Professor i klinisk psykologi
Ungefär 70 % av befolkningen i Sverige i åldrarna 16–84 år ägnar sig åt spel om pengar. Denna siffra omfattar även personer som spelar mycket sällan. För de flesta som spelar leder inte spelandet till några problem, men för en minoritet kan spelandet få ödesdigra konsekvenser för deras ekonomi, hälsa och relationer. Problemspelande definieras som … Läs mer!
Missa inte den största KBT-händelsen i Sverige på många år. Jag kommer att vara med i ett flertal punkter. Förutom de traditionellt vetenskapliga deltar jag bland annat en paneldebatt med Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll. Titta gärna förbi! [lightbox link=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2016/08/Paneldebatt_EABCT.png” thumb=”http://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2016/08/Paneldebatt_EABCT-1024×768.png” width=”1024″ align=”center” title=”Paneldebatt_EABCT” frame=”true” icon=”image” caption=””]
Tack vare systematiska granskningar och metaanalyser finns det i dag ett växande stöd för att lindra psykisk ohälsa med hjälp av psykologiska behandlingsmetoder. Stora ansträngningar har även gjorts för att göra evidensbaserade metoder, som kognitiv beteendeterapi (KBT), mer lättillgängliga så att fler människor kan få effektiv hjälp. Nu står vi inför ett skede där psykologiska … Läs mer!
Internet har förändrat våra liv och det gäller även sjukvård och socialtjänst. Svenska forskare var tidigt ute med att utveckla internetbaserade behandlingsprogram för hälsoproblem, ångest och depression. Dessa behandlingsprogram kan liknas vid internetkurser med texter, video och interaktiva element. Därutöver ges stöd och vägledning i solida system som påminner om den säkerhet som krävs när … Läs mer!
Prokrastinering är ett vanligt problem och brukar beskrivas som att medvetet skjuta upp något man planerat att göra, trots att man förväntar sig negativa konsekvenser av uppskjutandet. På senare tid har det forskats mycket om prokrastinering, men forskarvärlden är inte helt enig när det gäller hur fenomenet ska definieras och hur man bäst mäter det. … Läs mer!
Självmord (suicid) är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen bland ungdomar i åldern 15-24 (World Health Organization, 2012). I Sverige tog totalt 1531 personer livet av sig under år 2014 (1044 män och 487 kvinnor – se detaljerade statistik). Det mänskliga lidandet kring dessa öden är bortom våra mätinstrument. Då det är osannolikt att ett … Läs mer!
I dag saknas i stor utsträckning strukturerade psykologiska insatser i den svenska slutenvården (se t.ex. Socialstyrelsen, 2009) och en vanlig beskrivning av situationen är att man i huvudsak erbjuder förvaring och medicinering. För att öka möjligheterna till psykologisk behandling inom slutenvården ville vi undersöka om ACT (Acceptance and Commitment Therapy) skulle kunna fungera som ett … Läs mer!
Tinnitus, att höra ljud utan någon yttre källa, är ganska vanligt – drygt en av tio upplever detta. Men för vissa, ca 1–2 %, blir tinnitus ett problem som avsevärt försämrar livskvaliteten. Det finns ingen medicinsk behandling för att bota kronisk tinnitus men IKBT-behandling, internetbaserad kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna minska patienternas lidande avsevärt … Läs mer!
Den senaste tiden har man kunnat läsa om hur psykisk ohälsa ökar i samhället och hur vårdbehovet därmed växer. Depression är idag en av de mest förekommande sjukdomarna och innebär, förutom det mänskliga lidandet, stora kostnader för samhället. Hur vi ska möta detta vårdbehov är en av vår generations stora utmaningar och ställer höga krav på … Läs mer!
Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning som ger stöd åt psykologisk behandling vid en rad psykiatriska och somatiska besvär. Fokus har dock nästan uteslutande legat på de positiva effekterna. Det är naturligt att de flesta kliniska studier som görs tar fasta på respektive behandlings positiva resultat, men tyvärr ignorerar majoriteten av behandlingsforskningen … Läs mer!