Att med avsikt skjuta upp nödvändiga uppgifter – att prokrastinera – är vanligt förekommande i många människors liv. Även då det ofta uppfattas som stressande och aldrig särskilt hjälpsamt, är ett sådant uppskjutande sällan associerat med mycket påfrestning eller omfattande konsekvenser. Däremot kan det för vissa individer utvecklas till ett vanemässigt beteendemönster som påverkar både utbildning och arbete, vilket i sin tur leder till ett sämre välbefinnande.
Beteendet kallas för prokrastinering och är associerat med sänkt sinnesstämning, ökad stress och skuldkänslor. Studier har uppskattat att en femtedel av vuxna och åtminstone hälften av alla studenter upplever signifikanta problem med prokrastinering i vardagen. Även då prokrastinering besvärar många människor har det i huvudsak ansetts vara ett akademiskt eller yrkesmässigt fenomen, och därför inte varit en fråga för terapeuter eller klinisk forskning. De flesta studier har i huvudsak tittat på relationen mellan personlighetsdrag och prokrastinering. Även då internetbaserad behandling har visat sig vara effektivt för flera psykiatriska störningar har endast få studier utvärderat behandling av prokrastinering och hitintills har ingen uppföljning gjorts. Den här studien syftade till att utreda långtidseffekter, men även titta på prediktorer av positiva behandlingsutfall bland patienter som fått Internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi (ICBT) för prokrastinering. Ett annat syfte var att utreda om guidad ICBT hade bättre effekt än inte guidad.
150 patienter rekryterades via internet, tidningar och radio och randomiserades till guidad eller inte guidad ICBT samt väntelista. Behandlingen var öppen för individer med kroniska eller svåra problem med prokrastinering, inte bara studenter, och utgjordes av tio moduler som sträckte sig över tio veckor. Deltagare som arbetade med guidad ICBT fick skriftlig feedback av terapeut en gång i veckan.
Resultatet visade att det var stora skillnader inom grupperna som fick guidad eller inte guidad ICBT, men vi kunde inte hitta några skillnader i effekt mellan grupperna. Ungefär en tredjedel av deltagarna förbättrades av behandling och resultaten visade hålla i sig upp till ett år vid uppföljning. I vissa fall hade deltagare även förbättrat sina resultat. Vi kunde inte hitta några prediktorer som associerades med bättre resultat.
ICBT kan alltså användas för att hjälpa individer överkomma prokrastinering. Huruvida behandling bör erbjudas med eller utan vägledning av terapeut är en fråga för framtida forskning. Även då vår studie visade jämförbara resultat kan det inte uteslutas att den initiala kontakten med patienter hade en viss ”guidande” effekt, även om de senare arbetade självständigt. Detta är något som bör studeras ytterligare.
[ Sammanfattat av Tobias Landström ]
Läs artikeln i sin helhet:
Rozental, A., Forsell, E., Svensson, A., Andersson, G., & Carlbring, P. (in press). Overcoming procrastination: One-year follow-up and predictors of change in a randomized controlled trial of Internet-based cognitive behavior therapy. Cognitive Behaviour Therapy. doi: 10.1080/16506073.2016.1236287 [50 gratis kopior på artikeln]