Professor i klinisk psykologi
Hur många timmar om dagen spenderar en patient inom psykiatrisk heldygnsvård i verklig, meningsfull kontakt med personal eller i planerade aktiviteter? Forskning pekar på en dyster siffra: ofta mindre än en timme. I stället riskerar tiden att fyllas av väntan, ensamhet och upplevelsen av att vårdavdelningen snarare förvarar än hjälper. Detta skapar inte bara frustration … Läs mer!
För bara några timmar sedan presenterade OpenAI sin senaste modell, o1, och nämnde i samband med detta min medverkan i deras så kallade “red team”. Att en internationellt ledande AI-aktör som OpenAI bjuder in expertis från olika discipliner, inklusive psykologi, och till och med från ett litet land som Sverige, visar på den bredd av … Läs mer!
Att ställa korrekta DSM-diagnoser kräver både noggrannhet och klinisk fingertoppskänsla. För att underlätta inlärningen och stärka kliniskt resonemang har jag utvecklat en specialanpassad GPT. Denna AI-baserade assistent är ett pedagogiskt verktyg för exempelvis psykolog- och psykoterapeutstudenter som vill öva på att analysera patientfall och ställa korrekta diagnoser. Viktig brasklapp Det är viktigt att komma ihåg … Läs mer!
Formulärbanken – även känd som “F-Banken”, började som ett projekt vid Uppsala universitet när jag var doktorand. Jag fick i uppdrag av Örjan Frans att sammanställa psykologiska institutionens olika kliniska självskattningsinstrument. Det blev en uppskattad PDF! Detta projekt växte gradvis och 2011 lanserades Formulärbanken som en sökbar databas. Sedan dess har många vänliga och kunniga … Läs mer!
Idag publicerades en artikel där vi undersöker användningen av artificiell intelligens (AI) som en virtuell coach inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för att behandla perfektionism hos unga vuxna. Totalt deltog 85 universitetsstudenter. De lottades slumpmässigt till en av två grupper: 1) vägledning av AI, eller 2) arbeta självständigt utan stöd. Interventionen, som både grupperna fick, … Läs mer!
För många som lider av alkoholmissbruk är avgiftning en avgörande milstolpe. Men trots att denna process kan vara livsförändrande är det bara en liten andel som fortsätter med sin behandling efter den akuta fasen. Statistik visar att endast 13–18 % av de som genomgår avgiftning påbörjar någon form av eftervård. Denna vårdklyfta lämnar många utan … Läs mer!
Exponering är en av de mest effektiva metoderna för behandling av ångeststörningar. Den bygger på att patienten gradvis konfronterar situationer eller inre upplevelser som väcker ångest, vilket kan skapa en långvarig minskning av symtomen. Men trots exponeringens effektivitet är det många terapeuter som undviker att använda exponering fullt ut (eller anpassar metoden så att den … Läs mer!
I en historisk översikt som publicerades idag har vi kartlagt utvecklingen av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) i Sverige. Det är en fascinerande resa som sträcker sig över 25 år, från de första pionjärstudierna i Uppsala till att IKBT nu blivit en integrerad del av den svenska rutinsjukvården. Från pionjärforskning till rutin Sverige var tidigt ute … Läs mer!
En fråga som länge har diskuterats inom psykoterapiforskning är om terapeuter automatiskt blir bättre med ökad antal år i yrket. Goldberg och kollegor (se referens nedan) fann, i sin stora longitudinella studie, att terapeuter inte nödvändigtvis förbättrar sina behandlingsresultat med tiden. I själva verket visade de att resultaten ibland till och med försämrades. Detta väcker … Läs mer!
Forskning visar att biblioterapi kan vara förvånansvärt effektiv vid behandling av ångest och depression. Problemet är att självhjälpsböcker ofta blir liggande eftersom man är ensam i processen. För att göra läsupplevelsen mer engagerande har jag tillsammans med Lars Ström skrivit “Våga mer med Terapeuten i fickan“. Boken kan läsas helt på egen hand, men den … Läs mer!