När tvåårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina närmar sig, kastar en ny studie från Stockholms universitet ljus över hur händelsen påverkade den mentala hälsan i Sverige.
I en vetenskaplig artikel som kommer att publiceras i Clinical Psychology in Europe i mars, analyserade vi data från 1 222 svenskar som just då ingick i den hittills största svenska kliniska prövningen av olika typer av psykologisk behandling vid ångest och depression (TRAbee). Upplägget med veckovisa mätningar av ångest- och depressionsnivåer möjliggjorde analyser före, under, och efter den 24 februari 2022.
Ökade ångestnivåer bland svenskar när kriget startade i Ukraina
”Eftersom deltagarna genomgick behandling hade vi förväntat oss en förbättring av måendet varje vecka, men resultaten visade paradoxalt nog på en liten, men statistiskt säkerställd, ökning av ångest bland deltagarna i samband med invasionen (se figur 1). Detta understryker de vidsträckta psykologiska konsekvenserna av globala konflikter”, säger professor Per Carlbring, forskningsledare vid Stockholms universitet.
“Det är viktigt att uppmärksamma att osäkerhetsskapande händelser, även på befolkningar långt från konfliktzonen, kan förvärra den mentala hälsan. Exponering för ovisshet och globala konflikter, som i fallet med Rysslands invasion av Ukraina, förstärker känslor av maktlöshet och oförutsägbarhet, vilket leder till ökade ångestnivåer.”, säger professor Per Carlbring.
Att ha det gott ställt ger skydd mot ångest
Det är dock viktigt att betona att inte alla deltagare påverkades på samma sätt av Rysslands invasion av Ukraina. Resultaten visar att ökningen av ångestnivån delvis beror på en persons socioekonomiska status, det vill säga deras ekonomiska och sociala position i samhället baserad på faktorer som inkomst, utbildningsnivå och yrke. Personer med en högre socioekonomisk status påverkades inte lika mycket jämfört med de som har en lägre status (se figur 2).
“Vi kan se socioekonomisk status som en skyddande barriär mot
psykologiska problem under turbulenta tider”, förklarar Jón Ingi Hlynsson, blivande psykolog och studiens förste författare. “En tolkning av dessa resultat är att personer med högre status har bättre tillgång till resurser och har större kontroll över sina liv, vilket minskar känslan av maktlöshet och sårbarheten. Men det betyder också att det är viktigt att ta hand om de individer som kanske har sämre socioekonomisk status och då försöka hitta lösningar inom hälso- och sjukvårdssystemet, säger Jón Ingi Hlynsson.
Referens:
Hlynsson, J. I., Gustafsson, O., & Carlbring, P. (2024). Uncertainty Breeds Anxiety and Depression: The Impact of the Russian Invasion in Ukraine on a Swedish Clinical Population Receiving Internet-Based Psychotherapy. Clinical Psychology in Europe, 6(1), 1-20. doi:10.32872/cpe.
Figur 1 (ovan) – Visar trendlinjen för ångestnivåer före och efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Den gröna linjen visar den förväntade utvecklingen, medan den blå visar den faktiskt uppmätta.
Figur 2 (nedan)– Visar hur individer med olika socioekonomisk status påverkades av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
