I Sverige avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. Nyår är ett perfekt tillfälle att reflektera kring var man befinner sig i livet och vart man vill. Nyårsafton uppmuntrar till att ta ett steg tillbaka och se helheten (snarare än att bara leva från dag till dag).
Inom psykologin brukar man prata om ”fresh start”-effekten. Detta fenomen är inte endast knutet till nyår utan kan även uppträda vid andra betydelsefulla dagar eller händelser (t ex födelsedag, skolstart etc), men eftersom stora delar av vår kultur delar nyårsafton med varandra är tolvslaget den vanligaste nystarten.
Trots att nyårslöften är vanliga finns det förvånansvärt lite forskning kring fenomenet. I en studie från USA är det mellan 40-50% som ger minst ett nyårslöfte. Efter en vecka håller i genomsnitt 71% fortfarande fast vid sitt löfte, men vid sex månader är motsvarande siffra nere på 46%.
Ett nyårslöfte fungerar utmärkt som inspiration, men det krävs fortfarande konkreta steg och ansträngning.
Som du ser av tabellen nedan skiljer män och kvinnor sig något åt vad gäller typ av löfte. Siffrorna kommer från SIFO som gjorde en webundersökning för några år sedan. Det absolut vanligaste för kvinnor var att lova att börja äta hälsosammare, medan det för männen var att börja träna. En brist med studien var dock att man från början hade spikat nio möjliga kategorier samt en ”Annat”. Tyvärr antecknade man inte vad de individuella svaren på vad detta ”annat” var. Det är olyckligt då denna kategori utgjorde det enskilt mest frekventa svaret. Delvis för att ta reda på vad som göms under ”annat” startar vi nu en studie. Vi vill dels kartlägga vilka nyårslöften svenskarna har, dels undersöka om sättet man bestämmer sitt/sina nyårslöften har en påverkan för om man lyckas hålla sitt löfte. Slutligen vill vi följa hur det går för deltagarna genom att ha regelbundna uppföljningar (något som visat sig vara viktigt).
Deltagandet är gratis och anmälan till studien är öppen mellan 27 december och 3 januari. Du hittar studien här: www.MittNyarsLofte.se
| Löfte | Alla | Män | Kvinnor |
| Äta hälsosammare | 26% | 16% | 33% |
| Börja träna | 21% | 21% | 21% |
| Stressa mindre | 20% | 5% | 29% |
| Läsa fler böcker | 18% | 8% | 24% |
| Få ordning på ekonomin | 6% | 2% | 8% |
| Dra ner på alkoholen. | 5% | 9% | 2% |
| Ge vänner och familj mer tid | 12% | 2% | 18% |
| Sluta röka eller snusa | 1% | 2% | 1% |
| Skaffa nytt jobb | 8% | 1% | 13% |
| Annat, nämligen: [antecknades aldrig!] | 44% | 47% | 43% |
Referenser:
- Dai, H., Milkman, K. L., & Riis, J. (2014). The fresh start effect: Temporal landmarks motivate aspirational behavior. Management Science, 60(10), 2563-2582. doi:10.1287/mnsc.2014.1901
- Harkin, B., Webb, T. L., Chang, B. P. I., Prestwich, A., Conner, M., Kellar, I., . . . Sheeran, P. (2016). Does monitoring goal progress promote goal attainment? A meta-analysis of the experimental evidence. Psychological Bulletin, 142(2), 198-229. doi:10.1037/bul0000025
- Norcross, J. C., & Vangarelli, D. J. (1989). The resolution solution: Longitudinal examination of New Year’s change attempts. Journal of Substance Abuse, 1, 127-134.
- Norcross, J. C., Mrykalo, M. S., & Blagys, M. D. (2002). Auld lang syne: Success predictors, change processes, and self-reported outcomes of new year’s resolvers and nonresolvers. Journal of Clinical Psychology, 58(4), 397-405.