Tänk dig att du mår dåligt. Ångest, nedstämdhet, sömnproblem. Du vet att du behöver hjälp. Så du gör det alla gör: googlar. Du hittar en app, ett självhjälpsprogram, kanske en AI-chatbot. Eller så ringer du vårdcentralen och får en tid. Om tre månader. Under tiden ökar dina symptom. Det här är inte ett påhittat scenario. Det är verkligheten för miljontals människor.
I över 60 procent av världens länder betraktas väntetider till psykisk vård som ett allvarligt problem. Australisk forskning visar att ungdomar med ångest och depression väntar i snitt 100 dagar på behandling. För en psykiater är snittet 128 dagar. Mindre än en tredjedel får hjälp inom sex veckor (som är det brittiska riktmärket).
I Sverige är situationen inte mycket bättre. Den förstärkta vårdgarantin säger att barn och ungdomar inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning inom BUP, och ytterligare 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling. Många regioner klarar inte det. SKR:s löpande statistik visar att vårdgarantin långt ifrån uppfylls överallt. För vuxenpsykiatrin saknas ofta motsvarande transparens.
Samtidigt exploderar utbudet av digitala lösningar: appar, onlineprogram, VR-behandling, AI-verktyg. Men hur vet man vad som är evidensbaserat och vad som bara är snygg marknadsföring? Och hur kan ett vårdsystem faktiskt organisera sig för att dra nytta av den digitala transformationen?
CoMMA, en karta över psykisk vård
Tillsammans med kollegor från åtta länder har vi utvecklat CoMMA, Comprehensive Model for Mental health Access and service use. Det är en processmodell som försöker göra det som låter självklart men som vården sällan gör: visa hela resan från första oro till avslutad behandling, med tydliga steg där digital teknik kan spela en roll.
Modellen bygger på principer från WHO:s Model of Optimal Care, integrerad vård och matched care. Idén är att rätt insats ska
matchas till rätt person, inte att alla ska kliva uppför samma trappa.
Från oro till uppföljning, steg för steg
CoMMA-modellen innehåller följande komponenter:
- Psykisk ohälsa uppstår. Någon uppmärksammar att något inte stämmer. Individen själv, en anhörig, skolan etc. Här börjar vårdresan.
- Informellt stöd. Självhjälp (t ex 1177), biblioterapi, appar, onlineforum etc. Mycket kan göras innan man ens når den formella vården, men kvaliteten varierar enormt. Vi lyfter behovet av utvärderade appkataloger som ORCHA (Storbritannien), MindApps.dk (Danmark) och MIND (USA) för att hjälpa användare navigera djungeln.
- Diagnostik. Kan ske helt digitalt, helt fysiskt, eller i blandformat. Digital fenotypning, där smartklockor och mobiler samlar data om beteendemönster i vardagen, öppnar helt nya möjligheter för precisionspsykiatri.
- Kunskap, färdigheter och attityder. Innan behandling bör man kartlägga vad patienten redan vet (och om det stämmer, för TikTok och Flashbacks diskussionsforum är inte alltid den bästa källan), digital vana och inställning till teknikstödd vård.
- Evidensbaserad behandling. Här finns hela spektrumet: Psykologisk behandling ansikte mot ansikte, internetbaserade insatser, blandformat, exponering med virtual reality, onlinekonsultationer. Metaanalyser visar att terapeutstödd IKBT kan vara lika effektivt som traditionell KBT för ångest, depression, OCD och PTSD.
- Teknikval och genomförande. Vilken plattform? Vilken hårdvara? Behöver patienten en digital ledsagare, någon som hjälper till med det tekniska?
- Uppföljning. Kontinuerlig symtommonitorering är avgörande. Data från 29 IKBT-studier visar att 5,8 procent av patienterna försämras under behandling. Det måste fångas upp tidigt!
Inte en rigid pipeline, utan en flexibel karta
En viktig poäng: CoMMA är inte en löpandeband-modell där patienter tvingas igenom varje steg i ordning. I verkligheten hoppar människor fram och tillbaka. En onlinebehandling som inte fungerar kan leda tillbaka till diagnostik. Självhjälp kan pågå parallellt med formell terapi. Modellen är iterativ och flexibel, precis som klinisk verklighet.
Vi betonar också att tekniken inte ska ersätta mänsklig kontakt. Digital vård handlar om att utöka tillgången, inte att rationalisera bort terapeuter. När internet-KBT kan korta väntetider och erbjuda likvärdig behandling är det en vinst för alla. Inte minst för dem som bor långt från närmaste psykolog.
AI i modellen: möjligheter och risker
Generativ AI dyker upp på flera ställen i CoMMA. AI kan stödja triage, hjälpa till med diagnostik och matcha patienter till rätt insats. Men vi är tydliga med riskerna: AI kan förstärka bekräftelsebias och ge sken av mänsklig interaktion på sätt som kan vara vilseledande. Det finns också en brist på evidens kring implementering. Mycket av AI-entusiasmen bygger ännu på potential snarare än på bevisade resultat i klinisk praktik.
Varför behövs det här?
Vårdsystem runt om i världen kämpar med fragmentering, rigiditet och ojämlik tillgång. Digitala verktyg utvecklas i en rasande takt, men integreras sällan i existerande vårdkedjor på ett genomtänkt sätt. CoMMA är ett försök att bygga en bryggmodell, en konceptuell karta som hjälper vårdgivare, utbildare och beslutsfattare att tänka mer strukturerat kring hur digital och traditionell vård kan samverka.
Modellen är avsiktligt teknikagnostisk. Vi pekar inte på specifika plattformar eller verktyg, eftersom de förändras snabbt. Istället handlar det om principer: rätt insats till rätt person, vid rätt tidpunkt, med rätt teknik.
Nästa steg är att ta modellen från teori till praktik, att testa den i verkliga vårdsystem och utvärdera vad som faktiskt förändras när man organiserar vården så här. Vi hoppas att CoMMA kan inspirera både kliniker och beslutsfattare att bryta upp stuprörstanken och tänka mer integrerat kring psykisk hälsa.
Läs hela artikeln här (open access):
De Witte, N. A. J., Best, P., Torous, J., Mulvenna, M., Van Assche, E., Mathiasen, K., Kleiboer, A. M., Carlbring, P., & Van Daele, T. (2026). Comprehensive Model for Mental health Access and service use (CoMMA): A process model for technology-enhanced mental healthcare. Internet Interventions, Article 100927. doi:10.1016/j.invent.2026.100927