Professor i klinisk psykologi
Idag försvarar doktorand Ekaterina Ivanova sin av handling med titeln “Responsible provision of online gambling: Effects, usability and gamblers’ experiences of protective measures implemented in online gambling environments“. Professor Mark Griffiths från Nottingham Trent University kommer vara opponent. Uppdatering: Det gick bra! Svensk sammanfattning av avhandlingen: “Problemspelande, när det handlar om spel om pengar, … Läs mer!
Idag försvarar doktorand Kristoffer Magnusson sin av handling med titeln “Methodological issues in psychological treatment research : applications to gambling research and therapist effects“. Opponent kommer professor Andy Field från University of Sussex, School of Psychology. EDIT: Det gick fantastiskt bra och här står alla inblandade uppradade: Från vänster: docent Cecilia Åslund (Uppsala universitet), docent … Läs mer!
Det sägs ofta att spelberoende är det dolda beroendet. Alltså att det varken luktar eller märks (på samma sätt som personer som har problem med alkohol eller droger). Hur bra koll har då anhöriga på hur mycket en spelare förlorar? Denna fråga försökte vi besvara genom att analysera data från en stor behandlingsstudie vi nyligen … Läs mer!
I en studie som idag publiceras i Journal of Consulting and Clinical Psychology undersöker vi om man hjälpa anhöriga till spelare som inte vill söka behandling. I etikansökan skrev vi: I Sverige deltar årligen omkring 70 % av den vuxna befolkningen i spel om pengar. Av hela befolkningen klassas omkring 2 % som problemspelare. Detta … Läs mer!
Vi vände oss till de 10,000 ”värsta spelarna” hos Norsk tipping. Alltså de 10,000 som spelade för störst summor under det senaste året. Dessa personer matchades sedan på kön, ålder och nettoförluster för att skapa “statistiska trillingar”. Varje trilling lottades sedan till en av tre olika grupper: 1) Telefonsamtal, 2) Vanligt brev eller 3) Kontrollgrupp. … Läs mer!
När är det bästa tillfället för ett nätkasino att tipsa en spelare om frivillig gränssättning? Tanken är god – genom att på förhand bestämma sig för hur mycket man är villig att förlora så blir det som ett säkerhetsbälte (eller kanske snarare en farthållare). Har man spelat bort det tänkta beloppet säger nätkasionot till. Är … Läs mer!
Idag klockan 10 försvarar doktorand David Forsström sin avhandling som bär namnet “The use and experience of responsible gambling tools: An explorative analysis of user behavior regarding a responsible gambling tool and the consequences of use”. Jag har varit huvudhandledare och biträdande dito är docent Hugo Hesser (Linköpings universitet) samt docent Markus Jansson-Fröjmark (Karolinska Institutet). … Läs mer!
Traditionellt sett har man undersökt spelande och problemspelande genom tvärsnittsstudier och retrospektiva forskningsupplägg. Det gör det svårt att dra slutsatser om tidsmässiga förhållanden och orsakssamband. För att komma till rätta med detta utvecklades frågeformuläret JAS (Jonsson-Abbot Scale [ladda ner här!]) som använts i den stora prospektiva studien Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). JAS består av … Läs mer!
Problemspelande är ett folkhälsoproblem som berör drygt 2 % av befolkningen i Sverige. Spelandet leder till allvarliga konsekvenser för den som spelar, som psykiskt lidande, ekonomiska problem, suicidalitet samt ytterligare missbruk (alkohol eller droger) och problem med den fysiska hälsan. Problemspelandet kan dessutom få allvarliga konsekvenser för närstående till spelarna. Så många som 18 % av Sveriges … Läs mer!
Utifrån grundläggande inlärningspsykologi är det lätt att förstå hur människor lär sig att ägna sig åt hasardspel: människan lär sig helt enkelt att associera ett specifikt beteende (spelande) med en tilltalande konsekvens (spänning, ekonomisk förtjänst mm) och fortsätter därför att spela. Det är betydligt svårare att förstå varför man fortsätter att spela, trots att man … Läs mer!