Professor i klinisk psykologi
Min företrädare Lars-Göran Öst firades igår i sitt hem i Uppsala. Eftersom han varit en nyckelperson för den kognitiva beteendeterapins utveckling i Sverige var åtskilliga namnkunniga KBT-personer närvarande (exempelvis Anna Kåver). Lars-Göran Öst utnämndes år 1992 till innehavare av en professur i klinisk psykologi, vilken var den första i sitt slag vid Stockholms universitet. Han arbetade … Läs mer!
Thomas Lerner, reporter på Dagens Nyheter, intervjuade mig i slutet av August 2015 om hur ofta vi ljuger, varför vi gör det och drivkrafterna bakom fusk. Mina svar och tankar kan du läsa i artikeln “Psykologen om varför vi fuskar“. Visste du att många tror att de är bra på att upptäcka om någon ljuger … Läs mer!
Var åttonde person i Sverige har en fobi. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer behandlas fobier bäst med så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen innebär att man systematiskt och gradvis närmar sig en spindel i den takt man själv känner sig bekväm med. Detta är visserligen obehagligt, men eftersom man själv hela tiden bestämmer takten, är det … Läs mer!
Under en behandling kan det äga rum händelser och effekter som kan uppfattas såväl positiva som negativa. I våras gick vi ut med en enkätundersökning. Den syftade till att fånga tidigare patienters upplevelser av de eventuella negativa effekter som kan ha ägt rum under tiden en genomgick en sådan behandling. Detta för att ta reda … Läs mer!
Vi har gjort en klusteranalys på de 710 personer som anmälde sig till vår behandlingsstudie (läs mer om behandlingsresultaten här). Genom att låta ett statistikprogram gå igenom alla personernas svar kunde vi identifiera fem tydliga prokrastineringstyper: “Mild procrastinators” (24.93%) “Average procrastinators” (27.89%) “Well-adjusted procrastinators” (13.94%) “Severe procrastinators” (21.69%) “Primarily depressed” (11.55%). Läs mer om vad … Läs mer!
Nu är resultatet från världens största randomiserade kontrollerade behandlingsstudie mot prokrastinering accepterad och tillgänglig för läsning online. Studien är publicerad i den välrenommerade tidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology (Impact Factor: 5.279). Att prokrastinera innebär att man medvetet skjuter upp saker trots att man vet att det kan få negativa följder. Genom webbvideon nedan … Läs mer!
Något som många forskare och kliniker brottas med är hur man kan höja svarsfrekvensen vid webbaserade mätningar. När det gäller studier kring internetbaserade behandlingar finns det initialt ofta ett relativt starkt incitament till att fylla i frågeformulär. Detta eftersom en behandling oftast förutsätter att personen besvarat frågorna. Och under behandlingens gång är ifyllda mätningar ett … Läs mer!
Diagnosen Social fobi har sedan den listades som psykiatrisk störning år 1980 alltid kallats för just ”social fobi”. Det svenska namnet var en rak översättning från engelskans ”social phobia”. I den anglosaxiska forskarvärlden började dock diagnosnamnet gradvis ändras till ”social anxiety disorder”. Detta trots att i den då gällande psykiatriska diagnoskategorimanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical … Läs mer!
Inom behandlingsforskning och vardaglig klinisk praxis är det vanligt att mäta hur dåligt patienter mår. Tillsammans med Lars Ström har jag utvecklat en ny skala som vänder på det hela. Vi kallade den Välmåendeskalan. Istället för att höga poäng på en skala signalerar ångest och nedstämdhet ville vi skapa ett formulär som frågar hur bra olika … Läs mer!
Hur är det att vara internetterapeut? Vad finns det för skillnader och likheter med att bedriva traditionell behandling? Dessa frågor låg till grund för en psykologexamensuppsats som Jonas Bengtsson lade fram vid Umeås universitet. Handledare var Steven Nordin och jag själv. Uppsatsen blev mycket bra så vi beslutade oss gemensamt för att göra en vetenskaplig … Läs mer!