SSRI-läkemedel är ett av de läkemedel som förskrivs mest mot psykisk ohälsa, vid såväl ångest- som depressionsproblematik. På senare tid har effekten av denna typ av läkemedel dock ifrågasatts. I flera metaanalyser har SSRI inte visat sig bättre än placebo, även om det också finns studier där man sett signifikant effekt, exempelvis vid svår depression. En möjlighet skulle vara att effekten av SSRI helt eller delvis är en förstärkt placeboeffekt: när patienter upplever biverkningar blir de säkrare på att de faktiskt får läkemedlet och inte placebo, vilket leder till ännu starkare placeboeffekter. Det positiva utfallet skulle i så fall inte bero främst på egenskaper hos läkemedlet, utan på patienternas positiva förväntningar. För att förstå mer om effekten hos SSRI-preparat ville vi i den här studien titta just på hur mycket patienternas förväntningar kan påverka behandlingsresultatet.
Våra resultat tyder på att effekten av SSRI-läkemedel bättre förklaras av en biopsykosocial modell än en rent biomedicinsk – hur ett läkemedel presenteras för patienten kan vara lika viktigt som själva läkemedlet.
Vi jämförde effekterna av ett SSRI-läkemedlet escitalopram vid social ångest (även kallat social fobi). Två grupper med totalt 46 patienter fick behandling med samma läkemedel under nio veckor, men de fick olika information om vad det var för kapslar de fick. En grupp informerades sanningsenligt om att de fick preparatet escitalopram och att studier stödjer att det är effektivt vid social ångest. Till den andra gruppen sa man istället att de bara fick aktiv placebo, ett preparat som skulle ge liknande biverkningar som SSRI, men utan ångestdämpande effekt. Efter behandlingen kontrollerades med blodprov att deltagarna hade tagit läkemedlet och det var inga skillnader mellan grupperna.
Resultaten visade att båda grupperna förbättrades efter behandlingen, men olika mycket. I gruppen som fått information om att de fick SSRI var det tre gånger fler patienter som svarade på behandlingen än i gruppen som informerades om att de fick aktiv placebo. Vid jämförelse av symtomskattningar före och efter behandling för de båda grupperna såg vi en dubbelt så stor effekt hos gruppen som fick den sanningsenliga informationen. När det gällde förväntansångest inför att hålla tal kunde vi däremot inte se några skillnader mellan grupperna, båda förbättrades av behandlingen. Vi gjorde även avbildningar av hjärnaktivitet vid en uppgift relaterad till social ångest och kunde se vissa skillnader i hjärnaktivitet mellan grupperna, bland annat minskad aktivitet i amygdala hos dem med minskad social ångest.
– Vi tittade på hur många det var som svarat bra på behandlingen. Och det var stora och signifikanta skillnader. Det var 50 procent i gruppen som fått korrekt information och bara 14 procent i den andra gruppen, säger Professor Tomas Furmark.
Sammanfattningsvis ger vår studie stöd för att nyttan av SSRI-preparat i stor utsträckning påverkas av psykologiska faktorer som positiva förväntningar, något som traditionellt sett kopplats till placebo. Den ångestdämpande effekten av escitalopram tycks i stor utsträckning påverkas av hur läkemedlet presenteras. Våra resultat tyder på att effekten av SSRI-läkemedel bättre förklaras av en biopsykosocial modell än en rent biomedicinsk – hur ett läkemedel presenteras för patienten kan vara lika viktigt som själva läkemedlet.
Foto: John Campbell
Text: Hedvig Nettelblad
Läs artikeln i sin helhet:
Faria, V., Gingnell, M., Hoppe, J. M., Hjorth, O., Alaie, I., Frick, A., Hultberg, S., Wahlstedt, K., Engman, J., Månsson, K. N. T., Carlbring, P., Andersson, G., Reis, M., Larsson, E.-M., Fredrikson, M., & Furmark, T. (2017). Do You Believe It? Verbal Suggestions Influence the Clinical and Neural Effects of Escitalopram in Social Anxiety Disorder: A Randomized Trial. EBioMedicine, 24(Supplement C), 179-188. doi:10.1016/j.ebiom.2017.09.031
Här finns en kommentar av Irving Kirsch i samma tidskrift: http://www.ebiomedicine.com/article/S2352-3964(17)30392-4/fulltext
