Social ångest (eller social fobi) är en ångestdiagnos som drabbar många. Globalt beräknas 4 % drabbas någon gång under sin livstid, och i höginkomstländer är siffran ännu högre. Det är dessutom stor risk att problemen kvarstår över tid om man inte får behandling. Eftersom tillgången till effektiv behandling är begränsad kan IKBT (internetbaserad kognitiv beteendeterapi) med vägledning och stöd från en terapeut kunna vara ett alternativ till terapi ansikte mot ansikte. I Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas KBT och man skriver att det finns särskild anledning att överväga just internetförmedlad KBT vid social ångest. Tidigare forskning har med randomiserade kontrollerade studier visat goda resultat av IKBT för denna patientgrupp, med effekter som bibehålls över tid. Trots det stora forskningsstödet för behandlingen används den sällan i vården, och ett fåtal studier har än så länge undersökt metoden tillämpad i den kliniska vardagen. Även dessa har dock hittills visat goda effekter av behandlingen (se t.ex. denna stora svenska studie).
I vår studie ville vi fortsätta att undersöka hur väl IKBT för social ångest fungerar om man använder behandlingen ute i den vanliga vården. Studien genomfördes i Norge och de 145 deltagarna remitterades till behandlingen via sin husläkare. Behandlingen bestod av nio textbaserade moduler med psykoedukation, arbete med automatiska tankar, beteendeexperiment och att skifta fokus samt återfallsprevention. Patienterna jobbade med varje modul i 7–10 dagar och när de slutfört en modul fick de tillgång till nästa. En terapeut gav patienterna vägledning via e-post minst en gång i veckan. Stödet uppgick till i genomsnitt 10–15 minuter per vecka och patient.
Vi såg en betydande sänkning av symtom på social ångest efter behandlingen och även depressionssymtom förbättrades. Däremot såg vi också att 16 % blev signifikant försämrade, vilket är något större andel försämrade än vad man generellt sett tidigare. Jämfört med tidigare liknande studier hade vår deltagargrupp en lägre utbildningsnivå och högre grad av sjukfrånvaro från arbete .Tidigare forskning har visat att högre utbildningsnivå är kopplat till lägre risk för försämring, så detta skulle kunna vara en bidragande förklaring.
Drygt 66 % av deltagarna blev kliniskt signifikant förbättrade – de förbättrades så mycket att de inte längre bedömdes ha social ångest. Denna studie ger alltså stöd för att IKBT för en majoritet av patienterna kan fungera som behandling av social ångest ute i den vanliga vården. Resultaten understryker även vikten av att följa patienternas mående för att upptäcka de som inte svarar på behandlingen och/eller försämras. Framtida forskning bör undersöka vilka interventioner som kan hjälpa dessa grupper.
Text: Hedvig Nettelblad
Foto: Per Carlbring
Läs artikeln i sin helhet (open access):
Nordgreen, T., Gjestad, R., Andersson, G., Carlbring, P., & Havik, O. E. (2018). The effectiveness of guided internet-based cognitive behavioral therapy for social anxiety disorder in a routine care setting. Internet Interventions, 13, 24-29. doi:10.1016/j.invent.2018.05.003
