Diagnosen Social fobi har sedan den listades som psykiatrisk störning år 1980 alltid kallats för just ”social fobi”. Det svenska namnet var en rak översättning från engelskans ”social phobia”. I den anglosaxiska forskarvärlden började dock diagnosnamnet gradvis ändras till ”social anxiety disorder”. Detta trots att i den då gällande psykiatriska diagnoskategorimanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) listade social fobi som just ”social phobia”. Men i och med DSM-5 som utkom år 2013 i USA ändrades namnet till ”social anxiety disorder”. När den svenska översättningen släpptes i januari i år trodde flera att namnet skulle bli ”social ångeststörning” eller ”socialt ångestsyndrom”. Så blev inte fallet. Den aktuella DSM-baserade beteckningen blev istället ”social ångest”.
Alternativen, enligt psykiatrikern och översättaren Jörgen Herlofson, var ”socialt ångestsyndrom” respektive ”social ångestsyndrom”. Ingetdera var optimalt.
– I det första fallet uppstår ett syftningsfel, det är ju inte ångestsyndromet i sig som är socialt. I det andra fallet blir det språkligt väldigt onaturligt, berättar Jörgen Herlofson.
Av den anledningen valdes den enkla varianten ”social ångest”. Inom parentes står social fobi kvar mest för att tydliggöra historiken. Man gjorde på samma sätt när man tog bort neurosbegreppet – lät det stå kvar inom parentes. (Något som blir intressant är vad ICD kommer fram till i den kommande revisionen.)
På tal om social ångest så publicerade vi idag en ny artikel i Journal of Anxiety Disorders med titeln ”Risk profiles for poor treatment response to internet-delivered CBT in people with social anxiety disorder”.
I artikeln har vi undersökt 167 personer som fått internetbaserad behandling och om dessa går att dela in i undergrupper. Vi gjorde detta eftersom forskning visat att samtidig nedstämdhet och undvikandebeteenden i vissa fall kan förutsäga mindre bra behandlingsutfall. Genom en så kallad klusteranalys identifierade vi fyra distinkta grupper. Den intresserade kan läsa om utfallet för de olika riskprofilerna i artikeln (se referens nedan).
LÄSTIPS: Social fobi eller social ångestsyndrom: Vad är blott ett namn?
Läs artikel i sin helhet:
Tillfors, M., Furmark, T., Carlbring, P., & Andersson, G. (2015). Risk profiles for poor treatment response to internet-delivered CBT in people with social anxiety disorder. Journal of Anxiety Disorders, 33, 103-109. doi: 10.1016/j.janxdis.2015.05.007