Alkoholvanorna avgör vilken behandling som är bäst mot spelberoende

Var 50:e person i Sverige är problemspelare och ytterligare var 20:e har en viss risk för spelproblem. Trots stora negativa konsekvenser för både spelaren och dess anhöriga söker få behandling. För de som ändå ber om hjälp är sannolikheten att bli bättre mycket stora.

För några år sedan fick vi ett relativt stort anslag från Statens folkhälsoinstitutet för att undersöka två olika behandlingsmetoder: kognitiv beteendeterapi i grupp respektive motiverande samtal enskilt. När vi jämförde metoderna mot varandra visade de båda goda effekter jämfört med att endast stå på väntelista. Däremot kunde vi inte se några betydande skillnader mellan de båda aktiva behandlingarna. Detta gällde dock på gruppnivå.

Vi har nu gått tillbaka till mätningarna och analyserat om samtidiga alkoholproblem kan påverka behandlingsutfallet. Och det gör det! I en vetenskaplig artikel som publicerades idag (se referensen nedan) så kunde vi visa att personer som lottades till motiverande samtal hade större nytta av just motiverande samtal om de också hade samtidiga alkoholproblem. Det motsatta gällde för kognitiv beteendeterapi i grupp. Om dessa resultat står sig när oberoende forskare replikerar våra fynd är ännu oklart, men val av behandlingsmetod bör redan nu övervägas inför en behandling så att en individanpassning görs.

På tal om spel – idag var jag med i Aftonbladets morgon-tv. Det är mycket glädjande att de granskar nätkasinoproblemen (Läs gärna denna artikel om alla miljarder som läggs på spelreklam).

Läs vår nya artikel i sin helhet:

Josephson, H., Carlbring, P., Forsberg, L., & Rosendahl, I. (2016). People with gambling disorder and risky alcohol habits benefit more from motivational interviewing than from cognitive behavioral group therapy. PeerJ, 4, e1899. doi:10.7717/peerj.1899