De senaste 20 åren har många olika behandlingar av psykisk ohälsa flyttat från mottagningsrummen till internet. Social ångest, depression och tvångsproblematik är bara några exempel på åkommor som idag kan behandlas via internet. Ofta är den teoretiska bakgrunden till behandlingarna kognitiv beteendeterapi, KBT, och klient och terapeut har textbaserad kontakt via en krypterad hemsida under 8 till 12 veckor. Men hur ser egentligen det aktuella forskningsstödet för den här formen av psykologisk behandling ut?
I en artikel från 2019 gick en rad forskare på djupet med den frågan. De sammanställde resultaten från aktuella så kallade metaanalyser – det vill säga statistiska sammanvägningar av flera publicerade studier inom ett område – för att ta reda på hur effektivt internetförmedlad KBT (IKBT) är mot några av de vanligaste psykiska åkommorna. Sammanställningen avgränsades till studier på vuxna personer.
Forskarna riktade sitt intresse mot metaanalyser om paniksyndrom, social ångest (tidigare social fobi), generaliserad ångeststörning, specifik fobi, posttraumatiskt stressyndrom, tvångssyndrom och depression. De undersökte också transdiagnostiska behandlingar av blandade depressions- och ångesttillstånd, samt tittade på jämförelser av IKBT och KBT-behandling där klient och terapeut träffas i verkligheten, så kallad face to face-behandling.
Forskarna kom fram till att internetförmedlad kbt har måttliga till goda effekter på paniksyndrom, social ångest, generaliserat ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och depression. De fann också att det finns stöd för att transdiagnostiska IKBT-behandlingar mot samtidig ångest och depression fungerar, och att internetbehandling kan vara lika effektivt som face-to-face-behandling, men att det krävs mer forskning kring båda de här områdena. Vad gäller specifik fobi och tvångssyndrom saknades metaanalyser som specifikt fokuserat på endast dessa problemområden, vilket leder forskarna till slutsatsen att det även här krävs fler studier.
I artikeln diskuterar forskarna även begränsningar i sin sammanställning. Till exempel kan valet att endast inkludera nypublicerad forskning istället för all forskning inom området ha påverkat resultatet. En annan möjlig begränsning är att jämförelsegrupperna i de ingående studierna skiljer sig åt, med sedvanlig behandling och väntelista som vanligaste typ. Vissa studier har även använt sig av någon typ av mer aktiv kontrollgrupp. Forskarna menar dock att detta inte har lett till att effekterna av IKBT överskattas i artikeln. Forskarnas slutsats är att det finns ett tydligt stöd för IKBT-behandling mot ångestsyndrom och depression jämfört med ingen behandling.
När det gäller allvarligare psykiatrisk problematik som bipolär sjukdom och schizofreni och IKBT är studierna allt för få för att det ska gå att uttala sig om effekten i nuläget.
Läs artikeln i sin helhet:
Andersson, G., Carlbring, P., Titov, N., & Lindefors, N. (2019). Internet interventions for adults with anxiety and mood disorders: A narrative umbrella review of recent meta-analyses. Canadian Journal of Psychiatry, 64, 465-470. doi:10.1177/0706743719839381
Text: Vera Hovne
Bild: Sharon McCutcheon från Pexels
