönster, behandlingsalternativ, begärupplevelser, emotionsregleringsstrategier och Covid-19-pandemins inverkan på spelbeteende kan forskare och kliniker arbeta mot att förbättra behandlingsresultaten för dem som lider av spelberoende. Ytterligare forskning krävs för att fortsätta utveckla och förbättra effektiva behandlingar för denna försvagande sjukdom.