Per Carlbring
  • Email
  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • YouTube
  • RSS
  • Nyheter
  • Publikationer
  • Uppsatser
  • Formulär
  • CV
  • Konferenser
  • Kontakt
Search the site...
  • Svenska
  • Home
  • Nyheter
  • Testa om du har social fobi – 14 snabba kryssfrågor ger dig svar på 2 minuter

Testa om du har social fobi – 14 snabba kryssfrågor ger dig svar på 2 minuter

Posted on 2014-08-18 by Per Carlbring in Nyheter
56

Social fobi

Med hjälp av ett svenskutvecklat formulär kan du snabbt grovtesta din nivå av social fobi. Testet är en kortversion av ”Social Phobia Screening Questionnaire” (SPSQ). Alltså ett social fobi test online.

[su_table]

Tid: 0

Quiz-summary

0 of 14 questions completed

Frågor:

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14

Information

Självscreening för social fobi. Ange för varje situation hur obehaglig du tycker att den är. När du svarat på de 14 frågorna ger webbsidan dig en summapoäng och en tolkning av den. Notera att detta bara ger en grov indikation, inte någon säker diagnostisering.

Du har redan färdigställt detta quiz, därför får du inte starta det igen.

Quiz is loading...

You must sign in or sign up to start the quiz.

You have to finish following quiz, to start this quiz:

Resultat

Tid har gått ut!

Du fick 0 av 0 möjliga poäng, (0)

Categories

  1. SPSQ 0%
  • I den svenska allmänbefolkningen har personer som inte har social fobi i genomsnitt 9,1 (± 7,3) poäng. Det värde som står inom parentesen är den s.k. statistiska standardavvikelsen. I praktiken betyder detta att om din poäng är lägre än 9,1 + 7,3 = 16,4 poäng så har du troligtvis inte social fobi. Ditt värde ligger då inom normalvariationen. Ett undantag kan gälla personer med en avgränsad eller specifik social fobi som har besvär i enbart en eller två situationer. För dessa personer kan det räcka med att skatta minst en situation (t.ex. tala inför grupp) som minst en trea (mycket obehaglig). Det förutsätter dock att diagnoskriterierna för social fobi uppfylls genom att situationen medför ångest som stör normalt fungerande.

    För personer med diagnostiserad social fobi, som har deltagit i våra forskningsstudier, har genomsnittspoängen varit 29,7 (± 8,4) poäng. Det innebär att om din poäng ligger högre än 29,7 – 8,4 = 21,3 poäng uppfyller du troligen kriterierna för social fobi. Kliniska studier tyder också på att om du har minst 30 poäng eller skattar minst fem situationer som tre eller högre uppfyller du troligtvis kriterierna för generaliserad social fobi.

    Sammanfattningsvis innebär poängen:

    0–16 poäng Troligen inte social fobi
    17–21 poäng Riskzon för social fobi
    över 21 poäng Troligen social fobi
    över 29 poäng Troligen generaliserad social fobi

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  1. Answered
  2. Review
  1. Fråga 1 av 14
    1. Fråga

    Att tala (eller agera) inför en grupp

    Rätt svar!

    Fel svar!

  2. Fråga 2 av 14
    2. Fråga

    Att inleda ett samtal med en person du inte känner väl

    Rätt svar!

    Fel svar!

  3. Fråga 3 av 14
    3. Fråga

    Att gå in i ett rum där det sitter andra människor

    Rätt svar!

    Fel svar!

  4. Fråga 4 av 14
    4. Fråga

    Att skriva något när andra människor ser på

    Rätt svar!

    Fel svar!

  5. Fråga 5 av 14
    5. Fråga

    Att uttrycka dina egna åsikter inför andra

    Rätt svar!

    Fel svar!

  6. Fråga 6 av 14
    6. Fråga

    Att ringa till någon du inte känner väl

    Rätt svar!

    Fel svar!

  7. Fråga 7 av 14
    7. Fråga

    Att använda offentliga toaletter

    Rätt svar!

    Fel svar!

  8. Fråga 8 av 14
    8. Fråga

    Att gå på en fest (eller social tillställning)

    Rätt svar!

    Fel svar!

  9. Fråga 9 av 14
    9. Fråga

    Att tala med en auktoritetsperson (t.ex. chef, lärare)

    Rätt svar!

