Jag har precis kommit tillbaka från en tvådagarskonferens, den 12:e svenska konferensen om behandling via internet (SWEsrii#12). Vad som ursprungligen var en huvudsakligen svensk angelägenhet har under de senaste åren utvecklats till ett internationellt forum, där alla presentationer nu hålls på engelska. I år var det fantastiskt att se ett brett spektrum av presentationer från olika länder inklusive Armenien, Brasilien, Danmark, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Norge, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien.
Det mest inspirerande med denna konferens – förutom kvaliteten på presentationerna – är att den fortsätter att vara avgiftsfri, vilket gör den tillgänglig för alla, oavsett budget. Dessutom kommer jag och Stockholms universitet vara nästa års värd.
Under konferensen hade jag möjligheten att presentera vår forskning om de potentiella negativa effekterna av internetbaserade psykologiska behandlingar. Trots de många fördelar dessa behandlingar erbjuder patienter med psykisk ohälsa finns det forskning som tyder på att negativa effekter kan uppstå i samband med de interventioner som används.
I vår studie (“TRAbee“) inkluderade vi totalt 2400 deltagare. Alla med ångest och/eller depression. De randomiserades in i 12 undergrupper (200 i varje) baserat på behandlingsmetod (kognitiv beteendeterapi vs psykodynamisk terapi vs väntelista), behandlingstid (8 vs 16 veckor) och modererat diskussionsforum (ja vs nej). Utöver veckovisa mätningar av huvudutfallsmåtten (PHQ-9 & GAD-7) administrerades Negative Effects Questionnaire efter behandlingen. Negative Effects Questionnaire är ett bra instrument för att undersöka eventuella negativa effekter av psykologiska behandlingar.
En faktoranalys har landat i att det finns sex olika faktorer: symptom (“Jag kände mig mer orolig”), kvalitet (“Jag förstod inte alltid min behandling”), beroende (“Jag tror att jag har utvecklat ett beroende av min behandling”), stigma (“Jag blev rädd att andra människor skulle få reda på min behandling”), hopplöshet (“Jag började tänka att problemet jag sökte hjälp för inte kunde bli bättre”) och misslyckande (“Jag tappade tron på mig själv”).
Min presentation fokuserade på förekomsten och egenskaperna hos eventuella negativa effekter av internetbaserad behandling i de 12 undergrupperna.
Det är värt att notera att negativa effekter av psykoterapi är mångfacetterade. Dessa effekter bör övervakas och rapporteras inte bara i forskningssammanhang, utan även i rutinmässig vård. Det är viktigt att erkänna att trots alla fördelar som psykoterapi kan erbjuda, finns det en “mörk sida” som vi måste vara medvetna om.
Detta är inte bara en fråga om vetenskaplig noggrannhet, utan också om etik och patientvård. Genom att förstå och ta hänsyn till dessa negativa effekter kan vi bli mer effektiva i vår strävan att hjälpa människor med psykiska problem. Detta kommer inte bara att förbättra patientens upplevelse, utan också effektiviteten och effekten av våra behandlingar.
Vi vet att det finns mycket kvar att studera i denna viktiga fråga. Det är mitt hopp att vi genom fortsatt forskning och diskussion kan få en djupare förståelse för de negativa effekterna av psykologiska behandlingar, och framförallt, hur vi kan minimera dessa effekter och maximera de positiva. Med detta i åtanke ser jag fram emot att fortsätta att dela och diskutera dessa frågor vid nästa års konferens vid Stockholms universitet.
Hoppas att vi ses på SWEsrii#13 nästa år! (avgiftsfritt som vanligt! Om du vill hålla dig uppdaterad gå med i ESRII, också det gratis!).
Bild: Angelica B. Ortiz de Gortari