    Fel svar!

  10. Fråga 10 av 14
    10. Fråga

    Att bli tilltalad i en grupp

    Rätt svar!

    Fel svar!

  11. Fråga 11 av 14
    11. Fråga

    Att hålla igång en konversation med en person du inte känner väl

    Rätt svar!

    Fel svar!

  12. Fråga 12 av 14
    12. Fråga

    Att umgås med arbetskamrater på lunch- eller fikaraster

    Rätt svar!

    Fel svar!

  13. Fråga 13 av 14
    13. Fråga

    Att äta eller dricka med människor du inte känner väl

    Rätt svar!

    Fel svar!

  14. Fråga 14 av 14
    14. Fråga

    Att vara ensam med en annan person du inte känner väl

    Rätt svar!

    Fel svar!

[/su_table]

Varför får man social fobi?

Social fobi uppkommer vanligtvis vid 12–17 års ålder. Tonåren är en sårbar period där många upplever osäkerhet och vacklande självförtroende. Känsligheten för att bli granskad och bedömd blir påtaglig. Social fobi förekommer även i barndomen och åtskilliga personer med social fobi beskriver att de varit blyga som barn. Det är ovanligt att social fobi märks för första gången efter det att man har fyllt 25. Vi vet inte säkert orsakerna till att man får social fobi, men många olika förklaringsmodeller diskuteras i forskningslitteraturen.

TIPS: Under Corona-krisen kan du få hjälp av mig direkt via ”Min Doktor”. Kostnaden är för närvarande 0 kronor per digitalt besök.   [Lär mer här]

 

Har du svårt att säga nej?

Har du svårt att säga nej? Vi söker minst 200 personer som vill gå vår 8-veckorskurs. Allt sköts på nätet och är gratis. Lär dig hävda dig själv konstruktivt – med full respekt för både dig själv och andra! https://www.iterapi.se/sites/respekt/

Ofta ses ångestreaktioner som något som har lärts in genom associationer. Detta kallas klassisk betingning och fungerar på samma sätt som för Ivan Pavlovs berömda hundar som lärde sig att förknippa en ringande klocka med att det var mat på gång (de började dregla då de hörde klockan). För en person med social fobi kan betingning innebära att det har hänt något obehagligt eller pinsamt i en social situation, t.ex. vid tal inför en grupp, så att situationen därefter har kommit att förknippas med starkt obehag. Kanske har man varit med om något förödmjukande, t.ex. blivit utskrattad, offentligt kritiserad, ifrågasatt eller på annat sätt negativt bedömd. Om man någon gång fått kraftig ångest eller upplevt en plötslig panikkänsla vid tal inför en grupp, och kanske känt sig tvungen att rusa ut, är det lätt att förstå att situationen kan komma att kännas obehaglig i framtiden. Tidiga negativa erfarenheter av att tala inför grupp kan sedan leda till oro inför och undvikande av denna typ av situation. Problemsituationen kan bli allt mer ”laddad” vilket i sin tur skapar en ond cirkel av förväntansångest/oro och undvikande. De negativa erfarenheterna leder till dåligt självförtroende. Man litar inte på sin egen förmåga att hantera situationen på ett bra sätt och överdriver riskerna för att något ska gå på tok. Obehaget kan sedan också spridas till andra liknande situationer. Detta kallas generalisering.

Många av dem som lider av social fobi har växt upp med en förälder som själv besvärats av social rädsla eller ångest och föräldern kan då fungera som en modell som barnet tagit efter – s.k. modellinlärning. Personer som senare utvecklar social fobi berättar ibland att de haft kritiska och dömande föräldrar som inte varit nöjda hur bra de än presterat. Andra har kanske haft föräldrar som varit överbeskyddande, vilket resulterat i att man i förlängningen blivit onödigt vaksam och självkritisk i sociala situationer. Det är också ganska vanligt att man varit utsatt för mobbning eller varit ett ensamt barn som haft svårt att få kompisar och därigenom med tiden kommit att utveckla en social fobi.

Hjälp, vad ska de tycka? Social fobi är en stark rädsla för situationer där man känner sig värderad eller granskad av andra. Den här boken presenterar ett självhjälpsprogram som baseras på kognitiv beteendeterapi och är vetenskapligt utprövat med mycket goda resultat. Dess nio steg omfattar både teoretisk kunskap och praktiska övningar.

PROVLÄS: Social fobi – effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi

Forskning inom utvecklingspsykologi har påvisat att medfödda tendenser till blyghet, s.k. inhiberad temperamentsstil som visar sig väldigt tidigt i livet, kan föregå social fobi som vuxen. Föräldrarna till sådana barn är ofta själva ängsligt lagda. Andra studier har visat att social ångest tenderar att förekomma oftare i vissa familjer, vilket kan innebära att ärftliga faktorer spelar in. Tvillingstudier har också bekräftat att det finns en ärftlig komponent bakom social ångest. Man räknar med att ärftliga faktorer förklarar åtminstone 30 procent av uppkomsten av social fobi. Det innebär samtidigt att miljö- eller omgivningsfaktorer förmodligen är relativt sett viktigare än genetiken.

Man vet också att biokemiska processer i hjärnan spelar en viktig roll för utvecklandet av ångest. Våra signalsubstanser, som överför signaler mellan olika nervceller i hjärnan, kan av någon anledning vara i obalans. Serotonin är ett exempel på en sådan signalsubstans, och läkemedel som påverkar nivåerna av serotonin i hjärnan kan användas för att behandla social fobi (se avsnittet om farmakologisk behandling). Neurobiologisk forskning har också visat att vissa regioner i hjärnan som svarar för känsloupplevelser, framförallt kärngruppen amygdala i tinningloben, är extra känsliga vid social fobi. Detta kan resultera i en sårbarhet som under vissa förhållanden gör att vi övertolkar och reagerar extra kraftigt i situationer som antagligen inte utgör någon egentlig fara.

Sammanfattningsvis går det inte att peka på någon enskild faktor som ensam kan förklara uppkomsten av social fobi. Den starka sociala ångesten kan i stället ses som ett resultat av samspelet mellan en rad olika faktorer både inom och utanför individen.

 

Mobiltelefon + KBT = www.mobilkbt.se

mobilapplikation, Social fobi, test

Prenumerera på mitt nyhetsbrev!

Max 1 utskick per månad.
Häng med i nyhetsfloden!

Testa dig själv!

Online test ger dig svar på 2 minuter:
  • • Har du social fobi?
  • • Är du en uppskjutare?
  • • Ljuger du mer än andra?

Nyheter

  • Grattis Lichen Ma som disputerar idag!

    2021-01-15
  • Psilocybin prövas mot depression i ny svensk studie

    2021-01-03
  • Ny studie: Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    2020-12-10
  • Lovande behandling av talarskräck med virtual reality i vanlig svensk primärvård

    2020-11-30
  • Sudden gains – Ett möjligt sätt att förutspå framtida resultat av psykologisk behandling?

    2020-11-30
  • Attention bias & Social fobi – en ny studie testade att bryta den automatiserade ovanan med virtual reality

    2020-11-30
  • Behandlingsallians med virtuell terapeut – nytt mätinstrument

    2020-07-09
  • Var med på online-disputation idag klockan 10

    2020-05-29
  • Ny översiktsartikel sammanfattar 20 års internetforskning

    2020-05-19
  • Metaanalys: hur stor andel svarar INTE på internetbehandling?

    2020-05-18
  • Leder stillasittande och brist på fysisk aktivitet till depression?

    2020-05-13
  • Ångestpodden om VR och internetbehandlingar

    2020-05-11

Populära ämnen

Acceptance and commitment therapy Anhöriga Artificiell intelligens Attention bias modification Biverkningar Bokkapitel Datoriserad uppmärksamhetsträning Depression Depression @sv Disputation Doktorand Formulär Forskningsanslag Hasardspelsyndrom Hälsa Internetbehandling KBT Konferens Kvalitativ forskning Metaanalys Mindfulness Ny artikel Ny bok Nyårslöfte Panikångest Parterapi PDT Populärpsykologi Prokrastinera Psykometri Psykos Psykoterapi Självmord Smartphone Social fobi Specifik fobi Spelberoende Stress Studieprotokoll Tinnitus Tips Ungdomar Uppsats Virtual reality Ångest
Copyleft (ɔ) 2020 Professor Per Carlbring